Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Rika människor är själviska, oetiska och icke-empatiska

Grafik av två rika män som vänder ryggen mot en tiggare
Grafik av två rika män som vänder ryggen mot en tiggare Bild: Sebastian Dahlström, Yle fattigdom,tiggare,elakhet,narcissism,förmögenhet,ojämlikhet,klyfta

Höga inkomster och stor förmögenhet är någonting som många människor eftersträvar. ”Det är bättre att vara rik och frisk än sjuk och fattig”, som det heter. Men samtidigt verkar rika människor vara ganska otrevliga, om man får tro psykologer vid University of California, UCLA.

Man skulle kunna tänka sig att rika eller välbärgade människor förhåller sig välvilligt och positivt till sina medmänniskor. De behöver inte kämpa för sitt uppehälle som fattiga eller mindre bemedlade människor.

De kan också förverkliga sig själv och sina drömmar på ett helt annat sätt än människor med de lägsta inkomsterna. De bor bättre, är friskare och har en större frihet på grund av sina pengar.

Därför kunde man tänka sig att de också har ”råd” att vara vänliga, förhålla sig välvilligt till andra människor och kanske dela med sig av sitt överflöd.

Omvänt kunde man tänka sig att mindre bemedlade och fattiga människor skulle vara mera själviska och hålla fast vid det lilla de har och inte bry sig om att hjälpa folk i deras omgivning som är i samma situation. Men de amerikanska forskarna tar kål på den här myten.

Vem är empatisk?

Forskarna Paul Piff och Angela Robinson vid University of California, Irvine sammanfattar forskning på området som de själva och deras kolleger har gjort. Forskningen gäller uttryckligen USA.

I en forskningsrapport tittade forskarna på trafikbeteendet. Det visade sig att de som körde med de äldsta och billigaste bilarna hade större sannolikhet att stanna vid en övergång för att låta fotgängare gå över gatan.

De som hade fina nya bilar hade större sannolikhet att köra vidare utan att stanna. Enligt forskarna är det troligen så att rika kan förlita sig på sina pengar, medan fattiga är mera beroende av andra människor och därför måste värna om relationer.

Mindrebemedlade använder också mera tid på socialt umgänge än rika och de är mer beredda att umgås med okända.

I laboratorietest där studenter utsattes för hård stress hade människor från de lägre klasserna större medlidande med de utsatta än folk från de övre klasserna. Mindre bemedlade var mera empatiska.

Vem är generös?

Det har visat sig att människor i de lägre inkomstklasserna ofta är generösare i förhållande till sina inkomster än de välbeställda. Den här tendensen verkar dessutom ha ökat med tiden.

Staplar som visar att fattiga har ökat sina bidrag till vägörenhet, medan de rika har minskat.
Staplar som visar att fattiga har ökat sina bidrag till vägörenhet, medan de rika har minskat. Bild: Yle välgörenhet,inkomster

Det finns en klar generositetsskillnad i USA, skriver forskarna och hänvisar till en kartläggning som The Chronicle of Philanthropy har gjort.

Kartläggningen visar att folk med små eller medelstora inkomster donerar mera till välgörenhet i förhållande till sina inkomster än höginkomsttagare och rika gör. Det här syns bland annat i metropolområdet i Washington.

Bostadsområden med i huvudsak små- och medelinkomsttagare gav en större del av inomsten till välgörenhet, jämfört med invånare i förmögnare bostadsområden.

Religionen inverkar

Religionen har en stor roll i donationer till välgörenhet i USA. Därför doneras en större del av inkomsten i ”religiösa” delstater som Utah och Mississippi, än i mera sekulära delstater på östkusten, till exempel Massachusetts.

Utahs, men också Idahos placering i donationsligans topp förklaras till stor del av mormonerna som donerar minst tio procent av sina inkomster till församlingen och till välgörenhet.

Om man rensar bort de religiösa donationerna ändras bilden radikalt. Många delstater i nordost klättrar på listan. Till exempel stiger New York från 18 till andra plats och Pennsylvania från 40 till fjärde plats.

Fattiga delar med sig

Paul Piff och Angela Robinson beskriver laboratorietest som mäter givmildhet och inkomstnivå. Resultaten visar att både vuxna och barn från familjer med lägre socialekonomisk status delar med sig mera till okända (till exempel kuponger som kan bytas ut mot pengar eller poletter som kan bytas mot varor).

Forskarna märkte också att välbeställda verkade anse sig vara berättigade till mera än andra. Testet visade att rika, oftare än andra höll med forskarnas påstående: ”Om jag skulle vara på Titanic, skulle jag förtjäna att vara i den första livbåten”. Fattigare individer skulle oftare vara beredda att dela med sig av de knappa resurserna.

En skattkista.
Rikedom kan leda till otrevligt beteende En skattkista. Bild: All Over Press skatter,pengar,vrak,förmögenhet,guld

Förmögenhet och etik

Inkomst och förmögenhet påverkar också ärlighet och etik. En undersökning av snatteri visade att personer med högre inkomster och högre utbildning hade större sannolikhet att ha snattat i sitt liv.

En utredning som baserar sig på skatteuppgifter visar att välbärgade personer vilseleder skattemyndigheten oftare än personer med mindre inkomster.

Folk med årsinkomster mellan en halv och en miljon dollar uppgav 21 procent lägre inkomster än de verkliga inkomsterna, medan folk med årsinkomster mellan 50 000 och 100 000 dollar underskattade sina inkomster med åtta procent.

Samma gäller skatteavdrag. Rika överdriver sina avdrag mera än låg- och medelinkomsttagare.

Ärlighet varar längst?

Forskarna redovisar även för ett laboratorieexperiment som var avsett att testa ärlighet och etiskt beteende. Deltagarna spelade tärningsspel på dator och de skulle själva rapportera sina resultat som gav dem en möjlighet att vinna pengar.

Efter fem omgångar rapporterade de förmögna spelarna oftare resultat över 12, trots att datorerna var riggade så att det var omöjligt att få högre poäng än 12.

Dessutom uttryckte de mer förmögna personerna att girighet är moraliskt godtagbart och forskarna anser att det är denna uppfattning som ger upphov till oetiskt beteende.

Lyxshoppning i Wien.
Lyxshoppning i Wien. Bild: EPA/HERBERT NEUBAUER prada

I ett annat experiment ville man veta hur moraliskt/omoraliskt beteende påverkas av att man fick folk att uppleva sig som rikare eller fattigare i förhållande till andra som var rikare eller fattigare.

Folk som man fick att uppleva sig som rikare i förhållande till dem på en lägre nivå i den socialekonomiska hierarkin godkände oftare oetiska beslut, som till exempel att stjäla kontorsmateriel av sin arbetsgivare. De tog också mera godis från en burk som uttryckligen var avsedd för barn.

Ojämlikheten påverkar beteendet

Forskarna vid UCLA, Irvine påpekar att egoismen hos de förmögna knappast har att göra med någon inneboende karaktäristik hos dem, utan snarare hänger ihop med psykologiska effekter av ojämlikhet.

När folk får det bättre i förhållande till andra, finns en stor chans att de också börjar känna sig bättre än dem som är relativt fattigare. Det här syns bland annat i studier av givmildhet hos de rika.

I delstater med stor ojämlikhet (eller motsvarande läge skapad i laboratorium) tenderade rikare människor att vara mindre generösa än de som var fattigare.

I stater med stor jämlikhet var däremot rika människor lika generösa som alla andra. De rika kände sig mindre frånkopplade och mindre överlägsna andra människor och var därför beredda att dela med sig av sina resurser.

Den som vill titta närmare på de enskilda undersökningar som Piffs och Robinsons artikel bygger på hittar referenser i artikeln.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes