Hoppa till huvudinnehåll

Finlands livsviktiga samhällsfunktioner är inte tillräckligt skyddade mot cyberhot

Hewlett Packards cybersäkerhetscenter i Tyskland 9.12.2014
Hewlett Packards cybersäkerhetscenter i Tyskland 9.12.2014 Bild: EPA/DANIEL NAUPOLD hackerattack

Finland är långt ifrån den globala föregångare i cybersäkerhet som det uttalade målet är att vara. Då det gäller underrättelseverksamhet är cybersäkerheten till och med en blind fläck i Finland. Men helt hopplöst är läget inte, enligt en färsk rapport.

I strategin för cybersäkerheten som gjordes upp år 2013 ska Finland vara ett globalt föregångarland vad gäller beredskapen för cyberhot. Så är läget inte nu enligt ett forskningsprojekt som har utrett cybersäkerhetens tillstånd i Finland.

Det är USA och Israel som är föregångarna inom cybersäkerhet. Finland ligger relativt bra till, och är i topp tio internationellt. Norge, Sverige och Holland är bra jämförelseländer enligt rapporten, som också förelsår samarbete med Australien, Kanada och Storbritannien.

Underrättelseverksamheten är en blind fläck

Målet för år 2020 är att cybersäkerheten ska vara en integrerad del av det digitala samhället. Alla ska ha möjlighet att utnyttja samhällets digitala lösningar på ett säkert sätt.

För att det ska bli verklighet behövs bättre strategier och ledarskapsmodeller, och en nationell underrättelselagstiftning.

Den digitala underrättelseverksamheten har varit på tapeten bland annat i samband med uppgifter om att Ryssland påverkade presidentvalet i USA. Men trots det är den digitala underrättelseverksamheten något av en blind fläck i Finland, enligt rapporten.

Hot mot försörjningsberedskapen

Alla livsviktiga samhällsfunktioner i Finland är inte heller tillräckligt skyddade mot cyberhot, och det samma gäller företagen som är kritiska för försörjningsberedskapen. Dessutom brister det i hanteringen av framförallt större cyberstörningar.

Enligt rapporten är miljön i Finland ändå sådan att vi har alla möjligheter att profilera oss som ett cybersäkert och pålitligt land. Det skulle öka Finlands dragningskraft bland internationella investerare.

Det är forskare vid Jyväskylä universitet och Aalto-universitetet som har ingått i forskargruppen bakom rapporten: professorerna Martti Lehto och Jarno Limnell och forskarna Eeva Innola, Jouni Pöyhönen, Tarja Rusi och Mirva Salminen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes