Hoppa till huvudinnehåll

Ska Vitryssland bli Putins nästa offer?

Alexander Lukasjenko
Alexander Lukasjenko Bild: EPA / Alexej Nikolskij alexander lukasjenko,ishockey,lukasjenko,sport

Det är sällan Vitryssland når över nyhetströskeln i väst, och mycket sällan i positiv bemärkelse. President Aleksandr Lukasjenko, som suttit stadigt vid makten sedan 1994, har betecknats som Europas sista diktator.

I dag är Vitryssland helt beroende av Kreml såväl politiskt som ekonomiskt.

Ryssland har i decennier gett Vitryssland förtäckt ekonomiskt stöd, och har bland annat sålt billig olja till Vitryssland. Oljan har sedan raffinerats i Vitryssland och sålts vidare med god vinst.

Dessutom har Ryssland försörjt Vitryssland med naturgas som klart understiger världsmarknadspriset.

Sötebrödsdagarna för den vitryska ekonomin är förbi.

Så här har det fungerat fram till i höst - men nu är det slut på subventionerna från Kreml. Sötebrödsdagarna för den vitryska ekonomin är förbi.

Lukasjenko utmanar Putin och öppnar sig mot väst

Under de senaste åren har Lukasjenko distanserat sig från husbonden i Kreml. Kontakterna till EU-länderna har intensifierats och sedan en vecka tillbaka har Vitryssland avskaffat visumtvånget för ett åttiotal länder. Visumfriheten gäller enbart vistelser som inte överstiger fem dagar men kan ändå ses som ett viktigt steg i Vitrysslands ambition att öppna sig mot väst.

Vitryssland har inte heller backat upp Rysslands ambitioner i östra Ukraina. På en presskonferens för en dryg vecka sedan meddelade Lukasjenko att en länge planerad rysk flygbas i västra Vitryssland inte kommer att bli av.

Växande irritation i Kreml

Relationerna mellan Ryssland och Vitryssland har nått ett nytt lågvattenmärke. Det har länge varit känt att herrarna Putins och Lukasjenkos personkemier inte är riktigt synkroniserade. Putin har sett ner på Lukasjenko, och betraktar honom som en lite oborstad och vulgär kusin från landet.

Ryhor Nizhnikau, forskare på Utrikespolitiska institutet i Finland, säger att Putin håller Lukasjenko i ett järngrepp.

- Vitrysslands manöverutrymme är lika med noll. Ryssland förutsätter total lojalitet. Man kan inte acceptera att Vitryssland flörtar med väst bakom ryggen på Kreml.

- Man kan inte förstå att Lukasjenko obstruerar då Vitryssland samtidigt är helt beroende av ekonomiskt stöd från Ryssland. Varför backar ni inte upp våra målsättningar i Ukraina? Varför struntar ni i vår säkerhet genom att inte acceptera en rysk flygbas ?

Rykten om snarstående rysk invasion

Ryktesfloran är också rätt diger. Militäranalytiker vid den säkerhetspolitiska tankesmedjan Potomac foundation har publicerat uppgifter om att Ryssland reserverat 4 000 tågvagnar för transport av militärt material till Vitryssland.

Materialtransporterna uppges vara avsedda för den gemensamma manövern West/Zapad i västra Vitryssland. Manövern ska gå av stapeln i september. Vid motsvarande manövrar tidigare har det på sin höjd handlat om 200 tågvagnar.

Det finns alltså en oro i Vitryssland för att manövern används som en förevändning för att etablera en mera bestående rysk militär närvaro.

Hårt spel i Minsk

Nizhnikau tror att ryktena om en rysk invasion är iscensatta av Lukasjenko

- Ryssland har ingenting att vinna på en invasion. Man kontrollerar redan nu Vitryssland fullt ut. Däremot spelar Lukasjenko gärna med Rysslandskortet. Stora delar av befolkningen i Vitryssland stöder en ökad integration med väst. De ser Vitryssland som Europas sista utpost mot öst.

De stöder inte Lukasjenko men inför ett yttre ryskt hot kan Lukasjenko ändå kännas som ett säkrare kort.

Insatserna i Vitryssland är rätt stora just nu. Ett faktum är i alla fall att det pågår ett kallt krig på linjen Minsk - Moskva. Också inom EU varnar man för att Ukrainakrisen kan breda ut sig till Vitryssland.

Folket stöder inte Lukasjenko men inför ett yttre ryskt hot kan Lukasjenko ändå kännas som ett säkrare kort.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes

  • New York-börsen den 24 augusti 2015.

    Politisk osäkerhet sänker aktiepriserna i Europa

    Oron gäller Brexit, Grexit och presidentvalet i Frankrike.

    Den politiska osäkerheten i Europa smittar av sig på aktiekurserna. Många internationella placeringsfonder har minskat sina innehav av europeiska aktier. Andra ser nu ett lysande tillfälle att köpa europeiska aktier extra billigt.

  • Efter flygkraschen på Teneriffa 1977.

    Över 580 omkom i historiens värsta flygkrasch

    Två jumbojetar kolliderade på Teneriffa 1977.

    Det hade på måndagen gått 40 år sedan historiens hittills allvarligaste flygolycka ägde rum på Teneriffa. Då omkom 583 människor då två jumbojetar kolliderade på startbanan.