Hoppa till huvudinnehåll

I framtidens kommun är alla beslutsfattare

Två flickor och en pojke sitter ien  soffa i aulan i Sibbo gymnasium
Sibboungdomarna Cecilia Salomaa, Peter Lindgren och Alexandra Blomqvist är gärna med och påverkar i hemkommunen, men ärendena måste beröra dem konkret. Två flickor och en pojke sitter ien soffa i aulan i Sibbo gymnasium ungdomar,Sibbo

Närdemokrati och medbestämmande blir allt viktigare i framtidens kommun.

I Kommunalvalet om drygt två månader avgörs vem som bestämmer om dagiset, skolan, biblioteket och idrottshallen. Det räcker ändå inte med enbart representativ makt i framtiden. För att besluten som fattas ska tillfredsställa invånarna, måste de få en större möjlighet att påverka besluten.

Sibbo kommun har redan en tid jobbat med att konkret involvera invånarna i besluten. Bland annat har kommunhuset Sockengårdens aula förvandlats till ett vardagsrum för alla.

- Vi har gått ut till företagarna och lyssnat på deras önskemål att få en plats där de kan jobba, säger kommundirektören Mikael Grannas. Vi tog med pendlarna och företagarna.

Arbetsbord i kommunhusets aula i Sibbo.
Sockegården erbjuder moderna arbetsutrymmen för den som behöver det. Arbetsbord i kommunhusets aula i Sibbo. Bild: Yle/Berislav Jurisic Sibbo,arbetsrum,artotek,konst,vardagsrum,sockengården

Nu distansarbetar mellan en och fem personer dagligen i aulan.

- När det är snöstorm är det proppfullt här, säger Grannas.

För att skapa konkreta kontakter med invånarna informerar kommunen allt mera via sociala medier. Syftet är främst att nå och engagera speciellt de unga Sibboborna.

- Lokala nyheter följer jag inte så jättemycket, säger 18-åriga Hannes Koskinen. Folk går inte till kommunhuset eller biblioteket för att få information. Folk vill ha den på sociala medier, slår han fast.

Eliel Lignell, som får rösta första gången i vår är måttligt intresserad av vad som händer i hemkommunen oberoende av hur den ges.

- Jag intresserar mig för kollektivtrafik och sånt, säger han. Det är viktigt hur man kommer tillbaka eller härifrån när man vill, också nattetid. Annars är det lokala inte så viktigt.

Alexandra Blomqvist, som också får gå till val i vår, är inne på samma linje.

- Om jag kollar nyheter på internet, kollar jag om det finns östnyländska nyheter eller något om Sibbo. Mest följer jag ändå med det som händer i världen, säger hon.

I Nagu gör invånarna jobbet själva

Invånardelaktighet kan också betyda något helt annat än kommunalt ledd verksamhet.

I Kirjais i Nagu i Pargas har invånarföreningen tagit över en del av kommunens uppgifter.

Dam framför bokhyllor i liten bokstuga.
Alice Björklöf i bokstugan som invånarföreningen har inrättat. Dam framför bokhyllor i liten bokstuga. Bild: Yle/Jussi Kallioinen Nagu,Kirjais,närbild alice björklöf

Det hela började år 1997 när privata pengar samlades in för att få nio kilometer landsväg ytbelagd. Vägen fixades i samarbete med stat och kommun och sedan dess har det rullat på.

Ska man få något till stånd är det bäst att göra det själv.― Alice Björklöf

Till dags dato har invånarna bland annat bekostat och byggt en allmän lekpark, förnyat kajkanten på den kommunala bryggan, upprättat en småbåtsfarled, inrättat ett litet lokalt bibliotek och upprättat allmänna avfallskärl för både fast boende och sommargäster.

- Ska man få något till stånd är det bäst att göra det själv. Så har vi nog antagligen tyckt här på Kirjais, säger invånarföreningen tidigare ordförande Alice Björklöf.

Landskapsreformen utmanar närdemokratin

Landskapsreformen som planeras att träda i kraft i början av år 2019 förändrar kommunernas roll. Då flyttas bland annat beslutanderätten om social- och hälsovården från kommunerna.

I och med reformen försvinner också en stor del av bestämmanderätten över kommunens pengar längre från kommuninvånarna.

Anita Niemi-Iilahti från Vasa stad.
Kommunikation är avgörande för att närdemokrati ska fungera, säger Anita Niemi-Iilahti Anita Niemi-Iilahti från Vasa stad. Bild: Yle/Malin Hulkki Österbotten (historiskt landskap),Vasa,niemi-iilahti

Anita Niemi-Iilahti, SDP, är övertygad om att närdemokratin får en central roll när landskapsreformen träder i kraft. Hon har lett arbetet med att ta fram ett program för ökat medborgardeltagande i Vasa stad.

Vi talar om en modell där Vasabor talar direkt med politiker och tjänstemän och alla dessa talar direkt med varandra.― Anita Niemi-Iilahti

I den modell som Vasa har tagit fram ska den här strikta fördelningen mellan politiker, tjänstemän och invånarna luckras upp.

- Vi talar om en modell där Vasabor talar direkt med politiker och tjänstemän och alla dessa talar direkt med varandra, säger Niemi-Iilahti. Att man inom förvaltningen godkänner att medborgarna är med och planerar och formulerar besluten, inte bara tar ställning till färdiga beslut.

Undersökningar om medborgarinflytande visar att viljan att ha verkligt inflytande på politiska beslut finns bland allmänheten.

- Ingen vill vara en kuliss eller en marionett utan verkligt inflytande på besluten, säger Marina Lindell som forskar i medbestämmande vid Åbo Akademi.

Demokratiforskare Marina Lindell
Marina Lindell uppmanar politiker och tjänstemän att komma ner från elfenbenstornet och börja kommunicera genuint med invånarna. Demokratiforskare Marina Lindell Bild: Yle/Sofi Nordmyr person,lindell

Få känner ändå till verktygen för hur man ska gå till väga. Lindell påminner om sociala medier som en ypperlig kanal för den som vill ha eller ge information.

Ingen vill vara en kuliss eller en marionett utan verkligt inflytande på besluten.

Lindell föreslår medborgarråd och medborgardiskussioner där medborgare får diskutera direkt med politiker.

- Då får de information om frågan och får möta folk som har andra åsikter än de själva. På det viset ökar förståelsen för att det finns olika åsikter, men att man måste komma överens trots det.

"Det ska böjas i tid" - men räcker det?

Medbestämmande kommer inte av sig självt utan måste läras ut både till medborgare och beslutsfattare. För att det ska bli naturligt måste man börja i tid. Här spelar skolan en central roll.

Den nya läroplanen för grundskolan talar mycket om medbestämmande och demokrati både för elever och föräldrar. Konkret förverkligas det bland annat i skolornas direktioner och elevråd

- Genom elevrådet lär sig barnen bland annat att rösta och göra sig hörda på ett demokratiskt sätt, säger elevrådshandledaren och läraren Magnus Eriksson i Haga skola i Vasa.

Hur stor inverkan det sedan har när man blir lite äldre är det ingen som vet. I Sibbo gymnasium säger eleverna att aktiviteten beror vilka frågor det handlar om.

Ung man
Hannes Koskinen diskuterar frågor hemma, men är inte annars aktiv i kommunala frågor. Ung man Sibbo,sibbo gymnasium

- Frågorna måste engagera mig, säger Hannes Koskinen. Skola och idrott är intressanta för jag sportar ganska mycket. Till exempel byggen för idrottsenheter som simhallar.

- Om man skulle få mera information utan att behöva söka efter den, skulle man kanske engagera sig mera, säger Cecilia Salomaa.

Oberoende av graden engagemang kommer ungdomarna att utnyttja sin nyvunna rösträtt den 9 april.

- Jag anser att man måste rösta för att ha åsikter om saker och det är viktigt att påverka i den omgivning man bor i, säger Hannes Koskinen.

- Kommunalvalet rör min omgivning och besluten här påverkar mest min vardag, inflikar Alexandra Blomqvist.

- Det är viktigt att alla röstar för att få nånting att hända i kommunen, avslutar Elis Lignell.

Sänds även i Yle Fem, måndag 30.1.2017 kl 20.00
samt tisdag 31.1.2017 kl. 17.25.