Hoppa till huvudinnehåll

Skoleleverna satsar mest bara på engelska, övriga språk kollapsar

Språklärarförbundets ordförande Sanna Karppanen.
Leve språken, anser Språklärarförbundets ordförande Sanna Karppanen. Språklärarförbundets ordförande Sanna Karppanen. Bild: Yle / Dan Ekholm franska,språkundervisning,studentexamen,gymnasiet,sanna karppanen

Mediegruppen Uutissuomalainen presenterade på onsdagen siffror som visar att allt färre abiturienter kämpar med främmande språk i studentskrivningarna.

– Vad var det vi sade, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP), som sitter i riksdagens kulturutskott.

Nylander säger att det inte är med någon glädje det visade sig att hon hade rätt i samband med att studentexamen förändrades och bara modersmålet blev obligatoriskt i studentskrivningarna. Därmed behövde finskspråkiga elever inte heller skriva svenskan i studentskrivningarna.

– Också de experter som kulturutskottet hörde varnade för att det här skulle ske, säger Mikaela Nylander.

Hon tror att en del politiker i dag ångrar sig, medan andra igen har uppnått precis det de ville.

– För ett litet exportberoende land är det förödande att kunskapen i främmande språk minskar så här kraftigt, anser Nylander.

Hon påpekar att trenden att välja bort främmande språk inte har varit lika stark i finlandssvenska skolor som i finskspråkiga skolor.

Drastisk nedgång i främmande språk

  • Antalet elever som skriver svenskan i studentexamen i finska skolor har halverats på tio år. De som skriver ”lång” svenska har minskat med 14 procent sedan i fjol och fem procent för medellång svenska.
  • Tre fjärdedelar av de som skriver svenskan i studenten är flickor.
  • Antalet elever som skriver ”lång” tyska har minskat med 70 procent på tio år. Beträffande ”kort” tyska är minskningen 60 procent.
  • Lång franska har minskat med 40 procent och kort franska med 60 procent.
  • Nästan alla elever skriver engelskan i studentexamen.
  • Ryskan har blivit populärare, men det är ändå bara 400 abiturienter som skriver den årligen.
  • Spanskan skrivs av drygt tusen elever årligen och är på en stabil nivå.
  • Italienskan har minskat med över 60 procent på tio år.

Källa: Uutissuomalainen

"Eleverna hör bara engelska"

På Tölö gymnasium märker man i alla fall av trenden. Av 100 abiturienter är det bara 14 som skriver tyska i studentexamen och 13 som skriver franska i år. Däremot är det 30 som började läsa tyska i gymnasiets första klass, men det är många som hoppar av under gymnasietiden eller som låter bli att skriva ämnet i studenten.

Andréas Palmborg är lektor i så väl tyska som engelska vid Tölö gymnasium i Helsingfors. Palmborg säger att eleverna hör och utsätts för engelskan hela tiden via TV-serier, internet, dataspel och chattar.

– Medan om man ska läsa tyska krävs det en större insats eftersom klassrummet i värsta fall är det enda stället där eleverna hör tyska, säger Palmborg.

Lättare att få jobb för den som kan tyska

Hans kollega Stina Michelson har försökt marknadsföra tyskan för eleverna med vilken nytta eleverna kan ha av den senare i arbetslivet.

– Det finns verkligen en nytta av tyskan senare i livet, till exempel med handelskontakter som Finland har med Tyskland, säger Stina Michelson.

Stina Michelson och Andréas Palmborg är lektorer i tyska vid Tölö gymnasium.
Stina Michelson och Andréas Palmborg undervisar i tyska och engelska vid Tölö gymnasium i Helsingfors. Stina Michelson och Andréas Palmborg är lektorer i tyska vid Tölö gymnasium. Bild: Yle / Dan Ekholm litteratur,Tölö gymnasium,Tyskundervisning,gymnasium

Hon påpekar att de som har läst lång tyska är särskilt eftertraktade på arbetsmarknaden. Hon underströk den ekonomiska betydelsen av tyska för en nybörjarkurs i veckan.

– Jag riktigt såg hur det glimmade till i elevernas ögon, berättar Michelson.

Tyskland är Finlands största exportmarknad. Landet har gått förbi Sverige och Ryssland i handelsstatistiken. En del tyskar kan engelska, men alls inte alla.

– Om man talar om handel och om att ingå avtal är det en fördel att kunna vända sig till kunderna på deras eget språk, anser Stina Michelson.

Hon påpekar att man dessutom måste kunna förstå landets kultur om man vill göra business.

Både Michelson och Palmborg har märkt att eleverna har blivit duktigare än förr på engelska. Samtidigt finns det risk för att de blir stöddiga och inte anser sig behöva lära sig något.

– Eleverna har blivit bättre på att uttrycka sig muntligt på engelska, däremot måste vi jobba mer med de skriftliga färdigheterna, berättar Stina Michelson.

Engelskan har varit dominerande inom EU-samarbetet och har långt förpassat exempelvis franskan ut i marginalen.

– Nu ska det bli intressant att se hur det går med brexit, hur det kommer att påverka användningen av engelskan i Europa i det långa loppet, säger Michelson.

Språklärarförbundet bekymrat

Sanna Karppanen är ordförande för Finlands språklärarförbund. Hon är bekymrad över statistiken, även om den inte kommer som någon överraskning – trenden har pågått redan en längre tid.

– Det är en väldigt oroande trend, vi har försökt lyfta fram den här frågan i flera års tid, men vi har kanske inte alltid lyckats, säger Sanna Karppanen som själv är lektor i franska och engelska vid Helsingin Suomalainen Yhteiskoulu SYK.

Karppanen är bekymrad över att de finländska ungdomarnas språkkunskaper avtar, men också att det får konsekvenser för arbetsmarknaden. Hon påpekar att också Finlands Näringsliv EK har varit oroad över trenden.

– Vi bör inte bara betrakta det här ur en ekonomisk synvinkel, det här är också besvärligt med tanke på bildningsnivån överlag, anser Karppanen.

Hon påminner om att språkstudierna öppnar upp för nya sätt att tänka.

– Det blir också lättare att lära sig nya språk för varje språk man har lärt sig när man förstår hur de fungerar, menar Karppanen.

När hon själv ska marknadsföra franskan för eleverna på högstadiet påpekar hon ofta att franskan är ett av världens största språk.

– Franskan är ett framtidsspråk då man tänker på till exempel Afrika, där är det ett mycket stort språk, så man har stor nytta av språket inom arbetslivet, säger Karppanen.

Franskan är bra att kunna om man vill lära sig andra romanska språk.

– Den franskspråkiga kulturen är en bottenlös skattkista, påpekar Karppanen.

Orättvist för elever på landsbygden

Som språklärarförbundets ordförande är hon bekymrad över att undervisningen i franska, tyska och ryska inte är så vanligt förekommande i skolor utanför de stora städerna.

– Eleverna är i en väldigt ojämlik ställning beroende på var de råkar bo, säger Karppanen.

Karppanen säger att hon själv arbetar i en skola med en priviligerad ställning där eleverna kan läsa den långa kursen också i tyska, franska och ryska. I gymnasiet erbjuder skolan dessutom spanska och italienska.

Förespråkarna för frivillig svenska i studentexamen talade för att slopad svenska skulle ge plats för andra språk i studentexamen. Det har inte infriats – enligt statistiken har det gått rakt tvärtom.

– Det gick tyvärr inte så, det genomfördes så många förändringar samtidigt då när hela strukturen på studentexamen ändrades, säger Sanna Karppanen på Språklärarförbundet.

Folk kan engelska så bra att med kunskaper i engelska har man ingen möjlighet att briljera i arbetslivet, det är övriga språkkunskaper som har betydelse för engelskan ses som baskunskap.― Språklärarförbundet ordförande Sanna Karppanen.

Ett sätt att råda bot på det falnande intresset för främmande språk skulle enligt henne vara att ge tilläggspoäng för språkkunskaper då man söker till olika utbildningar. För närvarande är situationen den att den som läser den långa kursen i ett främmande språk får tilläggspoäng, men om man läser två främmande språk får man inte någon utdelning i form av tilläggspoäng.

– På ett mer allmänt plan är frågan om språkkunskaper kopplad till huruvida man öppnar sig för omvärlden eller bygger murar mot den, säger Språklärarförbundets ordförande Sanna Karppanen.

Hon pekar på att den som kan andra främmande språk än engelska kan få oanade möjligheter.

– Folk kan engelska så bra att det redan ses som baskunskap, med kunskaper i engelska har man ingen möjlighet att briljera i arbetslivet. Det är övriga språkkunskaper som har betydelse, redan kunskaper i svenska ses som mer exotiska fastän det inte borde vara så, säger Karppanen med ett leende.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes