Hoppa till huvudinnehåll

Östnylänning får rättshjälp på svenska - efter att ha vänt sig till media

rättshjälpsbyrå
Ingången till rättshjälpsbyrån i Borgå rättshjälpsbyrå Bild: Yle/Robin Halttunen Rättshjälp,borgå

Efter att Yle Östnyland uppmärksammade fallet med signaturen Kalle som i Borgå nekas rättshjälp på sitt modersmål svenska kom svaret snabbt: Kalle får rätt att anlita privat advokat.

Yle Östnyland uppmärksammade i tisdags ett fall där en östnylänning nekas rättshjälp på grund av att personen har svenska som modersmål. Motiveringen är att det inte finns något rättsbiträde som kan tillräckligt bra svenska.

På onsdag mitt på dagen kom beskedet från det rättsbiträde vid Östra Nylands rättshjälpsbyrå som har haft hand om Kalles fall. Enligt e-postmeddelandet har förmannen godkänt att Kalle har rätt till att anlita en privat advokat i 30 timmar.

Förmannen Samu Eiro har Yle Östnyland inte lyckats nå för en kommentar om varför han nu har fattat det här beslutet.

Kalle ifrågasätter det att man själv måste kämpa och bland annat ta kontakt med medier för att få service på sitt modersmål, service man är berättigad till.

- Det är jävligt märkligt att man ska behöva bli väldigt obekväm för att få någon hjälp. Det ska inte vara så!

Justitieministeriets språkrättsråd ryter till

Justitieministeriets språkrättsråd Corinna Tammenmaa har reagerat på fallet. Enligt henne är lagen entydig. Alla har rätt att få servicen på svenska eller finska.

- Det är mot språklagens ordalydelse och anda att vara tvungen att kräva service på sitt modersmål, säger Tammenmaa.

Enligt henne ska personen automatiskt få betjäning på sitt modersmål. Myndigheterna måste se till att de språkliga rättigheterna förverkligas.

Corinna Tammenmaa säger att det går att vända sig till Justitieombudsmannen och Diskrimineringsombudsmannen om man upplever sig felbehandlad till exempel på grund av sitt modersmål, men att det inte är meningen att språkliga minoritetet ska vara tvungna att kräva service.

Ministeriet har granskat frågan

Rättsförvaltningsavdelningen vid Justitieministeriet har tagit tag i saken efter att Yle Östnyland uppmärksammade frågan i tisdags.

Avdelningens chef Merja Muilu har under onsdagen granskat tillgången på svenskspråkiga jurister och rättsbiträden i södra Finland. Enligt henne borde antalet räcka till.

Enligt Muilu är antalet tjänster som är öronmärkta för svenskspråkiga det samma efter den reform som genomfördes i fjol som före reformen. Det att man administrativt har gått in för distrikt har enligt henne inte minskat på kravet på svenskkunniga inom rättshjälpen.

Muilu kan enligt egen utsago bara granska principerna, inte gå in på hur de förverkligas i praktiken.

- Det är distrikten själva som slår fast var personerna helt fysiskt placeras.

Muilu lyfter också fram att de tekniska hjälpmedlen blir allt bättre, att mycket går att sköta via videokonferenser och telefon.

- Jag har aldrig hört om motsvarande problem tidigare, säger hon.

Då syftar hon på att en svenskspråkig har nekats rättshjälp på grund av sitt modersmål.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland