Hoppa till huvudinnehåll

Digiträning 14: Hitta bilder du får använda fritt

Pekplatta, tangentbord och hörlurar.
Pekplatta, tangentbord och hörlurar. Digitreenit,digiträning

Behöver du bilder till en publikation, men har inga egna som är lämpliga? Det finns massor med bilder på nätet som du kan använda, men med vissa restriktioner. När du känner till dessa principer kan du använda bilder som upphovsmannen (eller -kvinnan) har definierat som fria att använda.

Creative Commons är en internationell icke-kommersiell organisation, vars syfte är att befrämja kreativitet och informationsdelning.

Med en Creative Commons-licens (CC-licens) kan du dela och använda bilder, ljud, text, musik eller videomaterial. I den här artikeln går vi igenom fri användning av bilder, men samma principer gäller för innehåll i de andra formerna också.

Hitta bilder i bildbanker eller genom att googla

CC-licenserade bilder kan du söka med Googles bildsök eller från olika bildbanker.

Pixbay är en stor bildbank som endast innehåller CC0-licenserade bilder vilket betyder att användningen av deras bilder är trygg sett ur ett upphovsrättsligt perspektiv.
Pexels är en annan bildbank som också innehåller CC0-licenserade bilder.
Flickr innehåller många olika bilder delade med CC-licens.

I alla de ovannämnda bildbankerna kan du söka bilder utan att logga in.

Google är ett effektivt redskap för att söka CC-bilder. Välj "avancerad sökning i Google". I fönstret som öppnar sig väljer du i sökfältet med vilka licensvillkor du söker bilder. Efter det kan du skriva in sökordet i fältet och söka bilder.

När du väljer en bild är det bra att komma i håg källkritiken och försäkra dig om att sidan som delat bilden är tillförlitlig.

Skärmdumpar från Google.
Skärmdumpar från Google. Digitreenit,digiträning

Upphovsmannen bestämmer hur bilden får användas

Kopiosto är ett förbund för uppträdande konstnärer, fotografer och förlag som befrämjar och bevakar upphovsrätterna för skapande arbete. Licenschef Kirsi Salmela från Kopiosto påminner om att upphovsmannen alltid har upphovsrätt till sin bild trots att hen skulle ha delat den via en CC-licens.

Bilderna är inte upphovsrättsligt fria, även om man ofta säger så i talspråk. En CC-licens betyder att upphovsmannen har gett rätt att använda hans/hennes bilder.

Man som står bakom en kamera
Kontrollera alltid bildens licens, och nämn upphovsmannen. Man som står bakom en kamera Bild: Bombaert Patrick / Alam fotograf,fotografer (bildkonstnärer),kamera

En minneslista för användning av CC-bilder

Kirsi Salmela från Kopiosto listar tre viktiga punkter för användning av CC-bilder.
1. Nämn alltid vem som har upphovsrätten/vem som tagit bilden
2. Kolla användarrättigheterna för bilden från en ursprungssida där bilden är delad. Om sidan ser skum ut, låt bli att använda bilden!
3. Kontrollera med hurudan CC-licens du får använda bilden och nämn licensen i samband med upphovsmannen. Om licensmärkningen är oklar eller komplicerad, använd inte bilden.

Allra säkrast är det att använda bilder med CC0-licens. Med de här bilderna vill upphovsmannen inte förbehålla sig några rättigheter för bilden. Också gällande användning av sådana bilder är det god etikett att nämna upphovsmannen även om licensen inte skulle kräva det.

Det finns många olika slag av CC-licenser

En bild kan ha en eller flera licenser. Licensen är utmärkt med en symbol eller en bokstavsförkortning. Licensmärkningen borde vara tydligt synlig i samband med bilden som en symbol eller en utskriven bokstavsförkortning.

Innan du börjar använda CC-licenserade bilder så ska du försäkra dig om att du förstår vad de olika licenserna och deras eventuella kombinationer betyder. När du känner dig säker är du redo att att surfa omkring i de olika bildbankerna.

Namnet BY (By Attribution). BY-klassificerade bilder får du använda fritt och redigera eller bearbeta på det villkor att du nämner bildens ursprungliga upphovsman.

Icke kommersiell, NC (Non Commercial). Den här licensen ger dig också fria händer att använda bilden, kopiera den och dela den och också redigera den men endast i icke-kommersiella sammanhang. Utmaningen här är var gränsen mellan kommersiell och icke-kommersiell går. Kirsi Salmela rekommenderar att inte använda bilden i oklara fall och söka en annan bild med bredare användarrättigheter.

Inga förändringar, ND (No Derivates). Bilder märkta med ND får du använda fritt men inte redigera eller ändra. Du kan alltså använda bilden så som den är.
Det är till exempel inte tillåtet att beskära bilden på ett annat sätt. Beskärning räknas som redigering.

Dela lika, SA (Share Alike). SA-licenserade bilder kan du endast använda med samma användningsvillkor de har haft när de blivit publicerade.

Om upphovsmannen delar en bild med både BY- och SA-rättigheter så kan du inte publicera din redigerade bild med exempelvis ND-rättigheter. Du kan alltså inte skärpa användarrättigheterna för bilden.

Bilder på olika CC-licenser.
Bilder på olika CC-licenser. Bild: Progressor / Creative Commons CC0 / Pixabay Creative Commons,Digitreenit,digiträning

Bild: Progressor/ Creative Commons CC0/ Pixbay

Du kan träna dig genom att fundera på med vilka rättigheter bilderna som har används i den här artikeln har delats.

Skyddstiden på gamla bilder varierar

Att fixa upp gamla bilder kan vara roligt, men du måste vara försiktig. Bilder indelas i vanliga och "teos"-liknande bilder. Vanliga bilder har en skyddstid på femtio år. Det betyder att bilder äldre än så kan du bra använda. Kirsi Salmela uppmanar dock att vara extra noggrann eftersom teos-bilder har helt andra rättigheter. För dem är det fotografens livstid plus sjuttio år som gäller.

Att veta vilka gamla bilder som är vanliga eller teos-bilder är svårt. Om du är ens lite fundersam över om du får använda en bild eller inte så lönar det sig att lämna den oanvänd eller så skaffar du dig tillstånd att använda bilden av den som har upphovsrätten till bilden.

Hundvalp.
Hundvalp. Bild: Kenhsu / Creative Commons CC0 / Pixabay Digitreenit,digiträning,hund
En katt.
En katt. Bild: Mashhour / Creative Commons BY, SA / Wikimedia Commons Digitreenit,katt

Ursprungsartikeln skriven på finska av Sari Veikkolainen på Yle Oppiminen.

Läs också

Vetamix

  • Närbild av stackmyra

    I myrstacken har alla en uppgift

    Myran gillar honungsdagg som faktiskt är bladlusbajs.

    Myran är en insekt som har sex ben och är ungefär 1 cm lång. De vuxna myrornas favoritföda är den söta avföringen från bladlöss som kallas honungsdagg.

  • En citronfjäril på en tussilago

    Citronfjärilen är en turfjäril

    Citronfjärilen är inte alltid citrongul.

    Förr i tiden ansåg man att det året skulle bli lyckosamt om den första fjärilen man såg om våren var en citronfjäril. Citronfjärilen Gonepteryx rhamni är en av våra vanligaste dagfjärilar.

  • Grodan lägger tusentals ägg

    Av 3000 ägg utvecklas bara omkring 5 till vuxna grodor.

    Grodorna samlas i vattensamlingar för att leka i april-juni. De lägger sina ägg i form av stora romklumpar. En groda lägger omkring 1000-3000 grodägg samtidigt, men fienderna är många och bara omkring 5 av 3000 utvecklas till vuxna grodor. Äggen ser ut som genomskinliga geléklumpar med svarta prickar i mitten. Prickarna är de egentliga äggen. Grodrommen sjunker först till bottnen.

  • Två tranor

    Tranan dansar in våren

    Tranplogar är ett säkert vårtecken.

    Då tranplogarna dyker upp i april kan ingen längre undvika att inse att våren är här. Plogarna är högljudda, väl synliga och rör sig långsamt framåt, så man hinner studera dem i lugn och ro. Många andra fåglar flyger också i plogformation, men tranplogarna är lätta att känna igen. Tranan är en stor fågel som flyger med både halsen och de långa benen utsträckta och slår lugnt med vingarna.

  • Stare vid sitt bo

    Staren är en skicklig härmare

    Är det en mobiltelefon, ett tåg eller en stare?

    Staren hör till våra tidigaste vårfåglar. Den övervintrar främst i Västeuropa. Redan i mars kan man se starar på snöfria områden, där de delar på födan med sånglärkor och tofsvipor.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 3: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 5: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 9: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 10: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 13: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 14: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 15: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning om Instagram.

    Digiträning 19: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Huvudbild för Digiträning 20 om webbläsare

    Digiträning 20: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning – testa din digikompetens

    Ta digitestet och se om du är utrustad för en digital värld.

    Skulle du klara dig i en värld utan butiker, banker och biljettkassor där allt sköts på internet? Gör vårt digitest så vet du hur väl utrustad du är för en digital värld.

  • Solsystemet

    Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • Dvärgplaneten Plutå med månen Charon.

    Jakten på Planet 9 är igång - du kan hjälpa till med att leta!

    Det finns gott om kandidater där ute i mörkret.

    Drygt tio år efter att Pluto blev av med titeln som planet pågår nu letandet efter en himlakropp som kunde inta dess plats som den nionde planeten. Och för att leta genom teleskopbilderna av solsystemets mörka utkanter med sina otaliga ouptäckta världar, har astronomerna vänt sig till allmänheten för hjälp.

  • En vit duva

    Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Galaxgruppen Abell 1689

    Välkommen till Kraftens mörka sida

    Sjuttio procent av universum består av den, "The dark side".

    Är du någon gång på en fest där de övriga gästerna är fysiker, förstör inte stämningen genom att fråga vad mörk energi är för någonting. De har nämligen ingen aning, trots att den sägs utgöra sjuttio procent av hela universum. Nu har ännu ett försök gjorts att förklara bort den här elefanten i vetenskapens vardagsrum.

  • Edith Södergran

    Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Still från programmet grymt härligt i norden.

    Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • Professor Stranglöv och Grisen ur programmet Grymt härligt i Finland.

    "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Thomas Silén, Luoise Rosenlew, Oscar Rosenlew och Viktor Seppälä vid Norsen.

    Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Viveca Hansson är scout och ivrig miljövän.

    “Återvinning är viktigt för att få en hållbarare miljö”

    Högstadieelev: vad är återvinning?

    Slänger du dina gamla kläder i skräpkorgen? Återvinning är viktigt för en hållbarare miljö, säger Esboscouten Viveca Hansson. Bland högstadieeleverna i Storängens skola i Esbo är det många som ger tummen upp för återvinning medan andra inte ens hört ordet.

  • En bild med texten "rubriken har makten".

    En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Frivilliga hjälper barnen ur båten

    Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Vad betyder asyl?

    Hajbo Nytt: Vad betyder asyl?

    Kolla in senaste Hajbo Nytt.

    Också vuxna har svårt att hålla reda på vad orden har med flyktingar att göra betyder. Ord som asyl, flykting och familjeåterförening. Det är viktigt att veta vad de betyder. Gör man inte det är det svårt att tala om saken och följa med nyheter. Därför frågade Hajbo Andreas von Weissenberg pa Röda Korset vad de viktigaste orden betyder.

  • Uno Cygnaeus och en grupp skolelever.

    Finländska pedagoger som reformerade skolan

    Hur fick vi finländare lika möjlighet till utbildning?

    Uno Cygnaeus, Viktor von Wright och Mikael Soininen var tre betydelsefulla och inspirerande pedgoger under 1800-talet och 1900-talets början. De verkade alla för jämlikhet i samhället och för bättre utbildning.

  • Räv

    Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Europas största rovdjur

    Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Progamledaren Line Jansrud pekar på en ritning på en naken kvinnomage.

    Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

  • Ett hjärta

    Hjärtat - livets motor

    Hjärtat är vår viktigaste muskel.

    Hjärtat är vår viktigaste muskel. Det pumpar outtröttligt blod till kroppens alla delar så länge vi lever. När hjärtat slutar slå tar livet slut - och därför förknippas också hjärtat med känslor och kärlek.

  • Smörgåsens väg genom matsmältningen.

    Matens väg genom kroppen

    Vi följer matens väg från munnen till toaletten

    Vad händer med Kalles ostsmörgås efter att den försvinner in i hans mun? Vi följer smörgåsens väg genom matsmältningen. Genom magsäck, till tunntarmen, och vidare till tjocktarmen där den sista vätskan sugs upp. Allra sist åker den in i ändtarmen och vidare ut ur kroppen, ner i toalettstolen.

Nyligen publicerat - Vetamix