Hoppa till huvudinnehåll

Barnskydd kan bli business

Barnskyddsenhet i Vanda.
Barnskyddsenhet i Vanda. Bild: Lehtikuva barnskydd,socialt arbete,socialarbetare,barn (familjemedlemmar),sociala problem,familjevåld,gunghästar

Enligt en ny finansieringsmodell ska privata aktörer kunna investera i barn som riskerar att bli utslagna. Ju bättre barnet sedan klarar sig i livet, desto mer vinst gör investeraren.

Den så kallade SIB-modellen härstammar ursprungligen från Storbritannien, där man använt den för att bland annat rehabilitera fångar. Namnet kommer från engelskans social impact bond, på svenska socialt utfallskontrakt.

Det är viktigt att bygga upp systemet så att det inte kan missbrukas ekonomiskt.

Enligt expert Julia Kuoppanen från Centralförbundet för Barnskydd är det frågan om en modell som gynnar alla parter.

- Sektorn blir mer innovativ och flexibel, vilket innebär att resultaten kan bli mer positiva. När resultaten är positiva ger det sedan mera möjligheter att tjäna pengar, säger hon.

Då det gäller offentliga pengar är man inte alltid så duktig på att kalkylera vad pengarna används till.― Sari Rautio, Sitra

Förenklat fungerar modellen så här: förebyggande socialarbete är lönsammare, men inom den offentliga sektorn finns inte tillräckligt med resurser. De sociala utfallskontrakten ger privata aktörer möjlighet att investera i det förebyggande barnskyddsarbetet. Ju bättre arbetet lyckas, desto mer sparar samhället pengar. Av besparingarna betalas sedan den ursprungliga investeringssumman samt vinst tillbaka till investerarna. Om det förebyggande arbetet däremot misslyckas, förlorar investeraren sina pengar.

Bättre koll på pengarna

Modellen har införts i Finland av fonden Sitra, som lyder under riksdagen. Enligt Sitras ledande expert Sari Rautio ska samarbetet med den privata sektorn också göra barnskyddsarbetet mer kostnadseffektivt.

- Jag tror att privata pengar tvingar oss att bättre mäta resultat. Då det gäller offentliga pengar är man inte alltid så duktig på att kalkylera vad pengarna används till, säger hon.

Det är mycket svårt att mäta mänskliga förhållanden, vilka ska vara kriterierna?― Julia Kuoppala, Centralförbundet för Barnskydd

Modellen har också sina utmaningar. Både Kuoppanen och Rautio betonar vikten av att bygga upp systemet så att det inte kan missbrukas ekonomiskt. En annan central fråga är hur man ska mäta barnens framgångar i livet.

- Det är mycket svårt att mäta mänskliga förhållanden, vilka ska vara kriterierna? Man måste också fundera på vad milstolparna betyder. Det räcker inte bara med att få en ungdom till skolan, resultaten måsta vara hållbara också på lång sikt, säger Kuoppanen.

De första pilotprojekten inom barnskyddet ska starta redan i år. Flera stora och små kommuner har anmält intresse, bland dem Tammerfors, Uleåborg och Vanda. Modellen provkörs också inom andra social- och hälsovårdssektorer, bland annat inom sysselsättning för invandrare och arbetshälsovård för kommunanställda.

Helsingin Sanomat rapporterade om ämnet i fredags.