Hoppa till huvudinnehåll

Ingen finsk rusning till Lettland när alkoholen blir dyrare i Estland

Öl och annan alkohol i en vanlig matbutik i Tallinn
Det blir mindre roligt att köpa öl i de estniska matbutikerna. Öl och annan alkohol i en vanlig matbutik i Tallinn Bild: Yle/Gustaf Antell Estland,Tallinn,matbutik,alkoholdrycker,alkoholkonsumtion

Estland höjer skatterna på läsk, öl och andra lätta alkoholdrycker. Det är den nya rödmylleregeringen som säger sig vilja jobba för folkhälsan. Motståndarna till skattehöjningen säger att Estland inte har stora alkohol- och hälsoproblem och att höjda priser bara leder till förlorade jobb.

Det råder ingen brist på öl i estniska matbutiker. I större köpcenter är ölhyllorna längre än på en finsk Alko med brett sortiment.

Ofta är ölen dessutom just så billig som vi i Finland brukar ha för oss. En halvliters burk standard lageröl för 59 cent är lätt att hitta.

Skatterna höjs

Nu har de estniska regeringen beslutat att höja på skatterna på öl, andra lätta alkoholdrycker och läsk så att själva skatten åtminstone fördubblas.

Det betyder att ölen förväntas bli mellan 5 procent och 50 procent dyrare, beroende på vem som räknar och exakt en hurdan öl vi talar om.

Hur marknaden anpassar priserna för konsumenten är också mycket ovisst.

Maris Jesse är statssekreterare vid det estniska socialministeriet och expert på alkoholfrågor.
Maris Jesse från det estniska socialministeriet. Maris Jesse är statssekreterare vid det estniska socialministeriet och expert på alkoholfrågor. Bild: Yle/Gustaf Antell maris jesse,Estland,alkoholdrycker,alkoholkonsumtion,alkohol (njutningsmedel)

Priset anses vara ett av de effektivaste sätten att påverka konsumtionen, enligt experterna.

På det estniska socialministeriet tar de politiska rådgivarna inspiration från Finlands erfarenheter att förbättra folkhälsan och minska på alkoholförbrukningen ända sedan mitten av 1970-talet.

- När lönerna växer snabbt och alkoholpriserna inte stiger lika snabbt så ökar alkoholförbrukningen alltid, säger Maris Jesse, statssekreterare vid landets socialministerium.

Under finanskrisen (åren 2008-2010) sjönk alkoholkonsumtionen brant.

- Vi såg en tydlig minskning av antalet alkoholrelaterade olyckor, alkoholrelaterade sjukdomsfall och alkoholrelaterade dödsfall, säger Jesse.

Lätta alkoholhaltiga drycker på butikshyllan i Tallinn.
Alla lätta alkoholdrycker blir dyrare, liksom läskedrycker. Lätta alkoholhaltiga drycker på butikshyllan i Tallinn. Bild: Yle/Gustaf Antell matbutik,Tallinn,Estland,alkoholdrycker,alkoholkonsumtion,alkohol (njutningsmedel),alkoholanvändning

Enligt Estlands alkoholpolitiska strategi, den så kallade gröna boken, ska skatterna på all alkohol stiga med i medeltal fem procent per år. För ett år sedan höjdes skatterna på starkare alkoholdrycker drastiskt.

De lätta alkoholdryckernas pris har däremot inte stigit på flera år. Därför höjs skatterna nu betydligt mer än tidigare regeringar har velat.

Socialministeriet betonar att esterna har blivit väldigt intresserade av hälsofrågor på senare tid. Skattehöjningarna ligger på det sättet väl i tiden.

I onlinetidningarnas kommentarsfält har den sortens argumentering snarast mötts med kommentarer att socialministeriets personal hör till eliten i Tallinn.

Undersökningar visar att en majoritet av esterna är emot att politikerna höjer skatterna på både lätta alkoholdrycker och sötade drycker (läske- och energidrycker och safter som är sötade med socker eller andra sötningsmedel).

- I dag finns det bara fem EU-länder där alkoholkonsumtionen är mindre än i Estland. Situationen här är långt ifrån katastrofal, påpekar till exempel bryggeriet A. Le Coqs vd Tarmo Noop.

Folkhälsan har sitt pris

- Estland har nu utvecklats så långt att det är tid för samhället att tänka på att ta ansvar över folkets hälsa, säger advokaten Mari Matjus på advokatbyrån Jesse & Kalaus.

Matjus har fungerat som socialministeriets juridiska expert för att redan från början se till att den nya skattehöjningen är i enlighet med grundlagen.

- Hittills har de liberala regeringarna alltid prioriterat ekonomin, men i det här fallet verkar den nuvarande regeringen verkligen prioritera folkhälsan, påpekar Matjus. Enligt våra beräkningar kan en minskad förbrukning leda till mindre skatteintäkter, men det har inte ändrat på regeringens beslutsamhet.

Matjus betonar att socialministeriet också har tagit en eventuell minskning av alkoholturismen från Finland i beaktande.

- Man kan säga att Estland tar ett beslut som är bra också för den finländska folkhälsan, ler hon.

Mari Matjus är jurist på advokatbyrån Jesse & Kalaus och har rådgivit det estniska socialministeriet
Mari Matjus har kontrollerat grundlagsenigheten i den nya estniska lagen om skatter på lätta alkoholdrycker. Mari Matjus är jurist på advokatbyrån Jesse & Kalaus och har rådgivit det estniska socialministeriet Bild: Yle/Gustaf Antell mari matjus,Tallinn,Estland,alkoholdrycker,alkoholkonsumtion

Motståndarna till dyrare öl säger att Estland och i synnerhet Tallinn kan förlora stora pengar på att finländarnas intresse för resor till Estland sjunker.

De befarar att finländarna börjar åka över gränsen mellan Estland och Lettland i stället för att göra sina alkoholinköp där.

Redan förra vintern uppstod en livlig gränshandel med alkohol i norra Lettland, efter att Estland höjde alkoholskatten på starkare alkoholdrycker med 15 procent.

- Finländarna far knappast till Lettland, det är alltför långt borta, säger Aivar Voog, som utreder alkoholkonsumtionen för Kantor Emor, ett företag som säljer informations- och forskningstjänster.

Finländarna står för en tredjedel av marknaden

Trots att finländare står av ungefär en tredjedel av alkoholmarknaden i Estland reser bara en bråkdel till Tallinn uttryckligen för att handla alkohol hem.

- De som kommer hit för nöjen och köper med alkohol hem kommer inte att röra sig söderut för ännu billigare öl, menar Voog.

Kantor Emor har utrett gränshandeln mellan Estland och Lettland och säger att den har fått helt felaktiga dimensioner i medierna.

Bara någon enstaka procent av esternas totala alkoholkonsumtion kommer från utlandet.

Redan för Tallinnborna är Lettland för långt borta.― Aivar Voog, forskare och specialist på alkoholfrågor på Kantor Emor

Konsumenterna i norra Estland köper sin utlandsalkohol i andra länder. Då handlar det mest om kvalitetsprodukter.

- Det är nästan bara i södra och sydöstra Estland handeln från Lettland har ökat explosionsartat, säger han.

Finländare kommer inte bara till Estland för spriten

Voog betonar också att flera mindre undersökningar har gjorts om hur dyrare alkohol i Estland påverkar finländarnas reslust.

Till och med den finska ambassaden har undersökt saken och allt tyder på att finländarna kommer att fortsätta besöka Finland i lika hög grad som förr.

Motståndarna till skattehöjningarna är den politiska oppositionen, livsmedelsindustrin och, vagt uttryckt, den breda allmänheten som är emot prishöjningar.

Den mest högljudda delen av den politiska oppositionen är det liberala Reformpartiet.

Partiet har innehaft premiärministerposten nästan hela tiden sedan millennieskiftet och hamnade i opposition först i november.

Tarmo Noop, VD för Estlands största bryggeri A. Le Coq, står i en alkoholbutik
A. Le Coqs vd Tarmo Noop tror att höjda ölskatter leder till att butiker på landsbygden måste stänga. Tarmo Noop, VD för Estlands största bryggeri A. Le Coq, står i en alkoholbutik Bild: Yle/Gustaf Antell tarmo noop,A. Le Coq,Estland,bryggerier,bryggeriindustri,alkoholdrycker,alkoholkonsumtion

Reformpartiets motargument är att beslutet att höja skatterna på lätta alkoholdrycker kom väldigt plötsligt och att konsekvenserna borde utredas bättre.

- Det nya är hur snabbt regeringen bestämde sig för att höja på skatterna, men vår alkoholpolitiska strategi är inte ny, de har själva varit med om att utforma den, säger Mari Matjus.

De stora bryggerierna har i sina uträkningar helt andra beräkningar om skattehöjningarnas effekt på priset. De säger att priset på en vanlig öl ökar med 50 cent.

- Vi har räknat ut att 40-50 procent av ölmarknaden flyttar till Lettland, säger Tarmo Noop, vd på A. Le Coq, som strider om positionen som Estlands största bryggeri med Saku.

40-50 procent av marknaden flyttar till Lettland.― Tarmo Noop , vd på A. Le Coq

A. Le Coq ägs av Olvi, som också äger det lettiska bryggeriet Cēsu Alus. Olvi väntas alltså inte förlora mycket på de höjda skatterna i Estland.

- Inte gör det så mycket för A. Le Coq heller, menar Noop. Vi kan sälja på den lettiska sidan av gränsen.

Enligt Noop är hans kritik mer av principiell natur.

- Det här påverkar utan tvekan köpmännen och i första hand dem på landsbygden. När de förlorar sin omsättning är deras existens ifrågasatt.

Det värsta scenariot är i så fall att en massa lanthandlar stänger och arbetslösheten stiger.

- Om många nu börjar åka till Lettland så börjar de göra alla sina inköp där eftersom också livsmedlen är billigare där, varnar Noop.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes