Hoppa till huvudinnehåll

Allt fler bekymrade över äldres "valfrihet" i vården

Två människor
Väljer de nya landskapen, de anhöriga - eller en ombudsman för äldre vårdtjänster för minnessjuka? Två människor Bild: Yle/Tero Kyllänen demens,minnessjuka,depression,ensamhet

Det finns många frågetecken kring valfriheten för utsatta grupper, bland dem handikappade, minoriteter och en växande grupp minnessjuka äldre. Ansvaret för de här grupperna är stort, säger diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä.

Pimiä har uttalat sig med anledning av lagen om valfrihet som hennes byrå nu ska ta ställning till.

- Valfriheten är inget tvång, man är inte tvungen att använda den, betonar Pimiä. Man kan få vård precis som tidigare.

Kirsi Pimiä står framför ett fönster. Hon är Diskrimineringsombudsman i Finland.
Kirsi Pimiä befarar att valfriheten i vårdreformen inte förverkligas för alla. Kirsi Pimiä står framför ett fönster. Hon är Diskrimineringsombudsman i Finland. Bild: Yle/Anna Savonius Diskrimineringsombudsmannen,kirsi pimiä

Hon betonar att valfrihet är ett plus - ett tillägg till den sjuk- och socialvård vi har nu.

- Nu är det viktigt att granska lagförslaget ur likabehandlingssynvinkel. Jag hoppas att regeringen tar till sig eventuell kritik och ser den oro som olika grupper nu upplever, säger Pimiä.

Löftet om lika valfrihet för alla väcker skepsis

Däremot upplever hon att löftet om lika valfrihet för alla väcker skepsis.

- Det är svårt för minoriteter att få tillgång till valfrihet i samma utsträckning som andra. Jag tänker särskilt på språkminoriteter som finlandssvenskar och samer, och på människor som bor i glesbygden och i skärgården.

Överläkaren och geriatrikern Harriet Finne-Soveri är ännu mer skeptisk gällande valfriheten, särskilt för de äldre.

Minnessjuka en växande grupp

- Ju svårare minnessjukdomar det är fråga om bland äldre, desto besvärligare blir frågan om valfrihet. Risken är stor att kommunerna eller de nya landskapen fattar de förmånligaste besluten för de äldre - inte de bästa för dem som berörs, säger Harriet Finne-Soveri.

Kommunerna har sina anvisningar om hur besluten ska fattas. Enligt Finne-Soveri beaktas inte alltid de minnessjukas fördel.

Antalet finländare som drabbas av minnessjukdomar eller demens ökar kraftigt. Enligt Minnesbarometern 2015. insjuknar årligen14 500 personer.

Minnessjukdomarna kostar Finland 2,5 miljarder euro per år. Antalet personer som fyllt 65 år har fyrdubblats sedan krigsåren. Utmaningarna för social- och hälsovården är enorma i framtiden.

Varför inte grunda en seniorombudsman?

Geriatriker Harriet Finne-Soveri betecknar äldreomsorgen och särskilt valfriheten som ett etiskt problem.

- Frågan är vem som ska stå vid den utsattas sida när det egna omdömet är borta. Alltid finns det inte vuxna barn, gudbarn eller nära anhöriga vid de minnessjukas sida som kan hjälpa dem att välja det bästa alternativet för framtiden.

Överläkare Harriet Finne-Soveri, Helsingfors
Harriet Finne-Soveri är överläkare i Helsingfors Överläkare Harriet Finne-Soveri, Helsingfors Bild: Yle/Anna Savonius Geriatrik,Äldreomsorg,harriet finne-soveri

Det finns också de som drabbas av stroke utan att ha utsett en företrädare för sig.

- Därför är det viktigt att tänka på dylika frågor medan tid är, säger hon vidare.

Hur ofta får man ändra åsikt om sin vård, vad ska man förbinda sig vid, hur förverkligas individens rättigheter?― överläkare Harriet Finne-Soveri

Finne-Soveri framkastar också ett förslag om en seniorombudsman.

- En för hela landet, med kontaktpersoner i de nya landskapen, funderar hon.

Visavi valfriheten är vissa stadganden i lagparagraferna mer viktiga än andra.

- Hur ofta får man ändra åsikt om sin vård, vad ska man förbinda sig vid, hur förverkligas individens rättigheter? Vi är inte färdiga med de här bitarna ännu, betonar hon.

När man nu centraliserar social- och hälsovården är det också viktigt att definiera vad närservice eller närvård betyder i praktiken.

- Jag vill lyfta fram personer med begränsad rörlighet och personer med minnesproblem. Blir det så att de här grupperna tvingas resa långa sträckor för att få tillgång till tjänster? Hur kan man hänvisa resurser till de här grupperna så nära deras vardag som möjligt, särskilt i glesbygden?

Harriet Finne-Soveri sitter vid sin dator.
Finne-Soveri funderar mycket över äldre som inte själva kan föra sin talan. Harriet Finne-Soveri sitter vid sin dator. Bild: Yle/Anna Savonius Äldreomsorg,geriatriker

Hon betonar också anhörigvårdarna och deras behov. De ska inte behöva resa långa sträckor för att få tjänster för sina nära och kära.

- Lika viktiga är det att stöda deras ork i vardagen och möjlighet att välja de stödtjänster de själva behöver i sin vardag.

  • Allt fler 65+: Statistikcentralen om en åldrande befolkning
  • Fler döda än födda
  • Sitra: "Köyhät ja kipeät" kiinnostuneimpia soten laajentuvasta valinnanvapaudesta
  • Yhdenvertaisuus varoittaa: Osa vanhuksista ja vammaisista uhkaa jäädä väliinputoajiksi soteuudistuksessa
  • Käypähoito/God medicinsk praxis: Rekommendationerna om äldre har uppdaterats
  • Läs också

    Familj

    Till Buu-klubben
    Till Hajbo
    Till MGP