Hoppa till huvudinnehåll

EU-parlamentet godkände det omstridda Ceta-avtalet mellan EU och Kanada

Protest i EU-parlamentet under omröstning om Ceta-avtalet 15.2.2017. Protest i EU-parlamentet under omröstning om Ceta-avtalet. Bild: EPA/PATRICK SEEGER Comprehensive Economic and Trade Agreement,EU-Parlamentet,Europeiska unionen,frihandel,Frihandelsavtal,handelsavtal,Kanada

EU-parlamentet har godkänt frihandelsavtalet Ceta ( Comprehensive Trade and Economic Agreement). Avtalet gäller handeln mellan EU och Kanada.

Frihandelsavtalet godkändes med 408 ja-röster, 254 nej-röster och 33 nedlagda röster.

Avsikten är att liberalisera handeln och avlägsna handelshinder. Avlägsnandet av importbegränsningar ska ge handeln fart och skapa jobb på båda sidor om Atlanten.

Genom att godkänna Ceta-avtalet har vi valt öppenhet och tillväxt i stället för protektionism och stagnation.― EU-parlamentet

Förhandlingarna om Ceta-avtalet har pågått i många år. Avtalet väntas gälla provisoriskt från april 2017, och träder helt i kraft då det har ratificerats av alla nationella och regionala parlament inom EU.

Minister Mykkänen: En god nyhet för Finland

Utrikeshandels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen säger att det är en mycket god nyhet för Finland att Europaparlamentet godkände Ceta-avtalet med en så klar majoritet.

- Det tyder på en positiv attityd till frihandel. När avtalet snart kan börja tillämpas provisoriskt underlättas också finska företags tillgång till den kanadensiska marknaden med 35 miljoner konsumenter, säger Mykkänen i ett pressmeddelande.

Ny mekanism för investerarskydd

Efter att EU-parlamentet utövat påtryckning har det kontroversiella tvistlösningssystemet mellan investerare och stater (ISDS) ersatts med ett domstolssystem. Ursprungligen planerades det ett privat system baserat på företagens val. Investeringsdomstolssystemet ska trygga statens kontroll över valet av skiljemän.

Det nya systemet blir offentligt, och baseras inte på tillfälliga tribunaler. Professionella och oberoende domare tillsätts av EU och Kanada, rapporterar EU-parlamentet.

Demonstranter blockerar ingången till EU-parlamentet 17.2.2017 i protest mot Ceta Demonstranter blockerar ingången till EU-parlamentet 15.2.2017 i protest mot Ceta-avtalet. Bild: EPA/PATRICK SEEGER Comprehensive Economic and Trade Agreement,Europeiska unionen,Frihandelsavtal,handelsavtal,Kanada

Amerikanska storföretag med dotterbolag i Kanada kan stämma företag i Europa

Det finns 40 000 amerikanska storföretag som har dotterbolag i Kanada. Dessa bolag kan nu gagnas av Ceta-avtalet, konstaterar The Guardian.

Med hjälp av bestämmelserna i Ceta kan företag stämma länder i Europa.

Många EU-parlamentariker har oroat sig över skiljedomstolssystemet som ger företag en möjlighet att stämma enskilda länder. Länder kan stämmas för att nationella lagar hämmar verksamhetsförutsättningarna för enskilda företag. Det kan till exempel gälla lagar om konsumentskydd och miljövård.

Ceta kritiseras

Kritikerna pekar på att reglerna för handeln i framtiden kan formuleras av företag och placerare - inte av stater. Avtalet innefattar också frågor som inte alls gäller handelshinder, och avtalet kan till och med överföra makt till nya organ.

Frågor om kollektivavtal och strejkrätt anses inte vara helt klargjorda. Längre livsmedelstransporter och förflyttning av jobb till platser med sämre arbetsvillkor har också bekymrat kritikerna.

Förhandlingsprocessen har betraktats som odemokratisk. Avtalet kritiseras för att stöda internationella bolags intressen på bekostnad av människor och miljö.

Ceta innehåller en mekanism för investeringsskydd. Det innebär en risk för att lagar urholkas och att det i praktiken skapas privata rättssystem för storbolag och investerare.

(Uppdaterat kl. 17.59 med Finlands kommentar)

Läs också

  • "Äktenskapet ett förbund mellan man och kvinna"

    Kyrkoherde Daniel Norrback tänker inte viga samkönade.

    I Österbotten anser de allra flesta prästerna att kyrkolagen ska bestå, alltså att samkönade inte ska få vigas kyrkligt. Daniel Norrback är tf kyrkoherde i Kristinestads svenska församling och säger nej till att viga homosexuella i kyrkan.

  • Varför angår dödsstraffet oss?

    Behöver vi bry oss om att det finns dödsstraff i världen?

    Författaren Lars Åke Augustsson såg sin vän Willie Trottie få en dödande injektion i Huntsville i Texas, tjugoett år efter dödsdomen för dubbelmord. Däremot blev Anthony Graves frigiven efter att ha varit dödsdömd i aderton år. Och Lars Åke var med på trädgårdsfesten när Anthony återförenades med sin familj. Brottslingar ska straffas, men dödsstraffet är ett svek mot själva livet, tycker Lars Åke Augustsson

Nyligen publicerat - Utrikes