Hoppa till huvudinnehåll

Landsbygden behöver nytt folk och nya jobb

Bromarv by.
Bromarv kyrkoby en helt vanlig vardag utanför sommarsäsong. Bromarv by. Bild: Yle/Tove Virta Bromarv,västnyland,Raseborg,Snappertuna,Västnyland

Minskad kommunal service, allt färre arbetsplatser och avfolkning. Det här är något som många bybor på landsbygden känner igen. Hur mycket det än pratas om skyhöga bostadspriser och eventuella trängselavgifter väljer många unga att lämna sina hemorter för att flytta till huvudstadsregionen. Kvar i byarna blir en åldrande befolkning.

Det är lördagseftermiddag i Bromarv, en by i Rasborg med knappt 500 invånare. Byborna har kallats till ett byggmöte. Det är Bromarvbygget som ska dra igång. Drygt 130 personer dyker upp och samlingslokalens fylls av ortsbor och fritidsbor.

Henrik Huldin, nyvald ordförande för Bromarv byaråd presenterar Bromarvbyggets uppdragsgivare; det är Hugo, tre månader. Han är enda barnet som föddes i Bromarv år 2016.

- Det är för honom vi ska jobba. När han går ut lågstadiet ska skolan i Bromarv finnas kvar, säger Huldin.

Byggmötet får tack vare Hugo en strålande och munter start, men utmaningarna är många. Det gäller för bromarvborna, liksom för många andra byar i Nyland och hela Finland att få flera unga barnfamiljer att flytta ut på landet. För att få familjer i arbetsför ålder att flytta till en glesbygd krävs bostäder och arbetsplatser på nära håll, helst i byn. Det räcker inte med några få tomma egnahemshus, det krävs nybyggen och det behövs hyresbostäder. En stor utmaning alltså.

Att pendla är inget problem för infödda bybor

Lina Lindholm, Stefan Grönroos och Stefan Helenius är unga vuxna bromarvbor. Lina har flyttat till byn på grund av kärlek, killarna är födda och uppvuxna i Bromarv.

Stefan Grönroos och Lina Lindholm har nyligen köpt hus. Lina jobbar som assistent i byn, Stefan pendlar varje dag till Ekenäs, resan tar cirka en halv timme. Samma gör Stefan Helenius.

- Det är inget problem att pendla till jobb, det är vi vana vid. Men nog vill ha dagis och skola i byn, säger Stefan Grönroos.

Han får medhåll av de övriga. Barn ska enligt dem inte vara tvungna att åka långa sträckor varje dag.

Bromarv skola med Wikström & Degerlunds buss.
Bromarv har ännu kvar sin skola, likaså ett eget, lokalt bussföretag. Bromarv skola med Wikström & Degerlunds buss. Bild: Yle/Tove Virta bussbolaget wikström & degerlund,Bromarv,skolan (fenomen),Raseborg,bussar

De här tre bromarvborna brukar marknadsföra Bromarv enligt bästa förmåga. De säger att kompisarna håller med om att Bromarv är en vacker by, men många ställer sig tveksamma till att jobbpendla.

- Mina vänner studerar ännu, så det är inte ens aktuellt för dem att flytta hit, säger Lina Lindholm.

Fyrk finns, bara man har en god plan

Gunilla Wasström nickar igenkännande. Hon är verksamhetsledare vid Pomoväst som är en av Finlands Leader-grupper. Varje grupp utarbetar sitt eget utvecklingsprogram eller strategi. Finansieringen kommer från EU, staten och kommunerna och pengarna delas sedan vidare till olika lokala utvecklingsprojekt.

- Hittills, från starten 1997 fram till 2013 när senaste programperiod tog slut har vi fått cirka 8,5 miljoner euro till regionen som omfattar fem västnyländska kommuner. Under den här perioden, från 2014 till 2020 har vi ett preliminärt löfte om 3,6 miljoner. Den här summan kan ännu utökas, men varje enskilt projekt ska också ha en egen, privat finansiering, förtydligar Gunilla Wasström.

Inga enorma summor alltså, men en god hjälp om man ligger och ruvar på ett bra projekt som gynnar utveckling i byar, ungdomar och natur, organisationens tre stora tyngdpunkter just nu.

Solskensbyar

Gunilla Wasström säger att många byar kämpar med samma problem som Bromarv, men många har också lyckats. I Västnyland räknar hon upp flera byar som lyckats få den negativa trenden att vända, bland dem Fiskars, Tenala och Degerby.

Fiskars bruk
Fiskars har vind i seglen. Fiskars bruk Bild: YLE/Sofia Söderlund fiskars

- Man borde veta vad man vill satsa på. Vilken typ av arbetsplatser till exempel. Fiskars har satsat på konstnärer och nu besöks byn av tusentals turister varje år. Före det var byn nära att dö ut, men här fanns förststås det stora företaget som iståndsatte gamla hus och hyrde ut till olika hantverkare, konstnärer och företag.

Ett annat exempel i Västnyland är Degerby som har satsat på Porkalaparentesen

Det finns också exempel där byborna tagit över kommunal service.

- I Prästkulla var man nära att mista sitt daghem, men föräldrarna tog över och nu sköts dagiset med privata krafter, säger Gunilla Wasström.

Aktiva byföreningar tar över bibliotek och allaktivitetshus

Att hamna utanför städernas utvecklingsprogram behöver inte vara en katastrof. I Borgå har staden satsat på sex byar.

- När man får höra att ens egen by hamnat utanför blir man förstås väldigt ledsen, men överlag tycker jag att Borgå har planerat det ganska väl.

Kullo bykyrka utifrån.
Kullo bykyrka firade 100 år sommaren 2016 Kullo bykyrka utifrån. Bild: Yle / Hanna Othman borgå kyrkliga samfällighet,Kullo,kyrkor (organisationer),Borgå

Det säger Li-Marie Santala som är byaombud i utvecklingsföreningen Silmus bysektion i Östnyland och som deltagit i utvecklingen av bland andra Kullo, en av de sex byar där det finns en del kommunal service.

- Själv bor jag i Mörskom, en av de byar där skolan drogs in, men inte tycker jag att det har inverkat på verksamheterna i byn desto mer. Barnen har cirka tio kilometer längre skolväg, men byföreningen är aktiv och människorna verkar glada och nöjda, säger Li-Marie Santala.

I Kullo satsar man på att ordna program och verksamhet för byns ungdomar. I byn finns också en aktiv allmogeförening.

Fixa hyresbostäder

- Inte upplever jag att folk flyr från landsbygden. Problemet är förstås när ungdomar som flyttat bort för att studera inte har någon lämplig bostad att flytta tillbaka till. Få vill flytta hem till föräldrarna och på landet finns just inga hyresbostäder, säger Li-Marie Santala.

Hon får medhåll av Gunilla Wasström från Västnyland.

- Samma gäller också de familjer som inte har några rötter i byn, men gärna skulle pröva på att bo på landsbygden. Det skulle behövas mera hyresbostäder, säger Gunilla Wasström.

Li-Marie Santala kan också bjuda på solskenshistorier på byar som blommat upp trots att Borgå inte har satsat på att utveckla dem. En sådan by är bland andra Strömfors.

Det gamla biblioteket i Strömfors.
I Strömfors är talkoandan stor Det gamla biblioteket i Strömfors. Bild: Yle / Hanna Othman strömfors gamla bibliotek

- Byföreningen i Strömfors har tagit över biblioteket och man har anställt en gårdskarl som i synnerhet hjälper de äldre byborna. Samma gäller Valkom där byföreningen tagit över allaktivitetshuset och biblioteket, räknar Li-Marie Santala upp.

Gör upp en långsiktig plan

Enligt Li-Marie Santala händer det hela tiden något på landsbygden och det händer många bra saker, men det gäller för byborna att vara aktiva.

- En byaplan på tre, fem eller tio år är något som varje by borde göra upp. Var vill man finnas om tio år, vem ska man samarbeta med och kan man få projektfinansiering. Sedan kan man ta kontakt med sin lokala Leader-grupp, säger Li-Marie Santala.

Samma kommunalskatt för mindre service och mera eget arbete. Det är livet i ett nötskal för de som bor på landsbygden.

- Det är tuffa tider för alla, också för städerna, men varför nu landsbygden ska drabbas så är en fråga i sig, säger Gunilla Wasström på Pomoväst, men tillägger att byarna i södra Finland ändå ligger bättre till än de små byarna i norra Finland, långt tack vare närheten till Helsingfors.

Vad är vår bys varumärke?

- Det gäller för byarna att skaffa sig ett brand. Många åberopar vacker natur, men hmm, vacker natur finns det gott i Finland. Byarna borde nischa in sig på något helt eget, säger Gunilla Wasström.

Närmatsproducenter och konsumenter möts i Fiskars
Slow food är ett koncept som används på flera orter. Närmatsproducenter och konsumenter möts i Fiskars Bild: Yle/Monica Slotte slow food festival 2015

- Vad är varje by bra på? Det är något byborna borde tänka på, fortsätter hon.

- Hur skulle det vara med några hästbyar i Nyland? Det finns gott om hästar, men nu trängs de flesta runt huvudstaden.

- Närmat är en annan specialitet, en nyländsk matby, fortsätter Gunilla Wasström och föreslår ännu att byarna kunde försöka locka invandrare att flytta ut från städerna.

- Våga satsa på nya språk, ny kultur, nya vindar och nya former av företagsamhet!

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle