Hoppa till huvudinnehåll

Vård, sprit och båtskatt: Här är frågorna som präglar våren i riksdagen

närbild på omröstning i riksdagen
närbild på omröstning i riksdagen Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press riksdagen

Vad kommer riksdagen att debattera under våren? Svenska Yle listar sju frågor som är värda att hålla ögonen på!

1. Vård- och landskapsreformen

Vårdreformen har visat sig vara en svår nöt att knäcka för tidigare regeringar. Kommer regeringen Sipilä att lyckas bättre än sina föregångare?

Regeringen planerar att överräcka propositionerna till landskaps- och vårdreform till riksdagen i februari. Först därefter skulle valfriheten i vården att behandlas.

Kritikerna påpekar att valfriheten är en del av helheten: det är omöjligt att ta ställning till de övriga delarna av reformen innan modellen för valfriheten klarnat, lyder resonemanget.

Valfriheten är också den mest omstridda delen av vårdreformen. Regering får värja sig mot beskyllningar om att gynna de stora hälsovårdsfirmorna på patienternas bekostnad.

Valstämpeln, inför riksdagsvalet 2015.
Kommunalvalet förrättas den 9 april. Valstämpeln, inför riksdagsvalet 2015. Bild: Yle/Jonas Blomqvist riksdagsvalet 2015

2. Kommunalvalet

Formellt har kommunalvalet ingen inverkan på riksdagens arbete. Det är ändå sannolikt att valfebern avspeglar sig på riksdagens arbete under våren.

De gröna marknadsför kommunalvalet som en ”folkomröstning om regeringens politik”. De andra oppositionspartierna lär också försöka rida på den utbredda kritiken mot regeringen.

Frågan är hur det instundande kommunalvalet påverkar sammanhållningen inom regeringen: är det viktigare att säkra ett gott valresultat än att hålla samman regeringen?

Det finns också många frågetecken kring kommunernas roll efter att vård- och landskapsreformen trätt i kraft. Kommer kommunalpolitikerna att ha någon makt kvar, då vården ges över till landskapen?

bild på juha sipilä och petteri orpo
I april utvärderar regeringen sina två första år vid makten. bild på juha sipilä och petteri orpo riksdagen,politiker

3. Regeringens sammanhållning

Hur är det med sammanhållningen i regeringen? Drar Centern, Samlingspartiet och Sannfinländarna jämt längre?

Vårdreformen är regeringens stora eldprov, men vid sidan om det finns det också andra viktiga frågor som måste lösas. Den ekonomiska utvecklingen är helt avgörande för regeringen Sipiläs framtid.

I slutet av april kommer regeringen att ordna en ”mellangranskning” där man utvärderar resultaten efter regeringens första två år vid makten. Finansminister Petteri Orpo har varnat för nya miljardnedskärningar om ekonomin inte utvecklats som planerat.

Sannfinländarnas ordförandeval i juni blir vårens stora politiska rysare: hur går det för regeringssamarbetet om Jussi Halla-aho blir ordförande för Sannfinländarna?

Republikanernas presidentkandidat Donald Trump den 21 Juli 2016.
Hur kommer Trumps USA att se ut? Republikanernas presidentkandidat Donald Trump den 21 Juli 2016. Bild: EPA/SHAWN THEW Donald Trump,Trump,USA,presidentkandidat, Presidentvalet i USA 2016,Republikanska partiet

4. Utrikes- och säkerhetspolitiken

Den fartfyllda inledningen på Donald Trumps presidentperiod har fått politikerna i Europa att kippa efter andan.

Av de finländska politikerna har bland andra tidigare utrikesministern Erkki Tuomioja uttryckt sin oro över den nationalistiska stämning som råder i USA.

Frågan är hur Finland borde orientera sig i det nya utrikes- och säkerhetspolitiska läget. Vem ska vi ty oss till i den nya situation som uppstått?

Timo Hyvönen på Malms flygplats poserar vid en Van's Aircraft RV-6
Ett medborgarinitativ för Malms flygplats behandlas på våren. Timo Hyvönen på Malms flygplats poserar vid en Van's Aircraft RV-6 Bild: Yle/ Karita Lehikoinen-Stedt malms flygplats,flygplan,Flyguppvisning,medborgarinitiativ,Helsingfors-Malms flygplats,RV-6A

5. Medborgarinitiativen

Medborgarinitiativen har visat sig vara ett populärt alternativ för finländare som vill påverka politiken på gräsrotsnivå. På fyra år har över 500 namninsamlingar startas; 14 av dessa har tagits till behandling i riksdagen.

Som bäst behandlar riksdagen fyra initiativ: Förbudet mot så kallade nollavtal, ett upprop för att återkalla den jämlika äktenskapslagen, ett initiativ som syftar till att reformera moderskapslagen samt ett initiativ som kräver skärpta straff för sexbrott.

På våren räknar man med att tre nya initiativ kommer att överlämnas till riksdagen. Uppropet för Malms flygplats och initiativet om att slopa det brutna pensionsindexet väcker starka känslor. Chansen för att riksdagen skulle godkänna dessa initiativ är ändå liten.

Mer intressant blir det att se hur riksdagen ställer sig till medborgarinitiativet för eutanasi. Frågan om dödshjälp är laddad ur såväl etisk som politisk synvinkel. Stödet för eutanasi har på sistone ökat bland allmänheten. Förväntningarna på att frågan ska få en grundlig riksdagsbehandling är därför höga.

glas med skummande öl
Kommer alkoholpolitiken att liberaliseras? glas med skummande öl Bild: Yle/Roy Fogde weissbier

6. Fyrans öl

Ett litet steg för mänskligheten, men ett stort steg för den finländska alkoholpolitiken. Förslaget om att tillåta försäljning av starköl i matbutiken får bryggerierna att gnugga händerna.

Trots liberaliseringen kommer Alko fortsättningsvis att ha monopol på vinet och spriten. Det här är en klen tröst för alkoholforskarna som befarar att konsumtionen kommer att öka om starköl får säljas fritt.

Inför riksdagsvalet flörtade Centern med tanken att späda ut mellanölen. Nu får partiet i stället gå i bräschen för den största liberaliseringen av alkoholpolitiken i mannaminne.

Vilka blir följderna av liberaliseringen? Kommer konsumtionen att öka till följd av reformen? Eller är Finland anno 2017 moget för starköl i butikerna?

Propositionen till ny alkohollag kommer att överlämnas till riksdagen i medlet av april.

Bild på en segelbåt i solnedgången.
Driver regeringen igenom båtskatten? Bild på en segelbåt i solnedgången. Bild: Ismo Pekkarinen / All Over Press segelbåtar

7. Båtskatten

Planerna på att börja beskatta större båtar har stött på patrull. Många båtägare ser den årliga skatten på 100-300 euro som ett påhopp från regeringens sida.

Regeringen räknar med att ta in närmare 20 miljoner euro per år via båtskatten. Båtbranschen varnar för att skatten kan leda till minskad försäljning och till att finländska arbetstillfällen försvinner utomlands.

Kommer regeringen att lyssna på kritiken? Detta klarnar i slutet att februari då propositionen om båtskatten överlämnas till riksdagen.

Skribenten är politiskt reporter vid Svenska Yle.