Hoppa till huvudinnehåll

Högre risk för epidemier i Raseborg - vart tionde barn utan MPR-vaccin

Influensavaccin
Vaccinationstäckningen är låg i Raseborg. Influensavaccin Bild: Lehtikuva/Vesa Moilanen influensa,vaccin,vaccinering,influensavacciner,barn (familjemedlemmar),spädbarn,sprutor

Det finns ett visst motstånd mot MPR-vaccinet i Västnyland. I Raseborg är vaccinationstäckningen för MPR-vaccinet bland det lägsta i Finland bland småbarn. I Ingå är det främst lite äldre barn som inte har fått vaccinet.

I december var det nära att en mässlingsepidemi hade brutit ut i Raseborg. Totalt tre fall av mässling uppdagades och staden uppmanade folk att låta vaccinera sig.

- Jag blev ordentligt uppskrämd eftersom mässling smittar så oerhört lätt. En person fick infektionen bara genom att andas samma luft i en byggnad som den mässlingssjuka hade vistats i tidigare, säger Raseborgs chefsläkare Sofia Maleike-Ruohola.

Många barn har inte fått MPR-vaccin i Raseborg

Vaccinationstäckningen i Raseborg hör till det lägsta i landet. Av barnen födda år 2014 har 90,87 procent fått MPR-vaccin, som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund.

Andelen barn som har fått MPR-vaccin har också minskat mellan åren 2012 och 2014. I Raseborg vaccinerades 93,2 procent av barnen födda år 2012 med MPR-vaccin. Bland barnen födda år 2013 har 92,8 procent fått MPR-vaccin.

För att befolkningen ska vara skyddad mot en sjukdom borde minst 95 procent vara vaccinerade.

THL:s statistik för negativ för Ingås del

Både Raseborg och Ingå finns med på Institutet för hälsa och välfärds (THL) lista över de 20 hälsovårdsområden där täckningen för MPR-vaccinet är lägst i landet för barn födda år 2014.

För Ingås del är siffrorna missvisande eftersom vissa föräldrar har väntat med att ge vaccinet åt sina barn, säger Ingås ledande läkare Helge Heinonen.

- Det visade sig att det finns familjer som sköt upp vaccineringen och därför fanns de med som ovaccinerade vid tidpunkten som statistiken fördes.

Porträttbild av Ingåläkaren Helge Heinonen i läkarrock och med stetoskop runt halsen.
Ingås ledande läkare Helge Heinonen. Porträttbild av Ingåläkaren Helge Heinonen i läkarrock och med stetoskop runt halsen. Bild: Yle/Minna Almark Ingå,Västnyland,läkare,helge heinonen

Det föds runt 50 barn per år i Ingå och därför påverkas statistiken väldigt snabbt om några barn faller bort. Enligt THL:s statistik har enbart 89,1 procent av barnen födda 2014 fått MPR-vaccinet.

Ovaccinerade är en grogrund för infektioner

I Ingå är det främst lite äldre barn som inte har fått MPR-vaccinet, säger Helge Heinonen. En orsak är de negativa erfarenheterna av vaccinet mot svininfluensa åren 2009 och 2010.

En annan orsak är att en del föräldrar vill undvika konstgjorda sätt att påverka kroppens immunitet och upplever att vacciner är ett sätt att manipulera kroppen.

- Dessa är förstås en risk för hela samhället eftersom de utgör en grogrund där infektionerna kan spridas. Eftersom mera mänskor rör sig över gränserna så finns det möjligheter att få sjukdomar utifrån och det är de ovaccinerade mänskorna som insjuknar.

Då det finns tillräckligt många oskyddade personer kan till exempel mässlingsfall som i Raseborg uppstå, säger Heinonen.

Vaccinkritiska stöder varandra

Helge Heinonen menar att de allra flesta föräldrar önskar att deras barn ska få ett fullgott vaccinationsskydd. De som däremot förhåller sig kritiskt till vaccinationer tenderar att ha kontakt med andra vaccinkritiska familjer.

- På det sättet får de stöd för sina tankar och det är den här gruppen i Västnyland som är vårt dilemma.

Få är fundersamma

Alla föräldrar i Ingå får information om vaccin och sjukdomar på rådgivningen då deras barn är ungefär en månad gamla, säger hälsovårdare Regina Bergström.

- Då brukar jag säga att alla vaccinationer är frivilliga och att de själva måste bestämma om deras barn ska få dem. Samtidigt brukar jag motivera varför det är viktigt att vaccinera barnen.

Porträttbild av hälsovårdare Regina Bergström i Ingå.
Hälsovårdare Regina Bergström träffar alla småbarn i Ingå. Porträttbild av hälsovårdare Regina Bergström i Ingå. Bild: Yle/Minna Almark Ingå,Västnyland,regina bergström

Regina Bergström rekommenderar alltid föräldrarna att gå in på THL:s sidor och läsa om det nationella vaccinationsprogrammet. Det finns helt enkelt inte tid att gå igenom alla vaccinationer och sjukdomar på rådgivningsbesöken.

Det är rätt så sällan föräldrar är fundersamma över vaccinerna. Om någon är fundersam handlar det oftast om vaccinernas biverkningar, säger hon.

- Om någon fortfarande är skeptisk brukar jag ta hjälp av rådgivningsläkaren som får ge tilläggsinformation då föräldrarna kommer på det första läkarbesöket med sitt barn.

Större smittorisk då folk rör på sig

Överlag är Ingåborna positivare inställda till vaccin i dag än på 1990-talet, säger Regina Bergström.

- Jag tror att det delvis beror på att det har kommit så mycket flyktingar in i landet som inte har ett fullständigt vaccinationsskydd. Så det är större risk att bli utsatt för smitta.

En våg på en barnrådgivningsbyrå.
Föräldrar får information om vaccin då barnen är ett år gamla. En våg på en barnrådgivningsbyrå. Bild: Yle/Minna Almark rådgivningsmottagningar för barn,våg,barnrådgivningsbyråer,Ingå,Västnyland,barn (familjemedlemmar),hälsovård

Hon understryker också att många ungdomar reser utomlands till ställen där det finns till exempel mässling.

- Om man far på en utlandsresa är det jätteviktigt att ta MPR-vaccinet.

Större risk för epidemi i Raseborg

Raseborgs chefsläkare Sofia Maleike-Ruohola tror att det finns två orsaker till att folk inte låter vaccinera sina barn.

- Dels finns de som tänker att det är skadligt att ge vaccin åt sina barn och att det är en bra sak att ha infektionerna. Dels finns det de som inte ser nyttan med att vaccinera barnen.

Persoporträtt av Sofia Maleike-Ruohola.
Chefsläkare Sofia Maleike-Ruohola i Raseborg. Persoporträtt av Sofia Maleike-Ruohola. Bild: Yle/Malin Valtonen raseborgs stad,Raseborg

Eftersom täckningen för MPR-vaccinet är lägre i Raseborg än på andra orter är också risken för epidemier lite större här, säger Maleike-Ruohola.

Samtidigt understryker hon att staden har en bra beredskap, vilket också märktes då mässlingsfallen bröt ut i början av december.

- Det var många olika mänskor i skolorna, daghemmen och inom hälsovården som jobbade för att vi inte fick en stor epidemi här. Ett stort tack också till dem som blev sjuka som förstod att stanna hemma.

Flere hundra vaccinerade sig i Raseborg

I Raseborg agerade staden snabbt då mässlingsfallen uppdagades. På hälsostationer och rådgivningar fanns det en hälsovårdare som vaccinerade folk med tio minuters mellanrum hela dagen. Under några dagars tid lät runt 350 personer vaccinera sig.

- Det var bland annat sådana som tidigare hade låtit bli att vaccinera sina barn och som nu tänkte om, säger Maleike-Ruohola.

En annan grupp som lät vaccinera sig är personer som är födda mellan åren 1970 och 1975 eftersom de är mest utsatta för smittan. De som är födda före 1970 har högst sannolikt haft mässling, medan de som är födda efter 1975 har omfattats av statens MPR-vaccinationsprogram.

Lyx att kunna tacka nej

Sofia Maleike-Ruohola önskar att folk skulle fortsätta med MPR-vaccinet även om den omedelbara faran för smitta inte är aktuell just nu.

- Det är ett västerländskt fenomen att vi har råd att säga nej till vaccinering. Vi ser ju inte längre mänskor som har blivit påverkade av följdsjukdomar i vår omgivning

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland