Hoppa till huvudinnehåll

Det här googlar Finland - testa om du kan para ihop rätt sökord med rätt månad

Finland söker

Alla som publicerar något på nätet vill att materialet hittas. De artiklar som ploppar upp högst bland sökresultaten får också mest läsare. Med hjälp av sökmotoroptimering kan du lyfta ditt material högre upp bland sökresultaten. Då ska man känna igen söktermer. När det kommer till sökmotorer och sökoptimering lönar det sig att komma ihåg att det är den tjockaste plånboken som får mest synlighet. Det ser man till exempel i den reklam som dyker upp vid sidan om sökresultaten.

Varför är Robin den mest googlade personen i Finland 2015? Man kan inget annat än gissa varför vissa populära sökord används på en viss dag. Och visst väcker vissa sökningar förundran också hos experter.

Varför googlar folk receptet på mockarutor just i oktober?

- Det har jag alltid undrat, visst finns det något underligt i det. Jag har inte kommit på någon annan förklaring än att ju mörkare det blir desto mer suktar vi efter kolhydrater, säger Sami Mattila som är Yles sökbarhetsexpert.

Mattila, som är specialiserad på sökmotoroptimering, har sammanställt de månatliga listorna över Googles söktermer som fungerar som grund för spelet Finland söker. Han har gjort sin egen analys över de populäraste sökorden. Det är alltså inte frågan om Googles egen sammanställning över de mest sökta termerna under en månad.

Publiken på Weekend Festival 2015.
Folk googlar ofta festivaler som t.ex. Weekend-festival. Publiken på Weekend Festival 2015. Bild: Yle / Tommy Nordlund dans,festival,publik,uppträdande,weekend,weekend festival 2015

Recept, festivaler och ett nytt ansikte

De kategorier som dominerar listorna över de mest sökta termerna är evenemang, säsongsmat och högtider. Däremot verkar folk inte göra sökningar kring politik förutom inför och under val.

- Politik blir intressant då en person är mitt i en skandal eller ny för publiken, säger Mattila.

Också när det gäller TV-skådisar och ishockeyspelare googlar folk de nya namnen i sketchprogrammet Putous eller nya NHL-spelare.

Optimera dig högre upp bland sökresultaten

Genom att undersöka olika söktermer kan du förbättra ditt webbmaterials sökbarhet. I dag använder man sig av sökmotoroptimering inom alla branscher, speciellt inom de som säljer tjänster eller produkter på webben eller vars marknadsföring av en eller annan orsak inte biter.

På mediehus funderar man på tekniska uppdateringar, placering av innehåll och sajternas länkning till andra webbplatser för att förbättra materialets sökbarhet på Google. Till det här arbetet behövs sökbarhetsexperter.

- Jag analyserar söktermer för olika redaktioner på Yle. Till exempel kan jag analysera för naturredaktionen vilka djur som intresserar under olika tider på året, säger Mattila.

Vet du vad som googlades mest 2015?

Testa om du vet vad man googlade mest år 2015.

Vilken person var den mest googlade i Finland år 2015?

Vad var det mest googlade livsmedlet i USA år 2015?

Vilket råd googlade finländare mest år 2015?

Din sökning är förutsägbar

I samband med VM i ishockey kollade Mattila på vilka söktermer som användes mest angående fjolårets tävlingar. På det här sättet kunde man vara säker på att Yles ishockeysidor hittas med de vanligaste sökorden.

- Vi försöker förutspå hur finländare beter sig under ett kommande evenemang, avslöjar Mattila.

Det lönar sig att tänka på sökoptimeringen redan i rubriksättningen. Nyckelordet borde finnas med i rubriken. Trots att sökbarheten är i fokus då man gör innehåll produceras innehållet inte direkt för Google. Sökordslistorna används för att utveckla idéer och planera tidpunkten för publiceringen.

Det här poängterar också Helsingin Sanomats expert på sökmotorer Ari Joutsi.

- På redaktionen tänker man inte på innehållet ur Googles perspektiv utan i stället funderar man på vad som intresserar läsarna, säger Joutsi.

Google logo
Google är den mest använda sökmotorn men inte den enda. Google logo Bild: EPA/BORIS ROESSLER google,google-träffar,information,sökmotor,sökresultat

Unikt och strukturerat innehåll

Tricks och trollkonster fungerar inte i sökmotoroptimering poängterar Joutsi. Googles mångfacetterade algoritm prioriterar de sökresultat som användarna själva söker och uppskattar. Det är bara Google själv som känner till logiken bakom algoritmen.

Enligt Ari Joutsi föredrar Googles algoritm innehåll som är unikt och strukturerat, något som riktiga länkar leder till. Till exempel brukar webbplatser som laddas snabbt toppa sökresultaten eftersom användarna gillar snabba sidor framom långsamma.

Det positiva med sökmotoroptimering är att företag försöker förstå konsumenterna.

Hälften ser ingen skillnad på reklam och sökresultat

Båda experterna är oroade över att konsumenterna vanligtvis inte ser skillnad på vilka sökresultat som är reklam.

- Till och med hälften av användarna skiljer inte på betald reklam och andra sökresultat på Google. Jag tycker att det är förvånansvärt många. En läsare hittar reklamen i Iltalehti men inte i Google, säger Yles expert Mattila.

En Google-sökning på "Miele Classic c1".En Google-sökning på "Miele Classic c1".
Ser du skillnad på reklam och sökresultat? Dra för att se facit. Bild: Skärmdump, Yle/Rose-Marie Dahlström

Ett företag styr världen

Det är skäl att komma ihåg att sökmotorer och sökoptimering ofta är kopplade till pengar och kommersiella intressen. De flesta webbplatser strävar till att sälja produkter, tjänster eller expertis.

Sökresultatet är ingen naturlag utan den ordningsföljd som Googles algoritm föredrar.

- Det är det här ena företaget (Google) som bestämmer ordningen. Det som ploppar upp först bland sökresultaten är alltså nödvändigtvis inte den största eller mest respekterade inom branschen, påminner Mattila.

Uppgift: testa olika sökmotorer

Pröva på att använda samma sökord i olika sökmotorer.

Google är den största men inte den enda sökmotoren som finns. Andra sökmotorer:

  • Microsoft Bing var tidigare MSN-portalens sökmotor. Fungerar också på svenska.
  • DuckDuckGo är en sökmotor som betonar integritetsskydd och samlar därför ingen data på sina användare.
  • Wolfram Alpha är en sökmotor som också kan ge svar på frågor. Sökmotorn ger svar på din fråga i form av siffror eller tabeller.

Hur skiljer sig sökresultaten i de olika sökmotorerna? Jämför också mängden reklam bland sökresultaten i de olika sökmotorerna.

Synlighet med stålar

Helsingin Sanomats Ari Joutsi tror trots det inte att Google har råd att favorisera en aktör framom en annan. Det borde inte vara möjligt att köpa ett sökresultat.

- Ifall Google inte skulle se till att sökresultaten är obundna och av bra kvalitet så skulle kunderna rösta med fötterna och försvinna. Jag tror knappast att Google någonsin låter det ske. Det skulle rasera hela företaget, konstaterar Joutsi.

Joutsi drar sig till minnes sökmotorn Altavista som var populär vid sekelskiftet. Genast då sökmotorns användbarhet försämrades försvann användarna på nolltid.

Så här fungerar sökmotormarknadsföring

  • En Google-annonsör köper olika nyckelord på auktion. I USA kan populära nyckelord bli dyra.
  • Ett bra nyckelord är så exakt som möjligt, i sin enklaste form kan det vara modellen och märket på en hushållsapparat.
  • En reklam görs på basis av nyckelorden. Reklamen dyker sedan upp vid sidan om sökresultaten.
  • Reklamen kan riktas exempelvis till en nätbutiks nya klienter eller användare som är på en 10 kilometers radie från en viss adress.
  • Varje gång någon klickar på en reklam betalar annonsören åt Google. I Finland är det 20-30 cent per klick.

Tiotusentals euro i månaden åt Google – också i Finland

Den som valt att annonsera på sökmotorer vill nå ut till de användare som söker på några specifika nyckelord.

- I Googles annonsprogram finns det flera alternativ för hur, var och när din reklam syns, säger Hannu Hokkanen som är konsult i e-business på Arvo Partner.

Tröskeln att göra reklam är låg även för småföretagare. Även om Google påstår att de små företagen är på samma nivå i sin marknadsföring som jättarna, är situationen i praktiken en helt annan menar Hokkanen.

- Med en stor budget kör du lätt över de små. Om du pumpar in tillräckligt med fyrk så gillar Google dig, säger Hokkanen.

En stor finsk näthandel använder 40 000 – 50 000 euro i månaden för att annonsera på sökmotorer uppskattar Google-annonseringsexperten Hokkanen.

- För att nämna ett exempel gör Verkkokauppa.com reklam för varje sökord från Sodastream till Samsung TV, säger Hokkanen.

På Google blir reklamen grumlig

Även om Hokkanen säger att en tjock plånbok är kung inom Google-annonsering tycker han inte att konsumenten ska behöva känna igen en reklam bland sökresultaten.

- Jag ser det inte som ett problem att en användare inte skiljer på sökresultat och reklam. Ifall sökresultaten är välgjorda borde de tjäna konsumenten bättre, menar Hokkanen.

Vanligtvis har man ansett det vara nödvändigt för konsumenten att själv kunna fundera på budskapets kommersiella intressen. Till exempel ska man alltid kunna se en tydlig skillnad på en journalistisk artikel och en reklam.

Uppgift: granska dina sökresultat

  • Gör en Google-sökning och räkna hur många reklamer som ploppar upp bland sökresultaten.
  • Testa med olika sökord, t.ex. namn på hushållsapparater, och pröva också olika böjningsformer.

Påverkar din sökning mängden reklam?

En Google-sökning på "Miele Classic c1".
En Google-sökning på "Miele Classic c1". Bild: Yle/Rose-Marie Dahlström sökmotorer,sökning,sökord
  • Nya Mercedes-Benz GLC stadsjeepen vid Nystads bilfabrik.

    Fackbossar: Finlands konkurrenskraft bättre än vi tror, kommer att öka

    "Klara avtal och kommande reformer ökar sysselsättningen."

    Även om den sittande regeingen knappast når målet att öka sysselsättningen till 72 procent, pekar mycket på att vi är på väg åt rätt håll. Sysselsättningen stiger - och Finland har blivit intressantare för investeringar. Utvecklingen tyder på att konkurrenskraften blir allt bättre, anser fackbossar.

  • Volvo är en svensk bilkoncern

    Varför finns det mera jobb i Sverige än i Finland?

    Sverige har rekordsysselsättning. Varför sackar vi efter?

    Ekonomin i Sverige växer så det knakar och sysselsättningen är skyhög. I Finland är det i stället regeringen som tänker så det knakar på hur man ska få upp sysselsättningen till svenska nivåer också här. Varför finns det så mycket mera jobb i Sverige?

  • Klocka på skolvägg i rödtegel.

    Beslut om svenska skolnätet i Esbo skjuts upp

    En invånarkväll skulle ordnas på onsdag, men den inhiberas.

    Beslutet om framtiden för det svenska skolnätet i Esbo skjuts upp. Planen var att ordna en invånarkväll om skolnätet på onsdag, men nu meddelar Svenska bildningstjänster att invånarvkällen är inhiberad.

Läs också

Vetamix

  • Närbild av stackmyra

    I myrstacken har alla en uppgift

    Myran gillar honungsdagg som faktiskt är bladlusbajs.

    Myran är en insekt som har sex ben och är ungefär 1 cm lång. De vuxna myrornas favoritföda är den söta avföringen från bladlöss som kallas honungsdagg.

  • En citronfjäril på en tussilago

    Citronfjärilen är en turfjäril

    Citronfjärilen är inte alltid citrongul.

    Förr i tiden ansåg man att det året skulle bli lyckosamt om den första fjärilen man såg om våren var en citronfjäril. Citronfjärilen Gonepteryx rhamni är en av våra vanligaste dagfjärilar.

  • Grodan lägger tusentals ägg

    Av 3000 ägg utvecklas bara omkring 5 till vuxna grodor.

    Grodorna samlas i vattensamlingar för att leka i april-juni. De lägger sina ägg i form av stora romklumpar. En groda lägger omkring 1000-3000 grodägg samtidigt, men fienderna är många och bara omkring 5 av 3000 utvecklas till vuxna grodor. Äggen ser ut som genomskinliga geléklumpar med svarta prickar i mitten. Prickarna är de egentliga äggen. Grodrommen sjunker först till bottnen.

  • Två tranor

    Tranan dansar in våren

    Tranplogar är ett säkert vårtecken.

    Då tranplogarna dyker upp i april kan ingen längre undvika att inse att våren är här. Plogarna är högljudda, väl synliga och rör sig långsamt framåt, så man hinner studera dem i lugn och ro. Många andra fåglar flyger också i plogformation, men tranplogarna är lätta att känna igen. Tranan är en stor fågel som flyger med både halsen och de långa benen utsträckta och slår lugnt med vingarna.

  • Stare vid sitt bo

    Staren är en skicklig härmare

    Är det en mobiltelefon, ett tåg eller en stare?

    Staren hör till våra tidigaste vårfåglar. Den övervintrar främst i Västeuropa. Redan i mars kan man se starar på snöfria områden, där de delar på födan med sånglärkor och tofsvipor.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 3: Använd e-postens adressfält rätt

    Tänk på datasäkerheten när du skriver e-post.

    Då man sänder e-post är det bra att minnas datasäkerheten: kan det vara till skada om mottagarna kan se varandras e-post? Är det ok för alla mottagare att deras adresser är synliga?

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 5: Så här frigör du minne på din telefon

    Så här frigör du minne på din telefon.

    När du köper telefonen kan det verka som att den har ett enormt minne. Men efter att du laddat ned ett antal appar är minnet redan betydligt fullare. I den här artikeln får du tips på hur du kan frigöra lagringsutrymme på din mobilapparat.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 9: Spåra din försvunna apparat

    Tips för hur du kan spåra din försvunna telefon eller iPad.

    Glömde du telefonen på jobbet eller trillade den kanske ur fickan i bussen på väg hem? Eller misstänker du att den kan ha blivit stulen? Du kan förhindra att någon annan kan använda din försvunna apparat genom att ta kontakt med operatören per telefon eller via deras hemsida på nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 10: Ladda kartor till din telefon offline

    Det är värt att göra i förväg, med god uppkoppling.

    Om du ska åka till en plats där internet är långsamt, mobildata är dyrt eller du inte kan koppla upp dig alls, kan du spara ett område från Google Maps på telefonen eller surfplattan och använda det offline.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 13: Koppla datorn till nätet med telefonen

    Så här delar du smarttelefonens internetuppkoppling.

    Om du är på tåget, sommarstugan eller annars bara på en plats där det inte finns fungerande trådlöst nätverk så kan du använda din telefon som uppkopplingspunkt till nätet.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 14: Hitta bilder du får använda fritt

    Det kryllar av bilder på nätet, men vilka får du använda?

    Det finns massor med bilder på nätet som du med vissa restriktioner kan använda. När du känner till principerna kan du använda bilder som upphovsmannen har definierat som fria att använda.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning 15: Säg hej med en emoji!

    Lär dig att ta i bruk emojier.

    Får du underliga meddelanden från din kompis? Det här kan bero på att din mobil saknar ett tangentbord som stöder emojier. I den här digiträningen lär du dig att installera emoji-tangentbordet.

  • Digiträning om Instagram.

    Digiträning 19: Instagram - fokusera på bilderna

    Så här fungerar Instagram.

    Instagram är ett socialt medium som växer i snabb takt. I fjol växte Instagrams användning med 10 procent. I den här digiträningen får du veta hur du skapar ett konto på Instagram och kommer igång.

  • Huvudbild för Digiträning 20 om webbläsare

    Digiträning 20: Uppdatera din webbläsare för datasekretessens skull

    Så här uppdaterar du din webbläsare.

    För att skydda din dator är det viktigt att du regelbundet uppdaterar alla de program som har installerats i datorn. Lättast uppdaterar du programmen genom att använda automatiska uppdateringsfunktioner. Datorn smittas i allmänhet av ett skadligt program genom ett icke-uppdaterat webbläsartillägg.

  • Pekplatta, tangentbord och hörlurar.

    Digiträning – testa din digikompetens

    Ta digitestet och se om du är utrustad för en digital värld.

    Skulle du klara dig i en värld utan butiker, banker och biljettkassor där allt sköts på internet? Gör vårt digitest så vet du hur väl utrustad du är för en digital värld.

  • Solsystemet

    Planeterna i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem

    Det finns åtta planeter i vårt solsystem: Merkurius, Venus, Tellus, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Planeterna kretsar runt solen som är den stjärna som ligger närmast oss.

  • Dvärgplaneten Plutå med månen Charon.

    Jakten på Planet 9 är igång - du kan hjälpa till med att leta!

    Det finns gott om kandidater där ute i mörkret.

    Drygt tio år efter att Pluto blev av med titeln som planet pågår nu letandet efter en himlakropp som kunde inta dess plats som den nionde planeten. Och för att leta genom teleskopbilderna av solsystemets mörka utkanter med sina otaliga ouptäckta världar, har astronomerna vänt sig till allmänheten för hjälp.

  • En vit duva

    Gnomens guide till fysiken

    Gnomen söker svar på fysikens lagar.

    I serien Gnomens guide till fysiken vandrar gnomen omkring I trollkarlens stora hus och söker svar på fysikens lagar. Kan svaren hittas hos trollkarlen, hos forskaren, hos astronauten i rymden eller i programmet Fysiksport på den gamla teven i städskrubben?

  • Galaxgruppen Abell 1689

    Välkommen till Kraftens mörka sida

    Sjuttio procent av universum består av den, "The dark side".

    Är du någon gång på en fest där de övriga gästerna är fysiker, förstör inte stämningen genom att fråga vad mörk energi är för någonting. De har nämligen ingen aning, trots att den sägs utgöra sjuttio procent av hela universum. Nu har ännu ett försök gjorts att förklara bort den här elefanten i vetenskapens vardagsrum.

  • Edith Södergran

    Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.

  • Still från programmet grymt härligt i norden.

    Grymt härligt i Norden

    Här kan du se alla avsnitt av serien Grymt härligt i Norden.

    Professor Stranglövs assistent Grisen har ätit upp bilderna till bibliotekets mest dyrbara bok. Nu måste Grisen resa runt i Norden och ta nya bilder så att Stranglöv skall kunna återlämna boken till biblioteket.

  • Professor Stranglöv och Grisen ur programmet Grymt härligt i Finland.

    "Grisens resa i Finland" visar historiska platser

    12 avsnitt med "Grisen" som reser runt i Finland.

    Den bekanta grisen från serien "Grymt härligt i Norden" reser i den här serien runt i Finland och bekantar sig med olika historiska platser. Serien är lämplig för lågstadieklasser.

  • Thomas Silén, Luoise Rosenlew, Oscar Rosenlew och Viktor Seppälä vid Norsen.

    Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Viveca Hansson är scout och ivrig miljövän.

    “Återvinning är viktigt för att få en hållbarare miljö”

    Högstadieelev: vad är återvinning?

    Slänger du dina gamla kläder i skräpkorgen? Återvinning är viktigt för en hållbarare miljö, säger Esboscouten Viveca Hansson. Bland högstadieeleverna i Storängens skola i Esbo är det många som ger tummen upp för återvinning medan andra inte ens hört ordet.

  • En bild med texten "rubriken har makten".

    En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • En kvinna parkerar sin cykel.

    Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • Frivilliga hjälper barnen ur båten

    Varför blir någon flykting?

    Över 40 000 människor blir flyktingar varje dag.

    Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen. Det finns idag över 60 miljoner människor på flykt i världen. Hälften av dem är barn. Den här artikeln försöker åskådliggöra situationen just nu.

  • Vad betyder asyl?

    Hajbo Nytt: Vad betyder asyl?

    Kolla in senaste Hajbo Nytt.

    Också vuxna har svårt att hålla reda på vad orden har med flyktingar att göra betyder. Ord som asyl, flykting och familjeåterförening. Det är viktigt att veta vad de betyder. Gör man inte det är det svårt att tala om saken och följa med nyheter. Därför frågade Hajbo Andreas von Weissenberg pa Röda Korset vad de viktigaste orden betyder.

  • Uno Cygnaeus och en grupp skolelever.

    Finländska pedagoger som reformerade skolan

    Hur fick vi finländare lika möjlighet till utbildning?

    Uno Cygnaeus, Viktor von Wright och Mikael Soininen var tre betydelsefulla och inspirerande pedgoger under 1800-talet och 1900-talets början. De verkade alla för jämlikhet i samhället och för bättre utbildning.

  • Räv

    Räven - ett anpassningsbart rovdjur

    Där det finns mat, finns ofta också rävar.

    Rävar kan man träffa på nästan överallt. De anpassar sig väl till olika miljöer och är inte särskilt kräsna med sin föda. Där det finns mat, finns ofta också rävar.

  • Björnen är Europas största rovdjur

    Björnen är Finlands nationaldjur

    Brunbjörnen är det farligaste rovdjuret i Finland.

    Björnen (Ursus arctos) är Finlands nationaldjur och Europas största rovdjur. Brunbjörnen är också det farligaste rovdjuret i Finland, men lyckligtvis är den skygg och undviker närkontakt med människor. Den stiliga och kraftiga brunbjörnen har genom tiderna fascinerat oss människor.

  • Progamledaren Line Jansrud pekar på en ritning på en naken kvinnomage.

    Kroppen, snoppen och snippan i en serie om puberteten

    Serien Pubertet är en avklädd resa i den växande kroppen.

    Hormonerna skapar förvirring och den egna kroppen kan kännas främmande och konstig. I "Newtons serie om puberteten" går programvärd Line Jansrud igenom vad som händer i kroppen under puberteten på ett lättfattligt, handgripligt och humoristiskt sätt.

  • Ett hjärta

    Hjärtat - livets motor

    Hjärtat är vår viktigaste muskel.

    Hjärtat är vår viktigaste muskel. Det pumpar outtröttligt blod till kroppens alla delar så länge vi lever. När hjärtat slutar slå tar livet slut - och därför förknippas också hjärtat med känslor och kärlek.

  • Smörgåsens väg genom matsmältningen.

    Matens väg genom kroppen

    Vi följer matens väg från munnen till toaletten

    Vad händer med Kalles ostsmörgås efter att den försvinner in i hans mun? Vi följer smörgåsens väg genom matsmältningen. Genom magsäck, till tunntarmen, och vidare till tjocktarmen där den sista vätskan sugs upp. Allra sist åker den in i ändtarmen och vidare ut ur kroppen, ner i toalettstolen.

Nyligen publicerat - Vetamix