Hoppa till huvudinnehåll

Organisk kemi har varit ett ämne vid ÅA i snart 100 år

Universitetslektor Tiina Saloranta-Simell och studerande Mathilda Råberg poserar framför kameran i halvbild.
Universitetslektor Tiina Saloranta-Simell och studerande Mathilda Råberg. Universitetslektor Tiina Saloranta-Simell och studerande Mathilda Råberg poserar framför kameran i halvbild. Bild: Yle/Marie Söderman organisk kemi,Åbo Akademi,tiina saloranta-simell

Ett av de ämnen som funnits ända sedan starten vid Åbo Akademi är organisk kemi.

- Vi fortsätter den tradition som började för snart 100 år sedan. Men visst är vardagen i dag lite mer avancerad än den var då, säger universitetslärare Tiina Saloranta-Simell.

- I dag har vi helt andra analystekniker, tillägger Mathilda Råberg, som är inne på sitt sista studieår.

SAOB definierar organisk kemi som kolföreningarnas kemi och "den del av kemin som behandlar de i djur- o. växtkroppar förekommande ämnena o. deras föreningar".
Det är en definition som både Saloranta-Simell och Råberg både skriver under.

- Alla läroböcker börjar ju fortfarande med denna definition. Namnet anspelar ju på den delen av naturen som ansågs vara den levande naturen. Man trodde ju förr att människan inte kan tillverka de föreningarna som fanns i den levande naturen och förklarade det med att det behövdes någonting, något slags livskraft, för att komma fram till de molekylerna. I dagens läge vet man att vi kemister klarar av att framställa även de föreningar, men det är mycket sådant som är kopplat till naturen som är utgångsmaterial till i vårt arbete, till naturprodukter, så nog finns den här kopplingen fortfarande, förklara Saloranta-Simell.

Vid laboratoriet för organisk kemi sysslar man bland annat med organisk syntes, vilket innebär framställningen av nya molekyler och utvecklandet av metoder för det här. Man jobbar också med katalys, det vill säga ämnen som får reaktioner att ske snabbare. Ett annan viktigt område är naturproduktkemi, där man arbetar med råmaterial som kommer från naturen. Kolhydratkemi är ett ytterligare forskningsområde. Ett forskningområde vid laboratoriet som också fått mycket synlighet är miljökemi, en inriktning som bland annat studerat läkemedelsrester i avloppsvatten.

Samarbete över ämnesgränser

Mathilda Råberg har nyligen börjat skriva sin pro gradu-avhandling inom läkemedelsutveckling i samarbete med ämnet farmaci och Tammerfors universitet. Möjligheterna till liknande samarbeten är god vid organisk kemi och det är mycket givande.

- Det ger mycket mer kunskap och man får utvidga sitt eget kunnande. Det är bara en rikedom att jobba med flera människor och kombinera olika jobb.

Det var de många möjligheter som också lockade Råberg till ämnet. Under skoltiden var hon duktig i matematik och kemi och då många kompisar från hemorten Hangö också sökt sig till Åbo Akademi, kändes Åbo som ett bra val. Intresset för läkemedelskemi hade också väckts tack vare läkemedelsindustrin i Hangö.

- Dessutom verkade gänget vid organisk kemi jättebra, både professorerna och studenterna, och sammanhållningen var bra.

I framtiden hoppas Råberg få anställning till exempel inom läkemedelsindustrin antingen utomlands eller i Finland. Men också andra alternativ kan bli möjliga, som doktorandstudier.

Tiina Saloranta-Simell började först studera polymerkemi, men valde att byta till organisk kemi då hon inledde sina doktorandstudier. Yrkesmässigt har hon valt att arbeta vid universitet och hoppas fortsätta med det.

- Jag trivs med att undervisa, forska och handleda.

Många som studerar ämnet i Åbo får jobb inom just läkemedelsindustrin, bland annat hos de företag som är verksamma i Åboregionen, som Bayer och Orion Pharma. Men det finns också de som jobbar inom andra branscher och industrier. Med lärarbehörighet kan man också bli kemilärare.

Fler kvinnor inom naturvetenskaper

Kemin har traditionellt varit en mansdominerad bransch. Stämmer det här fortfarande?

- Delvis, säger Mathilda Råberg, men det finns fler och fler kvinnor både inom industrin och ämnet, det märks också bland de studerande. Det är fler kvinnor som både söker och kommer in.

- Kemin har varit den naturvetenskap där det finns mest kvinnor, om man jämför med till exempel fysik och matematik, där andelen kvinnor ännu är förhållandevis liten, tillägger Tiina Saloranta-Simell. Själv har jag aldrig sett det som ett problem, är man intresserad så är det det som räknas.

Hur kunde man locka fler kvinnor till naturvetenskaperna?

- Fler starka kvinnliga personligheter i branschen, med synlighet, som visar att det går att klättra upp för stegen i branschen och på universiteten. Det framhåller Råberg och får understöd Saloranta-Simell.