Hoppa till huvudinnehåll

Hälsovården borde våga tala om könsstympning – kvinnorna har rätt till operation

Hand med rakblad och trubbig kniv.
Könsstympning sker ofta utan bedövning med de vassa föremål som finns till hands. Hand med rakblad och trubbig kniv. Bild: World Vision könsstympning

Fortfarande stympas tre miljoner flickor varje år. I Finland har medvetenheten om könsstympning ökat bland invandrarkvinnorna men hälsovårdspersonalen behöver fortfarande mer utbildning för att våga bemöta dem.

Flest könsstympningar görs i länder i Afrika och Mellanöstern. I Finland är ungefär 80 procent av de somaliska kvinnorna omskurna och en tredjedel av de kurdiska.

Traditionen är flera tusen år gammal och många kvinnor vet inte att det finns några alternativ.

Solomie Teshome är sakkunnig vid Förbundet för mänskliga rättigheter och jobbar för att öka medvetenheten om rätten till den egna kroppen bland invandrarkvinnor. För att bryta traditionen krävs att man talar om den och Teshome upplever att det där har skett en utveckling.

Solomie Teshome sakkunnig vid Förbundet för mänskliga rättigheter
Solomie Teshome ser resultat av det preventiva arbetet. Solomie Teshome sakkunnig vid Förbundet för mänskliga rättigheter förbundet för mänskliga rättigheter

- Först började kvinnorna tala sinsemellan, sedan olika etniska grupper och olika religioner sinsemellan och nu diskuterar kvinnor, män, äldre och ungdomar alla tillsammans. Det har skett en attitydförändring och det finns en önskan att tala om det också med andra.

Könsstympning är alla ingrepp på flickors könsorgan. Det sker ofta utan bedövning med de vassa föremål som finns till hands och innebär stora hälsorisker ända från själva ingreppet till menstruation, sexuell debut och förlossning.

Men inom hälsovården i Finland är ämnet tabubelagt.

- För dem som arbetar inom vården är det väldigt svårt att ta upp ämnet. De säger att de har byggt upp ett förtroende och frågar mig vad de kan säga till patienten, eftersom ämnet är så privat, säger Teshome.

Personalen vet mer men inte tillräckligt

Institutet för hälsa och välfärd THL och Social- och hälsovårdsministeriet har precis avslutat ett fyraårigt program mot kvinnlig omskärelse och konstaterar samma sak.

Hälsovårdspersonalen vet mer än för fyra år sedan, men vill ha ännu mer utbildning.

Åtminstone en öppnande operation borde erbjudas alla och redan under graviditeten, inte först vid förlossningen som man gör nu.

De omskurna kvinnorna får inte alltid den vård de behöver. Reija Klemetti, forskningschef vid THL, menar att man i Finland borde fundera på om man ska erbjuda kvinnorna rekonstruktiva operationer.

- Åtminstone en öppnande operation borde erbjudas alla och redan under graviditeten, inte först vid förlossningen som man gör nu, säger Klemetti.

Både Teshome och Klemetti är övens om att det är viktigt att våga ta upp ämnet i Finland för att stöda det internationella arbetet mot könsstympning. Också THL:s rapport visar att informationen når härifrån ända fram till hemländerna.

- Nu ligger bollen också hos dem själva, att påverka i diasporan och i hemlandet, säger Teshome.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes