Hoppa till huvudinnehåll

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vid Svensk presstjänst. Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst. Bild: Yle media,språkvård

Sonen: Vart är mina benskydd?
Jag: Vad sa du?
Sonen med en suck: Var är mina benskydd?

Han är tio år och använder frågeorden var och vart på ett sätt som är främmande för mig. Nu råkar han ha mig som mamma, en mediespråkvårdare, och är därför ganska van vid att få språkliga tips. För ja, det är så jag väljer att se dem, som tips, inte som korrigeringar. När jag frågar sönerna Vill du ha ett språktips? är svaret oftast Ja! För visst är det trevligare att få ett språkligt tips än att bli språkligt korrigerad.

Men, tillbaka till orden var och vart. För en del av oss är det självklart att frågor som börjar med vart alltid anger riktning: Vart ska du? Vart ska du flytta? Och att frågor som börjar med var alltid anger befintlighet: Var är du? Var bor du?

Vanligt bland unga och i Sverige

Språkriktighetsregeln är tydlig och enkel. Men bruket är vacklande, speciellt bland yngre språkbrukare. I vissa dialekter både i Sverige och i Svenskfinland är det vanligt att säga Vart är han?, men det verkar som om bruket blir vanligare bland yngre språkbrukare, oavsett dialekt. Mamma, vart är du? hör jag ofta i hemmet. I sonens språkbruk konkurrerar vart med var när det handlar om befintlighet. Kommer vi att få se en betydelseförändring i framtidens språkbruk? Kanske.

I min roll som mediespråkvårdare för journalister vid de finlandssvenska tidningshusen rekommenderar jag tveklöst att vart ska ange riktning och var befintlighet. En enkel regel som är lätt att hålla fast vid och lära sig om man är osäker. Tioåringen kommer inte heller undan mina språkliga rekommendationer.

Han är nu medveten om skillnaden mellan var och vart. Jag förklarar för honom nyttan av att vara en språkligt medveten språkbrukare. Glädjen i att se och använda språkliga betydelseskillnader, nyanser och effekter. Betydelsen av att veta i vilka sammanhang och vid vilka tillfällen det kan löna sig att välja det alternativ som följer språkriktighetsregeln.

Språklig hyfs och stil

I hans tioåriga liv kan sammanhanget till exempel vara en lektion i modersmål. För en vuxen person kan det vara i en jobbansökan, i ett professionellt mejl, på ett möte eller på sociala medier. För journalister är sammanhanget självklart. Det handlar om språklig vett och etikett. Det handlar om språklig hyfs och stil. Det handlar om att ge ett trovärdigt intryck.

Här spelar den språkliga utformningen en roll. Varje ord, varje preposition, varje kommatecken och varje mening har betydelse. För helst vill vi väl undvika att upplevas som språkligt nonchalanta av mottagaren?

För sonen är journalister språkliga förebilder. Han läser gärna nyhetstexter om sport och brott. Han utgår från att texterna är korrekta, både innehållsmässigt och språkligt. Här samlar han sitt förråd av ord och uttryck. Ord han behöver i dag, i morgon och om tio år.

Var än i livet han befinner sig. Vart än i livet han är på väg.

Charlotta Svenskberg

Språkkolumnen skrivs turvis av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras andra tisdagen varje månad under 2017 på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna. Föreningen Svensk presstjänst har två mediespråkvårdare som jobbar för KSF Media, HSS Media, Svenska Yle och Nyhetsbyrån FNB. De publicerar också språkråd på sajten Mediespråk.fi.

Läs också

  • "Äktenskapet ett förbund mellan man och kvinna"

    Kyrkoherde Daniel Norrback tänker inte viga samkönade.

    I Österbotten anser de allra flesta prästerna att kyrkolagen ska bestå, alltså att samkönade inte ska få vigas kyrkligt. Daniel Norrback är tf kyrkoherde i Kristinestads svenska församling och säger nej till att viga homosexuella i kyrkan.

  • Varför angår dödsstraffet oss?

    Behöver vi bry oss om att det finns dödsstraff i världen?

    Författaren Lars Åke Augustsson såg sin vän Willie Trottie få en dödande injektion i Huntsville i Texas, tjugoett år efter dödsdomen för dubbelmord. Däremot blev Anthony Graves frigiven efter att ha varit dödsdömd i aderton år. Och Lars Åke var med på trädgårdsfesten när Anthony återförenades med sin familj. Brottslingar ska straffas, men dödsstraffet är ett svek mot själva livet, tycker Lars Åke Augustsson

Nyligen publicerat - Kultur och nöje

  • Loreen prövar lyckan i Melodifestivalens fjärde deltävling

    ESC-vinnaren Loreen är tillbaka - fem år efter segern i Baku

    Den fjärde deltävlingen i årets Melodifestival äger rum i Skellefteå lördag 25.2 och bjuder bland annat på Loreen, som tog hem huvudvinsten i Eurovision Song Contest 2012 i Baku med låten Euphoria.

  • Stort intresse för Konstrundan i Östnyland

    Konstrundans popularitet stiger från år till år.

    Trettio konstnärer i Östnyland har anmält intresse för årets upplaga av Konstrundan. Av dem är en tredjedel sådana som inte varit med tidigare.

  • Varför angår dödsstraffet oss?

    Behöver vi bry oss om att det finns dödsstraff i världen?

    Författaren Lars Åke Augustsson såg sin vän Willie Trottie få en dödande injektion i Huntsville i Texas, tjugoett år efter dödsdomen för dubbelmord. Däremot blev Anthony Graves frigiven efter att ha varit dödsdömd i aderton år. Och Lars Åke var med på trädgårdsfesten när Anthony återförenades med sin familj. Brottslingar ska straffas, men dödsstraffet är ett svek mot själva livet, tycker Lars Åke Augustsson