Hoppa till huvudinnehåll

Korsholm kan få privata daghem

Leksakstraktor.
Leksakstraktor. Bild: Yle/Hanna Sjöström leksakstraktor

Barnen i Korsholm blir fler. Men trycket på kommunens investeringsbudget är hårt från förr och det är oklart hur man ska ge alla plats inom dagvården. Därför bör man utreda om det är dags för Korsholm att gå in för privat dagvård, anser utvecklingsdirektören.

I dagsläget drivs och ägs alla daghem i Korsholm av kommunen.

- Vi har på vissa ställen i kommunen dagvårdsutrymmen som inte är så ändamålsenliga och det gäller att fatta ett beslut om hur vi ska ha det framöver, säger Mikael Alaviitala som är utvecklingsdirektör i Korsholm.

Som Alaviitala ser det kan man välja mellan tre alternativ.

- Antingen blir vi kvar i de ickeändamålsenliga utrymmena eller så bygger vi nytt i egen kommunal regi eller så tar vi in den privata sidan som bygger nytt utan att det belastar kommunens ekonomi.

Korsholms utvecklingsdirektör Mikael Alaviitala
Mikael Alaviitala, utvecklingsdirektör i Korsholm. Korsholms utvecklingsdirektör Mikael Alaviitala Bild: Yle/Malin Hulkki Österbotten,Korsholm,alaviitala

Flera företag i branschen har under de senaste månaderna dessutom hört sig för med kommunen och visat att intresse finns för att etablera sig i Korsholm.

- Allt pekar mot att tidpunkten för att utreda den här frågan just nu är den rätta, säger Alaviitala.

Utredning i snabb takt

Mikael Alaviitala föreslår därför vid utvecklingssektionens möte på torsdag att sektionen ger Bildningsnämnden i uppdrag att under vårens lopp utreda tre olika alternativ.

Alternativ ett är att också i fortsättningen ordna all dagvård i kommunens regi. Alternativ två är att konkurrensutsätta ett visst antal dagvårdsplatser och alternativ tre är att öppna upp för servicesedlar inom dagvården.

- Det är ju säkert så att det inte är bara guld och gröna skogar med det privata heller utan vi behöver få utrett vilka eventuella risker här finns, främst vad gäller pris och kvalitet, säger Alaviitala.

Alaviitala har varit i kontakt med Vasaregionens utvecklingsbolag Vasek, som kan erbjuda en del hjälp i frågan.

- Vi kan framför allt ge råd i hur man gör upphandlingen och hur systemet med servicesedlar kan fås att fungera så bra som möjligt, säger företagsrådgivare Sari Saarikoski på Vasek.

Enligt Saarikoski håller privat dagvård snabbt på att bli vanligare i de österbottniska kommunerna, och inte bara i de större städerna Seinäjoki och Vasa.

- I Storkyro inleder man en upphandlingsprocess nu och på vårt område finns det ytterligare två kommuner som har varit i kontakt med oss därför att de har planer i samma riktning, säger Saarikoski.

Vasa varnar för fallgropar

I Vasa är tolv procent av dagvårdsplatserna i privat regi. För tillfället köper staden dagvårdstjänster av elva privata daghem, fem av dem svenskspråkiga och sex finskspråkiga. Direktören för småbarnsfostran Lillemor Gammelgård har erfarenhet av upphandlingsprocesserna.

Lillemor Gammelgård, direktör för småbarnsfostran i Vasa.
Lillemor Gammelgård, direktör för småbarnsfostran i Vasa. Lillemor Gammelgård, direktör för småbarnsfostran i Vasa. Bild: YLE/ Marcus Lillkvist gammelgård

- Systemet är smidigt särskilt när antalet barn i ett område snabbt ökar eller minskar. Ett helt nytt daghem byggs betydligt snabbare privat än om staden låter bygga det och eftersom köpavtalen bara gäller för några år åt gången kan vi också relativt snabbt avsluta en verksamhet, säger Gammelgård.

Men det finns även fallgropar menar Gammelgård och ger råd till grannkommunen Korsholm.

- Nu har vi gjort de här upphandlingarna två gånger och fått en hel del erfarenhet av vilka risker det finns. Framför allt gäller det nog att vara på sin vakt så att man lyckas göra avtal som blir ekonomiska även för kommunen och inte bara för företaget som naturligtvis ska gå på plus, säger Gammelgård.

Lillemor Gammelgård säger att Vasas system med köptjänster börjar bli relativt gammalmodigt. De flesta kommuner har nu övergått till servicesedlar som familjerna får av kommunen för att använda vid de privata daghemmen.

- Men där finns helt klart en risk att familjerna tvingas betala mer och skjuta till en summa utöver det som servicesedeln är värd och det tycker jag inte är schysst, säger Gammelgård.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten