Hoppa till huvudinnehåll

Åbo stad: Inga inbesparingar kan rättfärdiga ett förlorat människoliv

Gränsbevakningens räddningshelikopter Super Puma.
Super Puma helikoptrar kan lyfta men inte landa utan flygledning i dåligt väder. Gränsbevakningens räddningshelikopter Super Puma. Bild: Yle / Mattias Simonsen super puma

Åbo stad sätter sitt hopp till inrikesminister Paula Risikko (Saml.) för att Åbos flygfält också i fortsättningen ska ha flygledning nattetid. Flygledningen har betydelse för hur Gränsbevakningens räddningshelikoptrar Super Puma kan flyga i dåligt väder nattetid.

- Beredskapsnivån och säkerhetsnivån får inte försämras. Det finns en stor skillnad i om Gränsbevakningens helikoptrar flyger till Helsingfors vid en räddningsinsats och därifrån tillbaka till Åbo eller till något annat reservflygfält. Det påverkar hur lång tid räddningsinsatsen tar, säger Åbo stads kontaktchef Antti Kirkkola.

Ifall gränsbevakningshelikoptrar flyger till Helsingfors från Åbolands skärgård förlängs räddningsinsatsen med upp till en timme.

- Vi vet också hur en räddningshelikopters timdebitering ser ut. För 400 000 euro flyger man inte särskilt många timmar, konstaterar Kirkkola.

Gränsbevakningen har hittills betalat cirka 400 000 euro per år för flygledningstjänster vid Åbos flygfält av Finavia. I måndags meddelade Gränsbevakningen att man säger upp det nuvarande avtalet med Finavia. Avtalet upphör att gälla i sommar. Nu ska ett nytt avtal förhandlas fram mellan Gränsbevakningen och Finavia. Gränsbevakningen försöker på det här sättet spara pengar.

"Det här är statens interna affär"

Antti Kirkkola konstaterar att det här är en fråga som statliga myndigheter måste reda upp sinsemellan.

- Internationella avtal säger att det inte ens är möjligt för oss som stad att till exempel delta i kostnaderna för att upprätthålla flygledningen på natten. Det här är statens interna affär att hitta en lösning på den här frågan och att hitta finansiering för flygledningen, säger Antti Kirkkola.

Fem till tio uppdrag blir ogjorda utan flygledning

Gränsbevakningen hävdar å sin sida att det inte skulle ha särskilt dramatiska följder att den nattliga flygledningen upphör. Enligt Ismo Siikaluoma vid Gränsbevakningen kan Super Puma helikoptrarna i praktiken lyfta i så gott som alla väder. Problemet blir att landa utan flygledning.

- Det handlar om 5-10 räddningsuppdrag per år som helikoptern inte skulle kunna sköta utan nattlig flygledning i Åbo, säger Siikaluoma.

Det gäller framför allt under perioden december-februari då det kan vara sådant väder att sikten är för dålig för att kunna landa på flygfältet utan flygledning säger Siikaluoma.

Ismo Siikaluoma berättar att Gränsbevakningen redan i flera års tid har flygit till och från Malms flygplats i Helsingfors utan flygledning.

Vad kostar ett människoliv?

Antti Kirkkola tar inte lika lätt på siffror som säger att fem till tio räddningsuppdrag skulle bli ogjorda om den nattliga flygledningen i Åbo försvinner.

- Vad är priset på ett människoliv? frågar sig Antti Kirkkola och skrattar till på grund av den makabra frågan.

- Hur många sådana situationer ska vi råka ut för innan vi upplever att det är ändamålsenligt att hålla vår räddningsberedskap på dagens höga nivå? Jag tycker att inte ett enda människoliv ska få hotas av att man sparar 400 000 euro och sänker beredskapsnivån, säger Kirkkola.

- Gränsbevakningens beredskapsnivå måste behållas på nuvarande nivå. Räddningsverket och försvarsmakten har hög beredskapsnivå, och också Gränsbevakningen måste upprätthålla sin beredskapsnivå. Den får absolut inte försämras, säger Åbos kontaktdirektör Antti Kirkkola.

Kirkkola säger att man från Åbo stads sida nu sätter sitt hopp till inrikesminister Risikko som kraftigt har gått ut i offentligheten och lovat att räddningsverksamheten inte ska få försämras.

"Resurserna måste fördelas på ett annat sätt"

Antti Kirkkola hoppas att man ska hitta ett sätt att omfördela resurser för alla typer av nattlig beredskap i statens budget.

- Vi måste fundera på hur vi ska ansvara för beredskapen nattetid ur ett nationellt perspektiv. Det berör många myndigheter så hur ska resurserna för denna typ av beredskap se ut? frågar sig Kirkkola. Det skulle vara klokare att resurserna skulle fördelas på ett annat sätt i statsbudgeten och inte så som nu att alla resurser för detta disponeras på en enda aktör - Gränsbevakningen. I det här konkreta fallet har det lett till att denna enda aktörs ekonomiska problem förorsakar att vår säkerhet sätts på spel, säger Kirkkola.

Kirkkola konstaterar att olika flygfält redan nu har olika system för vem som står för kostnaderna för flygledningen. I Åbo har Gränsbevakningen hittills stått för alla kostnader för den nattliga flygledningen, i Tammerfors är det däremot försvarets flygvapen som står för kostnaderna för flygledningen säger Kirkkola.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland