Hoppa till huvudinnehåll

Oro över nya landskapsfullmäktige i Sydösterbotten

Rådhuset i Kristinestad
Rådhuset i Kristinestad Bild: Yle/Roger Källman småstad

Kommunalvalet hägrar, men tankarna hos många politiker är redan på det kommande landskapsvalet i början på nästa år. I och med den nya landskapsreformen kommer bland annat ansvaret för social- och hälsovårdsfrågor att flyttas från kommunen till landskapen. Det här oroar många mindre kommuner, speciellt i Sydösterbotten.

I det nya österbottniska landskapsfullmäktige kommer det att sitta 59 ledamöter. Med största sannolikhet kommer större städer som Vasa, Korsholm och Jakobstad ha det största inflytandet i fullmäktige, vilket oroar mindre orter i landskapet.

- Det är klart att man är orolig. Nu bestämmer vi ju själva mycket över vården, tillsammans med medlemskommunerna i K5. Men det behöver ju inte automatiskt betyda att vi inte får inflytande, det beror på om vi får duktiga människor som vill vara med i landskapspolitiken, säger Närpes stadsdirektör Hans-Erik Lindqvist.

Även Ulla-Maj Wideroos, före detta ordförande i landskapsstyrelsen i Österbotten, påpekar vikten i nomineringen av kandidater.

- Det har visat sig att resultaten i sådana här val är väldigt mycket beroende på, eller åtminstone till hälften beroende på nomineringen, så där börjar hela möjligheten till inflytande, säger Wideroos.

Brist på kända profiler?

Sture Riissanen, ordförande för vård- och omsorgsnämnden i Kristinestad, befarar ändå att det kan vara svårt att hitta lämpliga kandidater.

- De som har profilerat sig inför landskapsvalet så måste ju ha gjort det redan, för det är val redan nästa år. Så knappast hinner man mera skapa en känd profil här. Det är det som det finns en brist på här i sydösterbotten. Vi har inga profiler som skulle vara kända i hela landskapet. Jag känner att Vasaborna är mer kända här än våra egna politiker, konstaterar Riissanen.

Wideroos, som lämnat politiken bakom sig och därför inte kommer att ställa upp i landskapsvalet, skriver inte under Riissanens påstående.

- Jag kan räkna upp många som är på österbottnisk nivå kända och som har skapat sig positioner och inflytande. Jag ser inte det som ett bekymmer. Problemet är närmast att få dem att kandidera.

Samarbete över kommungränserna viktigt

Då det gäller vård- och omsorgsfrågor har man i regionen redan haft ett fungerande samarbete i och med K5-samkommunen. Lindqvist, Wideroos och Riissanen är alla ense om att ett samarbete inom regionen inför och efter landskapsvalet är ytterst viktigt för att få så mycket inflytande som möjligt.

- Man borde på lokalnivå gå in och se vad som behöver göras för att kommunens intressen ska tryggas när landskapet träder till. Det här förutsätter ett bra samarbete med Närpes, Kaskö och Kristinestad, säger Riissanen.

Enligt Wideroos är det viktigt att regionen har flera kandidater och att man inte låser sig vid ett alternativ. Hon påpekar vikten av samarbete mellan kommunerna - kanske inte ännu under valet, men speciellt efter att valresultatet blivit klart och olika poster ska delas ut.

- I den situationen att Kristinestad, Närpes och Kaskö skulle ha tre olika alternativ och inte stöda varandra, så det är inte speciellt bra. Men skulle de tre enas om att de här personerna för vi fram, så då har man en bra möjlighet att få en bra representation.

Landskapsvalet kommer att äga rum samtidigt med presidentvalet 2018 och enligt den nya landskapsreformen kommer landskapen att ta över bland annat vård- och omsorgsfrågor från kommunerna.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten