Hoppa till huvudinnehåll

Västanfjärdsbor: Kimitoöns vatten bör städa upp efter sig

Is med bojar på rad.
Vem ska ersätta skador som Lammala reningsverk förorsakade på Lammalabäcken och Lammalaviken i Västanfjärd? Is med bojar på rad. Bild: Yle/Monica Forssell Västanfjärd,båthus,vinter,is

Markägare i Västanfjärd vill att Kimitoöns vatten åtgärdar de skador som avloppsvattenreningsverket i Lammala förorsakade miljön.

Reningsverket stängdes i fjol våras. Efter det har Sydvästra Finlands vatten- och miljöundersökning gett ett expertutlåtande om ersättningar och åtgärder som bör vidtas på grund av eventuella skador som reningsverket förorsakat. Regionförvaltningsverket har tagit ställning till eventuella åtgärder och Kimitoöns ledande miljösekreterare Sonja Lindström har inspekterat området kring reningsverket.

Lokala politiker bestämde också att en arbetsgrupp tillsätts för att fundera på olika åtgärder.

- Fast den har vi inte hört något ifrån, säger Andreas Ölander, en av markägarna i närheten av Lammalabäcken.

Övergödning och igenslamning

Avloppsreningsverket ”Kretsloppet” invigdes i Västanfjärd 2006.

Avloppsreingsverket i Västanfjärd.
Med hjälp av "Kretsloppet" skulle Västanfjärd bli en en utsläppsfri kommun. Avloppsreingsverket i Västanfjärd. Bild: Yle/Monica Forssell avloppsreningsverk,Västanfjärd

Trots att Kimitoöns vatten utförde förbättringar på reningsverket fungerade det aldrig så bra som det borde ha gjort och under tio år rann alltför mycket fosfor och kväve ut i Lammalabäcken och vidare ut i Lammalaviken.

Det här har bidragit till övergödning och igenslamning av vattendragen.

Lammalabäcken
Utsläpp från avloppsreningsverket har tidvis färgat vattnet i bäcken svart. Lammalabäcken Bild: Andreas Ölander lammalabäcken

Fiskeavgift ska kompensera

Regionförvaltningsverket och Sydvästra Finlands vatten- och miljöundersökning anser att de eventuella skador som reningsverket förorsakat Lammalabäcken och Lammalaviken bäst kompenseras genom en årlig fiskerihushållningsavgift på 500 euro under 5 års tid.

Vid Kimitoöns vatten är man av samma åsikt.

- Summan motsvarar säkert det som andra fått, säger tf. verkställande direktör Raimo Parikka.

Markägare vill se också muddring

Markägare i området välkomnar fiskeriavgiften, men vill se också andra åtgärder.

- Muddra upp själva bäckmynningen och få bort slammet på bottnen, föreslår Ölander och tillägger att också vassklippning i området kunde bidra till att få bort näringsämnen.

Siffror saknas

Hur stora skador det bristfälligt fungerande avloppsvattenreningsverket hann förorsaka verkar det ändå inte finnas några entydiga svar på.

- Vad är från reningsverket och vad är från jordbruket? Det vet ingen, säger Parikka och fortsätter: Det är klart utsläppen ökat lite men jag har inte exakta siffror just nu.

Ölander uppskattar skadorna så här:

- Vi vet att det under årens lopp har runnit ut en hel del och alltid har det ju fungerat dåligt. Så nog handlar det ju om en miljöförstöring.

Enligt Parikka finns det siffror på hur mycket näringsämnena i bäcken ökat sedan reningsverket togs i bruk men prover från Västanfjärdsviken tog man först 2016 efter att avloppsvattenreningsverket stängt.

Inför Bygg- och miljötillsynsnämndens möte på tisdag skriver ledande miljösekreterare Sonja Lindström att regelbundna undersökningar av Västanfjärdsviken inte har utförts och menar med det att det är svårt att avgöra hur mycket reningsverkets utsläpp påverkat viken.

Eftersom ingen kontrollundersökning utfördes i Västanfjärdsviken innan eller under den tid
Lammala avloppsvattenreningsverk var verksamt finns inga referensvärden tillgängliga för att jämföra med resultaten för det enda vattenprov som tagits, d.v.s. det vattenprov som togs i juni 2016 efter att verksamheten vid avloppsvattenreningsverket upphört.
― Sonja Lindström

Principsak att den som smutsat ner städar upp

Efter att reningsverket stängde för snart ett år sedan har vattnet redan blivit klarare, anser Ölander.

Andreas Ölander.
Andreas Ölander. Andreas Ölander. Bild: Yle/Monica Forssell andreas ölander

- I höstas behövde jag inte tvätta båten alls lika mycket som tidigare – så visst är det på väg åt rätt håll, säger Ölander.

Att Kimitoöns vatten inte skulle göra annat än betala en fiskerihushållningsavgift anser Ölander ändå att inte är tillräckligt.

- Att plantera ut fisk löser inte problemet. Nog har vi ju näringsämnena där ändå.

Om Kimitoöns vatten inte deltar i muddrandet, så att man får bort slam från bäcken är det möjligt att markägarna sköter det själva.

- Nog har vi muddrat bäckar förut också. Men det handlar väl om att den som orsakat det hela städar upp.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland