Hoppa till huvudinnehåll

Det franska presidentvalet – fem orsaker till att det är långt ifrån avgjort

Marine Le Pen och François Fillon.
Presidentkandidaterna Marine Le Pen till vänster och François Fillon till höger. Marine Le Pen och François Fillon. Bild: EPA/IAN LANGSDON&FELIPE TRUEBA François Fillon,Marine Le Pen,Frankrike,politik

Om tre månader, det första veckoslutet i maj, väljer Frankrike ny president. Valet av Europas viktigaste ledare vid sidan av Tysklands Angela Merkel ser ut att bli en rysare där politisk dramatik är allt annat än en bristvara.

Vi har listat fem orsaker till varför det lönar sig att hålla ett öga på det franska presidentvalet.

1. Förhandsfavoriten Fillon i fritt fall

Länge såg det ut som att det franska högerpartiet Republikanerna efter fem år i skuggan skulle återta makten. Men sedan kom avslöjandet om att partiets presidentkandidat François Fillon har avlönat sin fru utan att hon egentligen arbetat. Korruptionsmisstankarna mot Fillon har ändrat läget totalt.

Det är inte alls säkert att François Fillon tar sig till den andra omgången. Det inte ens längre klart att han är högerns presidentkandidat. Fransk media rapporterar att högerpartiet redan skissar på plan B. Tiden att nominera kandidater går ut den 17 mars. Själv säger Fillon att han drar tillbaka sin kandidatur om utredningen som inletts mot honom leder till åtal.

François Fillon tog otippat hem en jordskredsseger i den franska högerns primärval i december. Att han som politiker undgått politiska skandaler tilltalade då många högerväljare. Nu verkar han vara mera en börda än en tillgång för partiet.

2. Le Pens seger är lika osannolik som brexit eller Trump som president

Den enas död den andras bröd, kunde man tro, men ytterhögerledaren Marine Le Pen har inte lyckats dra nytta av krisen inom det republikanska partiet.

Istället har hon fallit i opinionsmätningarna samtidigt som hennes parti Nationella Fronten mitt i pågående valkampanj har enorma finansiella problem. Lägg till att Le Pen som också är EU-parlamentariker har krävts att återbetala EU-parlamentet 300 000 euro.

Men att Le Pen vägrar återbetala EU gör henne knappast mindre populär bland sina EU-fientliga anhängare. Och om det är något vi lärt oss under det senaste året är att man inte ska stirra sig blind på opinionsmätningarna.

Speciellt när opinionsmätningsinstituten verkar ha väldigt svårt att ringa in den grupp väljare som känner ett stort missnöje mot etablissemanget. Det är dessutom ingen liten grupp.

Antietablissemanget har skördat valframgångar både i USA och i Storbritannien. Också i Frankrike är antielitism något av ett folknöje.

3. Det franska Socialistpartiet vill inte ens vinna

Sällan har en avgående fransk president varit lika impopulär som François Hollande. Det var därför ingen större överraskning att partiet valde Benoît Hamon från vänsterfalangen till sin presidentkandidat.

Samma mönster har vi sett i USA med Bernie Sanders och i Storbritannien med Jeremy Corbyn. Många vänsteranhängare är beredda att prioritera politisk ideologi framom valmatematik.

Hamon kommer inte att kunna förena de franska socialisterna och kommer knappast särskilt långt i kampen om presidentposten. Många av socialistpartiets anhängare stöder istället mittenkandidaten Emmanuel Macron.

4. Emmanuel Macron - le président de la République?

Den obundna presidentkandidaten Emmanuel Macrons möjligheter att ta hem segern verkar öka dag för dag. Fillon-skandalen och valet av Hamon har spelat honom i händerna.

Den högljudda och entusiastiska folkrörelse som backar upp honom vill se förändring och ge sin röst till någon som står utanför de gamla partierna. ”Momentum Man” kallas 39-åringen som åtminstone enligt opinionssiffrorna har flyt.

Men ännu återstår tre månader till valdagen. Det är lång tid – mycket kan hända. Frågan är om Macrons formkurva håller ända fram.

Hur klarar han sig i tv-debatterna och genererar hans ”demokratiska revolution” faktiskt röster, kommer unga fransmännen verkligen att rösta? Den liberala bubblan hade som bekant svårt att förutspå både Trump och Brexit.

5. Franska presidentvalet kan ha större inverkan på EU än Trump i Vita huset

USA:s president Donald Trump och hans administration kan ifrågasätta EU men inte sänka unionen. Det kan däremot Frankrikes president speciellt om hen heter Marine Le Pen.

Som president kunde hon få hela EU att rasa som ett korthus.

Blir François Fillon president är följderna mindre dramatiska. Däremot är det oklart hur det för EU livsviktiga samarbetet mellan Frankrike och Tyskland skulle fungera.

Att Fillon representerar högern precis som Angela Merkel är ingen garanti för att de två hittar en gemensam melodi. När de två träffades häromveckan var de oense i många frågor men speciellt om sanktionerna mot Ryssland.

Emmanuel Macrons EU-politik ligger väldigt nära den som Merkel har drivit. Däremot är det inte alls sagt att Macron lyckas förverkliga sin politik på hemmaplan.

Som obunden president backas han inte upp av ett parti – det kan vara ett hinder på vägen.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes