Hoppa till huvudinnehåll

Kommunalvalet på Kimitoön: Rör inte skolorna!

Barn klättrar i klätterställning utomhus.
Kimitoöns lärare är mer nöjda med resurserna. Ska skolfrågor diskuteras handlar det inte om att vilja ha mer utan om att fortsätta värna om öns skolor. På bilden Västanfjärds skola. Barn klättrar i klätterställning utomhus. Bild: Yle/Monica Forssell skolor (läroinrättningar),elever,Klätterställning,västanfjärds skola

Inför kommunalvalet uppmanar Finlands svenska lärarförbund kandidater och väljare att sätta skolfrågorna högst på agendan.

Det har man inget emot att göra på Kimitoön, men till skillnad från i många andra kommuner är Kimitoöns lärare tacksamma och nöjda över de resurser som hittills tilldelats skolan.

- Fortsätt värna om skolan, säger Gabriella Byman, ordförande för Kimitoöns lärare rf. Kimitoön är och har alltid varit en skolvänlig kommun.

Byman har lång erfarenhet av jobbet som klasslärare och har också under årens lopp träffat många lärarkolleger runt om i Svenskfinland.

- I motsats till hur det är på många andra håll har vi i Kimitoön aldrig behövt ställa politikerna mot väggen då det gäller material, timresurser, skolmat eller annat.

Skolstängningarna 2010 lämnade djupa sår

Den enda stora spricka som under de senaste tio åren förekommit inom bildningssektorn på Kimitoön är den uppslitande process som ledde till att man år 2010 stängde fyra byskolor på ön.

Med den processen fortfarande i färskt minne säger Nina Oksanen, klasslärare i Västanfjärds skola såhär om att diskutera skolfrågor inför valet:

- Skolnätet behöver inte diskuteras. Det var en stor smäll då för några år sedan. Nu behöver vi arbetsro för att jobba med det vi har.

- Jag önskar att politikerna respekterar det vi gör och att man bibehåller den nuvarande nivån. Jag kan inte klaga, men det finns heller ingenting att ta bort! Det är lagom så här.

Lärare står framför en liten grupp elever i ett klassrum.
Nina Oksanen tillsammans med årskurs 1 i Västanfjärds skola. Lärare står framför en liten grupp elever i ett klassrum. Bild: Yle/Monica Forssell lärare,västanfjärds skola

Lärare i Åbo slår larm

I Åbo visar den lokala lärarföreningens färska enkät att över hälften av lärarna i grundskolan upplever att elevernas rätt till stöd inte förverkligas.

Lärarna har inte tillräckligt med tid för alla elever och den specialundervisning som en del elever borde få, ges inte. Enligt Åbo lärarförening lider lärarna av en allt tyngre arbetsbörda.

Alltför stora grupper, avsaknad av stöd för elever med särskilda behov, nya arbetsredskap och byråkrati hör till det som lärarförbundet lyfter upp som problem.

I Kimitoöns skolor är till exempel gruppstorlekar inte ett problem. Man strävar också efter att upptäcka eventuella skolsvårigheter så tidigt som möjligt, berättar bildningschef Mats Johansson.

Bildningschef Mats Johansson vid sitt skrivbord.
Mats Johansson. Bildningschef Mats Johansson vid sitt skrivbord. Bild: Yle/Monica Forssell bildningschef

Att man mår bra inom bildningen på Kimitoön bekräftas också av den arbetshälsoenkät som utfördes bland Kimitoöns anställda i fjol våras. Enligt den ger öns lärare vitsordet 8.2 på en skala 1-10 då det gäller trivseln på jobbet.

- Man mår nog jättebra, säger Johansson.

I Pargas där man använder sig av en likadan enkät som på Kimitoön, är resultatet beträffande lärarnas trivsel 7.9.

Kimitoön satsar mera på bildning än många andra kommuner

Trots att Kimitoön år 2010 drog in skolor, finns det fortfarande förhållandevis många skolor på ön.

Sammanlagt finns det på svenska fyra lågstadium, två högstadium och ett gymnasium och på finska två lågstadium och ett högstadium.

Elevunderlaget i Kimitoöns grundskolor

Läsåret 2016-2017 (inom parentes elevantalet nästa läsår)

  • Rosala skola 8 elever (8)
  • Västanfjärds skola 38 elever (35)
  • Taalintehtaan koulu 41 elever (41)
  • Dalsbruks skola lågstadiet 102 elever (99)
  • Dalsbruks skola högstadiet 66 elever (63)
  • Amosparkens skola 153 elever (144)
  • Keskuskoulu åk lågstadiet 59 elever ( 58)
  • Keskuskoulu högstadiet 61 elever (55)
  • Kimitonejdens skola 86 elever ( 92)

Det sammanlagda elevantalet i grundskolorna är detta läsår 614. Nästa läsår kommer eleverna att vara 595.

Fyra barn med armarna om varandra utomhus.
Kimitoön satsar mera än många andra kommuner på sina elever. På bilden Alicia Fredriksson, Sonja Karlsson, Alva Söderholm och Noah Bergholm-Montenegro som alla går i Västanfjärds skola. Fyra barn med armarna om varandra utomhus. Bild: Yle/Monica Forssell elever,vänner,västanfjärds skola

I pengar satsar Kimitoön ca 10 500 euro per elev i grundskolan. Kommunen får ett förhöjt bidrag från staten tack vare skärgårds- och glesbygdsstatus men utöver statens bidrag satsar kommunen ungefär 3000 euro extra av egna pengar på eleverna.

Skulle det gå att sköta bildningen billigare?

- Visst skulle det gå att göra det billigare och komma mycket närmare det pris som staten betalar för eleverna. Men det skulle då betyda att vi bara skulle ha tre skolor på Kimitoön: två på svenska och en på finska, svarar bildningschef Mats Johansson.

En sådan modell tror Johansson inte att varken invånare eller politiker vill ha. Själv vill han det inte heller.

- Här vill jag tacka politikerna. Jämfört med mången annan i vårt land har vi jättebra med resurser.

Att skolan ändå gärna får debatteras inför kommunalvalet, det håller Johansson med om.

Elevunderlaget i Kimitoöns skolor ser för tillfället stabilt ut men när kommunerna i och med vårdreformen så småningom mister halva sin nuvarande budget, kan det vara bra att veta var politikerna står då det gäller skola och kvalitet.

- Vill man ha kvalitet som kanske kostar lite mera eller ser man på det marknadsekonomiskt och vill ha det så billigt som möjligt till en början men sedan efter en tid betala mera, frågar sig Johansson.

Korrigering: Antalet elever i Dalsbruks skola hade blivit fel och är nu korrigerat. Det totala antalet elever som går i grundskolan i Kimitoöns kommun har rättats från drygt 700 till 614.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland