Hoppa till huvudinnehåll

Hur förhåller sig USA:s nya försvarsminister till Nato?

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel den 13 juni 2016.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ser framemot att träffa USA:s nye försvarsminister. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel den 13 juni 2016. Bild: EPA / OLIVIER HOSLET Jens Stoltenberg,natos generalsekreterare,Nato

Spänningen och nyfikenheten är stor när USA:s nya försvarsminister för första gången träffar sina kollegor på Natos högkvarter i Bryssel.

Inom Nato har det funnits en påtaglig oro över hur den nya amerikanska administrationen kommer att förhålla sig till försvarsalliansen. Inte minst på grund av att Donald Trump i samband med valkampanjen ifrågasatte Nato.

På det två dagar långa försvarsministermötet kommer de europeiska Nato-länderna att på alla sätt att försöka övertyga försvarsminister James Mattis om att de transatlantiska banden är av stort värde.

Natos generalsekreterare, norrmannen Jens Stoltenberg var inför mötet optimistisk och hänvisade till de två telefonsamtal han fört med Trump sedan presidentvalet.

- Det är relationen mellan Europa och Nordamerika som ligger som grund för Nato och det har gynnat både Europa och Nordamerika. Jag är övertygad om att försvarsministrarna kommer att upprepa stödet för de transatlantiska banden.

Försvarsutgifterna samtalsämnet nummer ett

USA har i flera år krävt att Natos europeiska medlemsländer ska använda mera pengar på försvaret. Barack Obama tog upp frågan i samband med Natos toppmöte i Warszawa så sent som i juli.

Men Trump har lyft frågan högre upp på prioritetslistan och ifrågasatt om USA verkligen ska skydda länder som inte satsar tillräckligt på sitt egna försvar.

Det också därför Nato inför mötet kunde presentera nya uppgifter som visar att utvecklingen har vänt redan innan det amerikanska presidentvalet.

Enligt Nato-chefen Jens Stoltenberg ökade försvarsutgifterna bland de europeiska medlemmarna och Kanada med 3,8 procent eller tio miljarder dollar under fjolåret.

- Det är mer än vi hade räknat med. Vi har gjort betydande framsteg, men vi har ännu en lång väg att gå, sade Stoltenberg.

Nato kom i samband med sitt toppmöte i Wales 2014 överens om medlemsländerna ska utöka sina försvarsanslag så att de 2024 utgör två procent av bruttonationalprodukten.

Ifjol var det ändå bara fem länder USA, Storbritannien, Estland, Polen och Grekland som nådde upp till målet. Nato uppger ändå att Lettland och Litauen, liksom även Rumänien är nära att nå tvåprocentsmålet.

Finland som inte är medlem av Nato lägger enligt den uträkningsmodell som Nato använder 1,6 - 1,7 procent av BNP på försvaret.

Svårt för vissa länder att nå målet

För länder som drabbades hårt av finanskrisen är tvåprocentsmålet ändå svårt att uppnå. Till exempel Spanien lägger mindre än en procent av BNP på försvaret.

- Jag förstår att vissa länder kämpar med sin ekonomi. Men det handlar om prioritera. När 28 medlemsländer har enats om detta - då förväntar jag mig också att man lever upp till beslutet, sade Stoltenberg.

Framför allt Nato-länder i öster har på grund av den ryska aggressionen kunnat motivera en höjning av försvarsutgifterna.

Däremot upplever Natos medlemsländer i södra Europa det ryska hotet som avlägset. Det också därför försvarsministermötet kommer att diskutera hur Nato kan förstärka sin verksamhet i söder.

USA vill att Nato satsa mer på terrorbekämpning

Också terrorbekämpning kommer att ligga högt på mötesagendan. USA hoppas att Nato kunde satsa mera på att bekämpa terrorism.
Nato-chefen Jens Stoltenberg sade på presskonferensen inför mötet att han se framemot att träffa försvarsminister Mattis för att diskutera flera frågor, också terrorbekämpning.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes