Hoppa till huvudinnehåll

Lindström: Grundlagen borde kanske skrivas om

Jari Lindström i talarstol.
Jari Lindström i talarstol. Bild: Bengt Östling/Yle Jari Lindström,Sannfinländarna

Arbets- och justitieminister Jari Lindström (Sannf) lovar att svenskspråkiga jurister också i framtiden ska kunna göra sin domstolspraktik på svenska. Hur det ska gå till i praktiken kan han inte säga. Samtidigt vill han väcka diskussion om huruvida grundlagen borde reformeras.

När Österbottens tingsrätt i Vasa slås ihop med Mellersta Österbottens tingsrätt blir majoritetsspråket finska. Då försvinner samtidigt de enda auskulteringsplatser som finns för svenskspråkiga jurister på fastlandet. Bara två blir kvar i Mariehamn.

Flera riksdagsledamöter har uttryckt sin oro för hur man ska kunna rekrytera tvåspråkiga domare i framtiden om tingsnotarieplatserna i Vasa slopas.

- Det här var en sak som fördes fram starkt i riksdagsdebatten. Jag lovar att föra frågan vidare till våra tjänstemän, den måste lösas, sa justitieminister Jari Lindström vid Sannfinländarnas presskonferens på torsdagen.

Enligt Lindström kan riksdagen ännu påverka hur det ska gå till i praktiken.

- Jag tror att riksdagen kan göra ändringar i regeringens förslag så att slutresultatet tål granskning. Jag är redo för en öppen diskussion och alla lösningar. Men det förutsätter att vi håller oss till ramarna, vi ska också spara pengar.

Små tingsrätter läggs ner - mindre tingsrätter skonas

Lindström har de senaste dagarna också fått många kritiska frågor om varför små tingsrätter som till exempel Västra Nylands tingsrätt i Raseborg läggs ner, medan lika små och ännu mindre tingsrätter skonas.

Små tingsrätter läggs ner - ännu mindre blir kvar

Läggs ner

Västra Nylands tingsrätt, 173 000 invånare

Blir kvar i strid med arbetsgruppens förslag

Kajanalands tingsrätt, 75 000 invånare
Kymmenedalens tingsrätt, 173 000 invånare
Egentliga Tavastlands tingsrätt, 175 000 invånare


Den arbetsgrupp som ursprungligen redde ut tingsrättsnätet föreslog maximalt 17 tingsrätter.

Efter det har man under Lindströms ledning kommit fram till att ytterligare tre tingsrätter bör skonas. Ingen av dem betjänar nämnvärt fler invånare än till exempel Västra Nylands tingsrätt.

Många höjer också på ögonbrynen eftersom en av dem, Kymmenedalens tingsrätt, händelsevis finns på ministerns hemort i Kouvola.

- I Kymmenedalen finns tillräckligt med invånare. Jag vill också påminna om att vi drar in tingsrätten i Kotka. Så man kan inte säga att ministern drar hemåt.

Du är själv från Kouvola. Hur har det här påverkat beslutet?

- Inte på något sätt.

Lindström syftar på det kansli som dras in i Kotka. Själva tingsrätten som har sitt säte i Kouvola blir ändå kvar. Han påpekar att hans egen hemort blev av med såväl förvaltnings- som hovrätt under den förra regeringsperioden.

Vill väcka diskussion om grundlagen

Bland annat de språkliga rättigheterna gör att domstolsreformen, liksom många andra av regeringens reformförslag, blir en fråga för riksdagens grundlagsutskott.

Justitieministern frågar sig nu om det inte börjar blir dags att också reformera själva grundlagen.

- Jag vill föra en diskussion om huruvida grundlagen står i samklang med vår tid. Jag har ingen åsikt själv eftersom jag är en lekman.

Han säger sig nu vilja höra en diskussion om frågan bland rättslärda.

- Jag tänker bland annat på asylkrisen. Då tvingades vi ofta diskutera grundlagen och grundlagsenlighet. Därför skulle det vara bra med en konstruktiv diskussion om eventuella förändringsbehov, säger Lindström.

Lagstiftningsarbetet orsak till självkritik

Justitieminister Jari Lindström medger brister i regeringens lagstiftningsarbete.

- Regeringens ambitioner har varit stora. Den här regeringen har kommit med åtskilligt fler stora lagförslag än föregående regering. Men det har varit brist på tid och resurser.

Lindström höll upp en kritisk spegel och lovade en grundlig utredning och debatt i riksdagen.

- Jag kan försäkra: jag är min egen hårdaste domare. Alla lagförslag borde kanske inte ha tagits fram på en gång. Man borde låta lagarna komma igång och verka, innan man ändrar igen, sa Lindström.

Justitieministern lovade nyligen vid Advokatdagarna att utveckla lagberedningen. Bland annat ska anvisningarna för utarbetande av regeringspropositioner revideras. Men alla regeringar har fått kritik för sin lagberedning, enligt Lindström.

Behövs strängare straff?

Justitieministern berörde på torsdagen också debatten om folkets rättskänsla. Den finländska opinionen sägs kräva strängare straff, vilket regeringen Sipilä har lovat.

Enligt regeringsprogrammet ska straffen stå i linje med den allmänna rättsuppfattningen. Det ska säkerställas att de straff som utdöms för brott står i rättvis proportion till gärningens klandervärdhet, enligt regeringens program för rättsliga frågor.

Som bäst görs en utredning där man låter både vanliga medborgare och proffsdomare bedöma gamla rättsfall och jämföra domarna.

Justitieministern noterade att allt fler jämför straffen mellan olika brottstyper, t.ex. ekonomiska brott mot våldsbrott. Han tog inte ännu ställning i frågan, men välkomnade utredningsarbetet.

Läs mera:

Anna-Maja Henriksson om Lindströms grundlagskommentar: Tvivelaktigt

SFP:s ordförande, tidigare justitieminister Anna-Maja Henriksson kritiserar justitieminister Jari Lindströms (Sannf) kommentarer om grundlagen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes