Hoppa till huvudinnehåll

Våldet återvände till lilla Burundi

Demonstrant framför brinnande barrikader i Bujumbura i Burundi
Oroligheter i Burundis huvudstad Bujumbura år 2015 Demonstrant framför brinnande barrikader i Bujumbura i Burundi Bild: EPA / Dai Kurokwa Burundi,Bujumbura

I det lilla landet Burundi nästan mitt i Afrika, mindre än norra Österbotten, men med tio miljoner invånare, ökar våldet efter omvalet av president Nkurunziza för några år sedan. Regimen anklagas av såväl FN som av flera människorättsorganisationer för att mörda oppositionella, och mer än 300 000 burundier har nu flytt landet.

Vår medarbetare vägrades visum för att rapportera från Bujumbura, och vi börjar därför med en tillbakablick på den norra delen av Burundi, för tolv år sedan.

Bland bananodlingarna med sina långa, gröna blad brinner några eldar och barn springer omkring. Bränd röd lera hackas med machete för att bli tegel till att mura upp ett enkelt litet hus.

Pio Ndayishimiye kom för en vecka sedan tillbaka från flyktinglägret i grannlandet Tanzania med sin familj där de hade varit i tio år. Han hade hört att det var lugnt i Burundi, och nu skulle den långa fredsprocessen sluta med omröstning om en ny konstitution och senare val av parlament och president. Men Pio var ändå orolig.

– Vi vill ha fred och åter kunna leva tillsammans. Men om de här valen sätter igång våldet igen så att vi blir tvungna att fly, är det bättre att de inte alls hålls, sade Pio.

Burundiern Pio Ndayishimiye då han år 2004 kom tillbaka till Burundi
Pio Ndayishimiye kom 2004 tillbaks till Burundi från flyktinglägret i grannlandet Tanzania med sin familj. Nu har de troligen flytt tillbaka, liksom mer än 300.000 som lämnat Burundi. Burundiern Pio Ndayishimiye då han år 2004 kom tillbaka till Burundi Bild: Yle / Lennart Berggren Burundi,flyktingar

Det här var 2004, för lite mer än tolv år sedan. Sedan självständigheten 1962 hade motsättningar mellan de två grupperna hutuer och tutsier krävt hundratusentals döda. Det var en konflikt som hade manipulerats fram av ledande politiker och andra makthavare för att de skulle kunna stanna vid makten, och fortsätta berika sig själva genom korruption.

Nu hade en lång fredsprocess, i vilken bland annat Nelson Mandela var fredsmäklare tillsammans Burundis grannländer, avslutat våldet, hoppades man.

Nya presidenten ville inte avstå från makten

Men Burundi är ännu en gång på väg ned i kaos och våld. Den grundlag som röstades fram år 2005 säger att presidenten bara kan sitta två femårsperioder.

Fast våren 2015 menade president Pierre Nkurunziza att man kunde tolka konstitutionen så att han skulle kunna väljas till en tredje period.

Protester bröt ut, och de slogs blodigt ned. Presidenten blev omvald då oppositionen bojkottade valet och sedan dess råder ett stort förtryck i landet, intygar både FN och människorättsorganisationer.

Jag förvägrades nyligen av myndigheterna att resa till Burundi som journalist och intervjuar istället per telefon Anschaire Nikoyagize på människorättsorganisationen ITEKA. Han befinner sig av säkerhetsskäl i Uganda.

– Burundis president Nkurunziza är nu inne på sitt tredje mandat och situationen har förvärrats, den blir bara värre dag för dag. Varje vecka dödas i snitt minst tio personer, det sista året har nära 600 dödats och tusentals har arresterats, utan orsak, säger Anschaire Nikoyagize.

Skypefoto av människorättsaktivisten Anschaire Nikoyagize
Människorättsaktivisten Anschaire Nikoyagize per Skype Skypefoto av människorättsaktivisten Anschaire Nikoyagize Bild: Yle / Lennart Berggren Burundi

Och burundierna flyr återigen. Sedan juli 2015 har mer än 300 000 flytt landet, de flesta till Tanzania.

Direkt under president Nkurunzizas kontroll finns flera säkerhetsorgan, liksom det styrande partiets ungdomsbrigad ”Imbonerakure” som utan hinder hotar, misshandlar och mördar oppositionella och journalister.

Fördömanden klingar för döva öron

Läget har fått internationell uppmärksamhet, bland annat av Internationella brottsmålsdomstolen ICC. Den har mandat att utan ett lands medverkan döma individer i ledande ställning som gjort sig skyldiga till grova brott.

– Vi har fått flera rapporter om illegalt fängslande, tortyr, våldtäkt och försvinnanden och jag har beslutat att öppna en preliminär undersökning, sade ICC:s chefsåklagare Fatouh Bensouda i april förra året i ett av flera budskap direkt riktade till Burundis ledning.

Men det ledde till att Burundi avbröt samarbetet med ICC, liksom med FN:s kommission för mänskliga rättigheter som även de kritiserat landet.

Rekommendationer från EU, Afrikanska unionen och FN bryr sig Burundi inte längre om. Sedan ett halvt år tillbaka har EU och USA infört direkta sanktioner mot ett tiotal individer inom Burundis militär och säkerhetstjänst.

Tre förra burundiska presidenter Domitien Ndaiyzeye, Pierre Buyoya och Sylvestre Ntibantunganya.
De förra presidenterna Domitien Ndaiyzeye, Pierre Buyoya och Sylvestre Ntibantunganya arbetar nu för att hitta en fredlig lösning på konflikten. Tre förra burundiska presidenter Domitien Ndaiyzeye, Pierre Buyoya och Sylvestre Ntibantunganya. Bild: Yle / Lennart Berggren Burundi

President Nkurunziza och hans korruputionsanklagade regim har uttalat en önskan att - om folket så vill - ändra konstitutionen för att medge ett omval utan tidsbegränsningar.

Också burundier i Norden reagerar

I Burundi har man senaste året haft en sk. ”nationell dialog”, som väcker reaktioner också bland burundier som lever i exil i de nordiska länderna.

– Vi har demonstrerat mot det som händer i Burundi. Folk dödas varje dag, mänskliga rättigheter kränks, mot den nationella dialogen som inte är en riktig dialog utan bara är en falsk yta, säger Oscar Butare, ordförande i de svenska burundiernas organisation DBS.

– Flyktingarna från Burundi säger att det är en fruktansvärd situation inne i landet och vi är oroliga för familjerna som är kvar därnere. Vi är oroliga för framtiden för det ser inte bra ut nu, menar Oscar Butare.

En ny högst illavarslande tendens uppges vara att minoriteten tutsier rensas ut ur armén. Allt fler uttalanden av höga regeringsföreträdare gentemot tutsier tyder på att Nkurunzizaregimen försöker skapa motsättningar mellan de två folkgrupperna hutuer och tutsier.

Etniciteten som slagträ

Det finns inga skillnader mellan de två, varken religiösa eller språkliga eller något, utan är mer en fråga om social status, en klasstillhörighet. Det här utnyttjades i tiderna av de belgiska kolonisatörerna som gav minoriteten tutsier ledande positioner när de behövde några som kunde styra landet efter deras önskemål. Nu används det sättet att härska genom att söndra återigen.

– Problemet är egentligen ett politiskt problem som de försöker omvandla till ett etniskt problem. De vet de att hutuerna är 85 procent av befolkningen och säger de att det är ett etniskt problem tror de att de kommer att vinna på det, få hutuernas stöd mot tutsierna. Men verkligheten är annorlunda. Många hutuer som är i opposition har blivit mördade av den burundiska regeringen, säger Oscar Butare på svenskburundiernas organisation DBS.

Fredsprocessen inleddes i slutet av 1990-talet av dåvarande president Pierre Buyoya, en tutsi som lämnade över makten till sin efterträdare, Domitien Ndayizeye, en hutu. De verkar nu internationellt för att försöka få en fredlig politisk lösning till stånd. Men till och med en resolution i FN:s säkerhetsråd i juli förra året om att skicka ett par hundra poliser till att övervaka situationen i Burundi fick avslag av landet.

Dåliga utsikter för en fredlig lösning

Det verkar som att det internationella samfundet nu uttömt alla sina möjligheter till att fredligt påverka landet.

– Krisen är politisk så det behövs en politisk lösning, men regimen i Burundi vill inte det, säger Anschaire Nikoyagize på människorättsorganisationen ITEKA i Burundi. Han menar att om inte regimen pressas av Afrikanska unionen och hela det internationella samfundet till att godta utländska skyddstrupper och observatörer så att man når en politisk lösning, kommer det bara att krävas ytterligare tusentals dödsoffer.

Lennart Berggren

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes