Hoppa till huvudinnehåll

Hårda sparkrav inom Gränsbevakningen - men räddningshelikoptern fortsätter flyga i Åboland

Gränsbevakningens räddningshelikopter Super Puma.
Gränsbevakningens räddningshelikopter Super Puma. Gränsbevakningens räddningshelikopter Super Puma. Bild: Yle/Peter Petrélius bevakningsflygdivisionen i åbo

Skärgårdsborna kommer inte att vara utan akutvård i framtiden, trots att Gränsbevakningen inte köper tjänster av flygledningen i Åbo nattetid från och med i sommar. Responstiden kan ändå bli lite längre, meddelar Finnhems, som sköter läkarhelikopterverksamheten i Egentliga Finland.

Gränsbevakningen meddelade tidigare i veckan att man har sagt upp avtalet med flygledningen i Åbo nattetid. Det betyder att Gränsbevakningen inte köper tjänster av flygledningen mellan klockan 1 och 6 på natten. På det sättet sparar Gränsbevakningen en halv miljon euro i året.

Stockholmsflyget har anlänt till Åbo.
Åbo flygplats. Stockholmsflyget har anlänt till Åbo. Bild: Yle/Linus Hoffman sas braathens

Trots det strävar Gränsbevakningen efter att fortsätta med helikopterverksamheten som förut. Det säger vicekommendör Ismo Siikaluoma vid bevakningsflygdivisionen.

- Vi strävar efter det och vi kommer att kunna flyga så gott som alltid. Det finns en del speciellt svåra väderförhållanden, då det inte är någon idé att lyfta med helikoptern om man vet att det inte går att landa på ett tryggt sätt. Då måste man ta sig till olycksplatsen på andra sätt, säger Siikaluoma.

Förhandlingarna om servicen nattetid fortsätter med Finavia

Förhandlingarna med Finavia fortsätter under våren. Då klarnar det hur det här ska skötas i praktiken. Parterna förhandlar om ett specialarrangemang, som möjliggör att räddningshelikoptern kan använda flygplatsen också nattetid.

Fakta om räddningshelikoptrarna - detta har hänt:

  • Från och med sommaren 2017 köper inte Gränsbevakningen tjänster av flygledningen i Åbo nattetid. Det gamla avtalet mellan Gränsbevakningen och Finavia har sagts upp.
  • Tack vare specialarrangemang med Finavia och ny teknik i helikoptrarna kan räddningshelikoptrarna ändå lyfta och landa i Åbo nattetid även i fortsättningen, om vädret inte är mycket dåligt. Förhandlingarna mellan Finavia och Gränsbevakningen inleds under vårvintern.
  • Orsaken till beslutet att inte köpa flygledningens tjänster är Gränsbevakningens sparkrav. Gränsbevakningen ska totalt spara 28 miljoner euro under 2013-2017. Ett nytt sparprogram planeras också målet är att spara ytterligare 15 miljoner euro fram till 2020.
  • Gränsbevakningen har tre räddningshelikoptrar (Super Puma) i Åbo. Räddningshelikoptrarna används främst i sjöräddningsoperationer. Vid behov assisterar Super Puman i andra uppgifter, bland annat då någon är i nöd i den yttre skärgården eller på ett fartyg. Då kan en läkare från läkarhelikopterteamet följa med.
  • Akuta sjukdomsfall sköts i första hand av sjukvårdsdistriktet och läkarhelikoptern.
  • Om flygledningen inte finns i Åbo nattetid måste läkarhelikoptern kontakta flygledningen i Tammerfors. Det här fördröjer tiden till patienten mellan tre och fem minuter, uppger bolaget Finnhems som sköter läkarhelikoptertjänsten.

Enligt Finavia inleds förhandlingarna om ett nytt avtal med Gränsbevakningen inom ett par veckor. Det är inte ännu sagt att flygledningsverksamheten i Åbo läggs ner nattetid. Det beror på om det finns aktörer som vill köpa tjänster av bolaget, meddelar Finavia. Men om det inte finns efterfrågan på tjänster, så är det heller ingen idé att ha personal på plats.

De specialarrangemang som Gränsbevakningen nu vill förhandla om gäller exempelvis en del teknisk utrustning på flygplatsen, såsom belysning, som möjliggör att flygplatsen kunde användas trots att ingen sitter i flygledningstornet.

- Meningen är att fortsätta med verksamheten, året runt. Det är oftast under vintern som vi inte kan flyga på grund av dålig sikt, och det är frågan om relativt få gånger, konstaterar Siikaluoma.

En vintervy över en vik i skärgården
En vintervy över en vik i skärgården Bild: Yle/Linus Hoffman vinter,januari

- Man måste komma ihåg att Gränsbevakningens primära uppgift är sjöräddningsuppdrag. Vi står också till tjänst i andra uppgifter vid sidan om. Vår eftersträvan är att rädda människor, oberoende av problemet, fortsätter Siikaluoma.

Responstiden för läkarhelikoptern kan förlängas

Beslutet om flygledningens framtid i Åbo nattetid har också en stor betydelse för läkarhelikopterverksamheten. Det är alltså i första hand läkarhelikoptrarna som sköter akuta vårduppdrag, medan Gränsbevakningens räddningshelikoptrar assisterar vid behov.

Om flygledningen läggs ner nattetid i Åbo måste läkarhelikoptern ta kontakt med flygledningen i Tammerfors. Det här utgör en fördröjning mellan tre och fem minuter, meddelar Finnhems.

- Vår läkarhelikopter kommer att fungera som nu också i framtiden. Det finns ändå en risk för små förseningar, mellan tre och fem minuter. Det som kommer att påverkas är vårt samarbete med Gränsbevakningen, i situationer där vår läkare har utnyttjat Gränsbevakningens helikopter för att nå de patienter som vi inte kan nå med vår betydligt mindre helikopter. Det säger Laura Lindlöf, informatör vid Finnhems.

Helikopter.
Finnhems läkarhelikopter. Helikopter. Bild: Bild: Finnhems finnhems

Samtidigt är Gränsbevakningens beslut att fortsätta flyga från Åbo flygplats dygnet runt ett mycket välkommet beslut. Tidigare diskuterades möjligheten att flytta Gränsbevakningens helikoptrar till Helsingfors, vilket skulle ha fördröjt räddningsinsatserna avsevärt.

- Vi har inte ännu diskuterat med Gränsbevakningen om hur deras verksamhet ser ut under natten i framtiden. Hur kommer de att dejourera, startar man omedelbart om något händer, kommer det att bli fördröjningar och hur kommer det att vara om det är väldigt dåligt väder. Det här måste vi diskutera med Gränsbevakningen. Vi kommer att försöka diskutera fram den bästa lösningen för patienterna, fortsätter Lindlöf.

"Sällan så dåliga väderförhållanden att Super Puman inte kan flyga"

Det är främst läkarhelikoptrarna som sköter akuttransporterna. Finnhems, som sköter läkarhelikoptern på beställning av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, samarbetar ändå med Gränsbevakningen. Om vädret är dåligt, om patienten måste hämtas från ett fartyg eller från den yttre skärgården så rycker Gränsbevakningens Super Puma ut. Då kan en läkare från läkarhelikoptern följa med i Super Puman.

Olycksövning med gränsbevakningen och superpuman
Arkivbild. Olycksövning med gränsbevakningen och superpuman Bild: Yle/Annika Holmbom Gränsbevakningsväsendet,fartyg

Enligt Siikaluoma är det få gånger om året som sikten är så dålig att deras räddningshelikoptrar stannar på marken. Då spelar det ingen roll om flygledningen finns på plats eller inte.

- Det är sällan som väderförhållandena är så dåliga att vi inte kan flyga med Super Puman. Sikten kan vara så dålig att vi inte kan utföra vårt arbete.

- I det fallet skulle vi ändå inte åka med helikoptern. I sådana fall använder vi exempelvis båtar eller fartyg för att komma fram.

Hårda sparkrav inom Gränsbevakningen

Orsaken till att Gränsbevakningen inte längre kommer att köpa flygledningstjänster nattetid är kostnaderna. Gränsbevakningen förväntar sig att spara cirka 500 000 euro i året genom att inte köpa tjänster av flygledningen nattetid.

- Vi måste spara pengar och summan är helt enkelt för hög för oss, fortsätter Siikaluoma.

Frågan om akuttransporternas framtid har väckt stor oro i skärgården. Vad har du för hälsning till dem?

- Förstås så hjälper Gränsbevakningen vid behov. Sjuktransporterna hör till sjukvårdsdistriktet och vi assisterar vid behov då det inte finns andra sätt att nå patienten. Vi kommer att kunna erbjuda tjänster åt skärgårdsborna också i framtiden, det behöver man inte oroa sig för, säger Siikaluoma.

Förhandlingarna mellan de olika parterna fortsätter fortfarande. Resultatet kring förhandlingarna klarnar under våren.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland