Hoppa till huvudinnehåll

Husdjur råkar illa ut vid familjevåld

Hund bakom galler.
I till exempel USA visade en undersökning att 65 procent av de kvinnliga husdjursägarna som var utsatta för våld i familjen, inte kunnat fly då de önskat eftersom de var oroliga för vad som skulle hända djuren. Hund bakom galler. Bild: geralt/pixabay hund,djurriket,djurskydd

Husdjur och familjemedlemmar utsätts ofta för samma slags våld i de familjer där det förekommer psykisk eller fysisk misshandel.

Internationell forskning visar på en klar koppling mellan våld mot djur och våld i parrelationer. I de allra flesta fall är det mannen som är våldsutövare, även då det kommer till att hota eller skada djur. Men konstellationerna inom en familj kan givetvis se ut hur som helst, och alla fall är unika.

I familjer där det förekommer våld är det heller inte ovanligt att barnen, i synnerhet pojkar, börjar bete sig våldsamt mot dem som de uppfattar som svagare, till exempel ett husdjur.

Våldet mot djur påminner alltså ofta om det som riktas mot familjemedlemmar. Det kan vara fysiskt i form av slag och sparkar, eller psykiskt genom att hota, vanvårda, skrämma eller skapa en otrygg tillvaro.

- Är det så att det finns husdjur i familjen och det förekommer familjevåld så är det väldigt stor risk att också djuren är utsatta, säger Ann-Sophie Blomqvist som är lektor i sociala ämnen och styrelseledamot och en av grundarna av Vasa mödra- och skyddshem.

en katt i ett fönster
Ett husdjur kan vara en lika viktig och älskad familjemedlem som en människa. en katt i ett fönster Bild: Mimzy/Pixabay katt,Regnigt väder,djurriket,djurskydd

Hög tröskel

Blomqvist liksom många yrkesmänniskor med henne, vet att det är en hög tröskel för många att söka hjälp ifall det finns ett husdjur där hemma. Eftersom det inte går att ta med sig husdjuret till skyddshemmen till exempel på grund av allergier, är det många som istället stannar kvar i en destruktiv relation.

Mika Lindén, som är verksamhetsledare vid Vasa mödra- och skyddshem, bekräftar det som Blomqvist säger.

Enligt honom är det ofta som en sista utväg man tar till våld mot husdjur, men att det icke desto mindre förekommer.

- Det kan till exempel vara så att den person som sökt sig hit till skyddshemmet får ett textmeddelande hemifrån om att någonting kommer att hända djuret. Eller att de har kastat ut djuret och att de inte släpper in det, säger Lindén.

Man går som på nålar då man lämnat sitt husdjur hemma, man kan inte slappna av. Det är precis som om du skulle ha lämnat ett av barnen hemma.― Ann-Sophie Blomqvist, en av grundarna i Vasa mödra- och skyddshem.

Både Lindén och Blomqvist påpekar att för kvinnorna som kommer till skyddshemmet är djuren som ett barn som lämnats hemma medan man själv flytt. Det här vet våldsverkaren, och utnyttjar det för att få sin vilja igenom.

- Våld och hot om våld handlar alltid på något plan om makt. Att använda sådant som gör en annan sårbar, i detta fall ett älskat husdjur, är ett väldigt effektivt maktmedel, säger Blomqvist.

Skyddshemmen kan hjälpa djuren

Både Blomqvist och Lindén bekräftar att en del av dem som sökt sig till ett skyddshem, återvänder hem eftersom det förekommer en hotbild mot husdjuret. Lindén berättar också att många som ringer till skyddshemmet är motsträviga till att någon annan skall ta hand om deras djur, och därför kanske väljer att inte söka hjälp.

- Men om de väl kommer sig hit så kan vi hjälpa till att föra deras djur i säkerhet, säger han och påpekar att skyddshemmen samarbetar med olika föreningar och myndigheter som kan bistå vid sådana här tillfällen.

Detta gäller givetvis inte enbart Vasa mödra- och skyddshem, utan skyddshem överlag.

Lindén liknar problematiken vid de tillfällen då man i nödläge använder syrgasmaskerna som finns i flygplan: man måste hjälpa sig själv först innan man kan hjälpa andra.

- Om man väl kommer sig hit och får sova ut och vila och känner sig trygg, så kan vi med gemensamma krafter härifrån sköta om så att djuret också får hjälp, säger Lindén.

Lindén säger också kvinnan ibland inte talar om att det finns djur hemma som far illa, och att personalen istället får reda på det via barnen.

- Då någon söker hjälp här så frågar vi bara efter om det finns barn i hemmet, men det vore viktigt att också få veta om det finns några djur, säger han.

Hund i koja.
Att ge sig på ett husdjur är en form av psykisk misshandel ämnat att få offret att göra som man vill. Hund i koja. Bild: Arcaion/Pixabay hund,djurriket,djurskydd

Viktigt att uppmärksamma djuraspekten

Lindén understryker att det vore viktigt att börja ta husdjuren i beaktande då det kommer till familjevåld, för det kan vara avgörande för om man söker hjälp eller inte.

Blomqvist är inne på samma linje.

- Ofta är våra husdjur ändå så pass viktiga att det är få som klarar av att veta om att det inte behandlas väl och själva vara någon annanstans, säger hon.

Det finns mycket internationell forskning som bekräftar sambandet, men i Finland hittas ingen specifik akademisk forskning. I USA upplyser man om sambandet via till exempel National Coalition Against Domestic Violence, i England har djurrättsorganisationen Peta en egen sida för denna problematik, och i Sverige finns en hel del forskning som bekräftar sambandet.

Har man en hund så är det samma sak som att ha ett barn. Tyvärr talas det inte så mycket om det här sambandet, Men det är ett viktigt samband som vi bör vara medvetna om.― Mika Lindén, verksamhetsledare på Vasa mödra- och skyddshem.

Till exempel visar en av de svenska undersökningarna att 66 av 87 kvinnor som tillfrågats på kvinno- och brottsofferjourer uppgivit att även djuren hade blivit utsatta och att de använts i utpressningssyfte för att få personen i fråga att stanna kvar i relationen.

Det finns även en del litteratur på området, till exempel Carin Holmbergs "Med husbondens röst: om våld mot djur i misshandelssituationer" (2004).

I England finns så kallade ”animal shelters”, alltså djurhärbärgen, dit man direkt kan föra sina djur om man behöver söka sig till ett skyddshem.

Sambandet är alltså obestridligt, och det finns till och med ett uttryck för det.

- Detta är ett allmänt känt faktum. I USA kallar man det ”the link”, alltså länken mellan våld mot människor och våld mot djur i familjen. Där har man jobbat med det här i flera årtionden, säger Blomqvist.

ann-sophie blomqvist
Ann-Sophie Blomqvist, lektor i sociala ämnen och en av grundarna av Vasa mödra- och skyddshem. ann-sophie blomqvist Bild: Yle/Anki Westergård ann-sophie blomqvist
Mika Lindén på Vasa skyddshem.
Mika Lindén, verksamhetsledare vid Vasa mödra- och skyddshem. Mika Lindén på Vasa skyddshem. Bild: Yle/Sarah Karjalainen mika lindén,skyddshem,Vasa
Sari Somppi.
Sari Somppi, regionchef för västra Finlands brottsofferjour. Sari Somppi. Bild: Yle/Roger Källman somppi

Hot lika illa som våld

Sari Somppi är kriminolog och regionchef för västra Finlands brottsofferjour. Hon säger att man på brottsofferjouren inte har någon direkt statistik över om även djur farit illa i situationer av familjevåld, men bekräftar ändå sambandet.

- Det handlar inte om endera fysiskt eller psykiskt våld. Det är en integrerad process, och våldsverkaren använder sig ofta av flera olika metoder. I ett förhållande vet man vad som är den andras svagaste punkt och finns det ett djur som någon håller kärt så använder man sig just av det, säger Somppi.

Hon påminner om att det handlar lika mycket om hot om våld som att djuret faktiskt skadas.
- Vi människor fungerar så att vi reagerar lika starkt på ett hot som om något skulle hända på riktigt. Därför är själva hotet lika effektivt som att fysiskt skada någon.

Fantasin triggar igång det automatiska nervsystemet och följden blir att vi reagerar på hotet på samma sätt som om det skulle ske på riktigt.

Genom att säga ”om du inte gör som jag säger så är det ditt fel om något händer djuret”, så skuldbelägger man kvinnan. Och finns det barn med i bilden så kanske de får höra att det är mammans fel om något händer djuret.― Sari Somppi, kriminolog och regionchef för västra Finlands brottsofferjour.

Somppi påminner om att vi alla kan gå till oss själva och tänka hur det skulle kännas om någon skulle skada ens eget husdjur. Ett djur kan vara oerhört viktigt, och om man inte har barn så blir djuret ofta en ännu viktigare familjemedlem.

- Och vem skulle välja att lämna ett älskat djur hos någon som gör det illa, säger Somppi och understryker vikten av att det talas mera om detta samband.

Somppi kommer med en mycket viktig poäng.

- I de fall där man hotar skada ett husdjur så sätter man över ansvaret på offret. ”Om du inte gör som jag säger så är det ditt fel om det händer något åt djuret”, vilket kan vara för mycket för de flesta, säger hon.

Islandshäst på sommarbete
Även större djur som exempelvis hästar kan råka illa ut i form av vanvård eller att man inte ger dem mat. Islandshäst på sommarbete Bild: Yle/Staffan Sundqvist sommar

Ett barndomstrauma

Somppi, som även arbetat som fängelsepsykolog, har även stött på detta samband från den motsatta sidan, det vill säga våldsverkarens.

- I fängelset träffade jag unga gärningsmän som själva berättade att deras pappor hade hotat, skadat eller dödat familjens husdjur, säger Somppi.

En typisk situation var att mannen i familjen fick sin vilja igenom genom att säga att ”om ni inte gör som jag säger så skadar jag djuret”.

- Det här är alltså ett fenomen. Det handlar inte nödvändigtvis om det typiska brottsoffret som är en kvinna eller den typiska gärningsmannen som är en man, utan det förekommer överallt och det är viktigt att vi pratar om det.

Flicka med hund.
Hur man som barn ser djur och människor bli behandlade är i stor utsträckning avgörande för hur man själv kommer att agera. Flicka med hund. Bild: Pezibear/Pixabay barn (familjemedlemmar),hund,djurriket,djurskydd

Vi bad publiken berätta om sina egna erfarenheter av hur husdjur råkat illa ut, eller utnyttjats, i samband med familjevåldssituationer. Här är några av berättelserna:
"Han kastade hunden så att lårbenet bröts"
"Han hotade skjuta kaninerna om jag inte kom hem"
"Min partner straffar hunden för att såra mig"
"Hämnades genom att anmäla mig till djurskyddet"
"Min pappa hotade döda husdjuren"
"Våld mot husdjur är mycket traumatiskt för barnen"

Kommentarer

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle