Hoppa till huvudinnehåll

Finlandssvensk rumän: Korruptionen genomsyrar politiken i Rumänien

Hundratusentals rumäner demonstrerade mot regeringen i Rumänien
Inemot en halv miljon människor demonstrerade mot Rumäniens regering. Hundratusentals rumäner demonstrerade mot regeringen i Rumänien Bild: AFP / Lehtikuva protester,demonstrationer (samhälleliga händelser),bukarest

I Rumänien har protesterna fortsatt mot regeringen, trots att den drog tillbaka det omstridda dekretet om att sänka straffen för korruption. Många rumäner känner sig förrådda av regeringen och vill få bukt med de växande inkomstklyftorna.

I söndags demonstrerade cirka 500 000 människor runt om i Rumänien. På måndagen samlades 25 000 demonstranter i huvudstaden Bukarest.

– Rumänerna vill ta tillbaka sitt land och det finns en bred misstänksamhet mot politikerna, säger den finlandssvenske rumänen Cristian Norocel, som är doktor i statsvetenskap.

Grovt förenklat handlar det om en maktkamp mellan å ena sidan presidenten Klaus Iohannis, som representerar det konservativa högerpartiet, och regeringen å andra sidan som leds av socialdemokraterna.

Trots att socialdemokraterna (PSD) leder regeringen får partiets ordförande Liviu Dragnea inte leda regeringen eftersom han redan åtalats för valfusk i folkomröstningen år 2012 och står åtalad för korruption.

– Det här är en långt utdragen kamp och det är ett stort och infekterat problem, säger Cristian Norocel. Han är forskare vid Helsingfors universitet och gästforskare vid Uppsala universitet.

Regeringen lovade att hjälpa de fattiga, men hjälper i stället mutkolvar

Det råder en stor frustration bland rumänerna. Det har gått tio år sedan Rumänien blev EU-medlem, men samtidigt är landet nästfattigast i EU efter Bulgarien.

– Det finns ett växande glapp mellan dem som är väldigt fattiga å ena sidan och till exempel de politiker som verkar vara allt mer frånkopplade från vad vanliga medborgare behöver, anser Norocel.

Han ser den här inkomstklyftan som en av orsakerna till att socialdemokraterna vann valet i december i fjol.

– De lovade en politik där sociala åtgärder skulle vidtas, men samtidigt är också socialdemokraterna det parti som är allra mest tyngt av korruptionsskandaler, så misstänksamheten är stor, förklarar Norocel.

Valdeltagandet i parlamentsvalet för knappt två månader sedan var 39,5 procent, vilket kan ses som ett uttryck för det misstroende som råder för det politiska systemet.

Det är ändå bara de avgivna rösterna som räknas och socialdemokraterna fick cirka 45 procent av rösterna, vilket kan ses som ett starkt mandat. De har bildat regering med det liberala partiet som fick drygt 5 procent av rösterna.

Många väljare hade hoppats att socialdemokraterna skulle värna om de fattiga, men som en av de första åtgärderna luckrar de upp korruptionsreglerna som många förmögna kan dra nytta av.

Korruptionsmisstankar för summor som handlar om mindre än 44 000 euro leder inte till fängelsestraff. Det är en summa som motsvarar flera årslöner för en vanlig rumän.

Den rumänske finlandssvensken Cristian Norocel vid Helsingfors universitet.
Cristian Norocel är rumän som forskar vid Helsingfors och Uppsala universitet. Den rumänske finlandssvensken Cristian Norocel vid Helsingfors universitet. Bild: Yle / Cristian Norocel statsvetare,rumänien

– Man bör tänka på att korruptionen genomsyrar hela det politiska etablissemanget i Rumänien, säger Norocel.

Högt uppsatta politiker såväl till höger som till vänster har dömts till fängelse för korruption.

– Därav den stora misstänksamheten som vanliga rumäner uttrycker mot det politiska etablissemanget, bedömer Norocel.

Vi gick till sängs 2017 och vaknade upp 1989― Demonstrant i Bukarest

Folk är också misstänksamma över brådskan med att lindra straffen för korruption. Dekretet skrevs och offentliggjordes vid midnatt den 31 januari. Många undrar varför det var så bråttom.

En demonstrant i Bukarest, Mirela Motatu, anser att det är skrämmande att lagen kom över en natt, det påminner om gamla tider.

– Vi gick till sängs 2017 och vaknade upp 1989, säger Mirela Motatu till Reuters.

Trots rumänernas misstroende mot sina politiker är förtroendet stort för den myndighet (kallat DNA) som har till uppgift att bekämpa korruptionen.

– Väljarna verkar stöda kampen mot korruptionen, men samtidigt saknar direktoratet (DNA) ett demokratiskt mandat eftersom myndigheten inte är folkvald, påpekar forskaren Cristian Norocel.

Demonstranterna till stöd för regeringen blev få

Rumäniens president Klaus Iohannis har själv demonstrerat mot regeringen. Presidentens roll är mångtydig.

– Även Klaus Iohannis tyngs av korruptionsanklagelser, så bilden är inte så enkel.

Iohannis valdes till president år 2014 för att han skulle ha en mindre framträdande roll än den tidigare presidenten. Han ville alltså stärka parlamentarismen och inte bli en involverad i dagspolitiken. Så blev det inte.

Efter kommunistdiktatorn Nicolae Ceauşescus fall år 1989 ökade kraven på demokrati. Då satte regeringen in gruvarbetare lojala mot regimen som slog ned demonstranterna i en blodig sammandrabbning.

Tiotusen gruvarbetare slog ned demonstranter i juni 1990. Sju människor dödades och ett tusental skadades.

Norocel menar att det är för tidigt att ta ställning till risken för att nuvarande demonstrationer urartar i våldsamheter.

– I går förekom också en motdemonstration utanför presidentpalatset till stöd för regeringen, men bara omkring 2 500 deltagare mötte upp, berättar Cristian Norocel.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes