Hoppa till huvudinnehåll

Avgörande vecka för Greklandskrisen

Hemlös man på gatan i Aten. Hemlös man på gatan i Aten Bild: EPA/Yannis Kolesidis euro,euroområdet,Europeiska centralbankssystemet,Europeiska kommissionen,Grekland,Greklands skuldkris,Internationella valutafonden

Den här veckan får Grekland besök av en grupp experter som representerar långivarna. De ska utreda hur det står till med den grekiska ekonomin och hur mycket stöd landet behöver innan sommaren.

De viktigaste spelarna i den grekiska skuldkrisen har de senaste månaderna varit i luven på varandra om hur man ska tolka läget i Grekland och vilka krav man kan ställa på landet.

Det handlar om att eurogruppen, EU-kommissionen och Europeiska centralbanken å ena sidan och Internationella valutafonden (IMF) å andra sidan har olika syn på läget i Grekland. Och för att ytterligare komplicera det hela är IMF oenigt om Greklands situation.

IMF pessimistisk

IMF anser att Greklands statsskuld är på en ”explosiv” bana som kan leda till att statsskulden kan stiga till hela 275 procent av bruttonationalprodukten år 2060 ifall långivarna inte avskriver en del av skulderna. Greklands statsskuld är nu 180 procent av BNP.

IMF har en mer pessimistisk syn på den grekiska ekonomin än eurogruppen. Just för att IMF ser så negativt på läget har valutafonden inte ännu fattat beslut om man tänker stöda Grekland eller inte. IMF hänvisar till sina egna regler som förbjuder valutafonden att låna till länder vars statsskuld anses ”ohållbar”.

Greklands premiärminister varnade långivarländerna att inte påföra Grekland nya bördor.

- Alla borde vara försiktiga med ett land som plundrats och med ett folk som gjort, och fortsättningsvis gör så många uppoffringar för Europas skull, sade Alexis Tsipras, enligt Reuters under veckoslutet.

Och Tsipras tillade:

- Vi kommer inte att diskutera krav som inte backas upp av logik och siffror.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras Alexis Tsipras efter EU-toppmötet 7.7.2015. Bild: EPA/LAURENT DUBRULE alexis tsipras,bryssel,eu-toppmöte,euroområdet,grekland,toppmöte,tsipras

Greklands ekonomi har långsamt börjat återhämta sig, men är fortfarande i verkligt dåligt skick efter år av djup kris och år av hård svångremspolitik. Arbetslösheten är 23 procent och tillväxten var under två procent i fjol.

Juncker kritisk till IMF

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har visat förståelse för Greklands uppoffringar:

- Inget land har tagit lika stora steg som Grekland för att förbättra konkurrenskraften.

Samtidigt hävdar Juncker att stödpaketet till Grekland kan falla eftersom IMF inte har fattat beslut om valutafonden ska vara med eller inte:

- Det hela står på en skakig grund i den bemärkelsen att vi inte vet hur Internationella valutafonden ska hantera det här.

Premiärminister Tsipras har anklagat IMF för att komma med nya krav på Grekland.

IMF kräver nya reformer

Ett sådant krav är en pensionsreform, trots att Grekland sedan 2010 har genomfört elva nedskärningar av pensionerna.

Ett annat krav från IMF:s sida är en skattereform som breddar skattebasen. Bara omkring hälften av de vuxna grekerna betalar skatt på grund av alla avdrag och undantag.

IMF:s hopande och roende har väckt irritation bland eurogruppens länder. Samtidigt har de internationella långivarna och Grekland kommit närmare varandra när det gäller landets utsikter inom statsfinanserna.

Den positiva andan i förhandlingarna har avspeglat sig konkret i att räntorna på grekiska statslån har sjunkit.

Om den grupp som den här veckan besöker Grekland kommer med en positiv rapport kan euroländernas finansministrar lättare enas om nya lån till Grekland. Landet måste i juli betala en rat på 7,2 miljarder euro för ett äldre lån.

Politiska problem

Tidtabellen är tuff, eftersom det är parlamentsval i Nederländerna den 15 mars och det nuvarande parlamentet tar paus efter den 23 februari.

Det är en delikat balansgång som de olika parterna är involverade i. EU-länderna måste beakta väljarna och de politiska konjunkturerna, IMF kör sitt eget lopp och är dessutom oenigt och grekerna är dödströtta på alla nedskärningar.

Det enda som kan hålla Grekland flytande är att ingen av parterna vill att Grekland ska kollapsa.

  • Forskare: Vårdbehovet ökar inte förrän på 2030-talet

    Djärvare ledarskap efterlyses.

    Tre forskare vid Aalto-universitetet efterlyser ett djärvare ledarskap och betydliga kostnadsnedskärningar inom social- och hälsovården. Enligt forskarna bygger den aktuella social- och hälsovårdsreformen på en felaktig premiss om ett vårdbehov som konstant ökar. Vårdbehovet ökar först på 2030, säger forskarna.

  • Misstänkt handgranat hittad i Kista

    Området är avspärrat.

    Ett misstänkte föremål har hittats i närheten av polishuset på Kista torg i Stockholm, rapporterar Aftonbladet. Det ska röra sig om en handgranat och bombgruppen sägs vara på väg.

  • Ont i snoppen efter första gången

    Ont i snoppen och sår på förhuden. Vad göra?

    För några dagar sedan blev jag av med oskulden, utan kondom. Nu när jag ska runka gör det ont när jag drar tillbaka förhuden. Jag har dessutom sår på snoppen, längst ut på förhuden. Vad kan det här bero på?

Läs också

  • IS-appar: Barn ska räkna stormgevär

    Tyskland varnar för propaganda riktad till barn.

    I Tyskland varnar barnskyddsorganisationer för att islamister har börjat använda sig av olika dator- och telefonappar för att indoktrinera barn. Apparna som ska få barnen att lära sig bokstäver och siffror är samtidigt reklam och propaganda för terrororganisationen Islamiska staten.

  • Frihet är att vara oälskad

    Ida Henrikson träffar författaren Tone Schunnesson.

    I veckans avsnitt av bokpodden Hietanen & Henrikson har Henrikson läst om droger, framgångsförakt och marxism i Tone Schunnessons roman Tripprapporter och träffat författaren i Stockholm.

Nyligen publicerat - Utrikes

  • Misstänkt handgranat hittad i Kista

    Området är avspärrat.

    Ett misstänkte föremål har hittats i närheten av polishuset på Kista torg i Stockholm, rapporterar Aftonbladet. Det ska röra sig om en handgranat och bombgruppen sägs vara på väg.

  • Besvikna greker om Tsipras: Han sålde oss hopp – men det infriades aldrig

    År 2015 gav Tsipras löften om en bättre framtid.

    Den karismatiske vänstermannen i Grekland, Alexis Tsipras, gav löften om en bättre framtid när han i januari 2015 blev premiärminister efter en jordskredsseger. Drygt två år senare har stödet för Tsipras och hans parti Syriza rasat och många greker känner sig lurade. Livet blev inte bättre – snarare tvärtom.