Hoppa till huvudinnehåll

Jonathan har ansvar för tusentals tomatplantor och tre humlebon

Jonathan Nordberg har ungefär 34.000 plantor. Nu är de bara runt en halv meter långa, men blir tillväxten god kommer de sträcka sig långt upp mot taket. Jonathan Nordberg mitt bland tomatplantorna i växthuset. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth jonathan nordberg

Jonathan Nordberg byggde sitt första växthus när han bara var 19 år gammal. Vi hälsar på och upptäcker att ett växthus inte bara huserar tomater, utan också humlor och andra viktiga insekter. Följ med på en rundtur!

Innan jag tillåts gå in i växthuset måste jag desinficera både skor och händer. Det visar sig att tomatplantor, precis som vi människor, kan drabbas av otäcka virus.

- Det är ovanligt med virus i Finland, men vi är rädda för de som kan komma från utländska grönsaker i mataffärerna, säger Jonathan Nordberg.

Han har precis köpt nya plantor för säsongen och skulle något drabba dem finns det inte längre tid att börja om. Det enda han kan göra är att försöka minimera skadorna.

Jonathan har 15.000 kvadratmeter växthus med tre olika sorters tomater: Vanlig rund tomat, pärltomat och bifftomat. Jonathan Nordbergs tomatplantor inne i växthuset. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth jonathan nordberg,tomatodling,växthus

Jonathans tomatodling är en traditionell odling utan tilläggsbelysning. Det betyder att säsongen startar i slutet av januari och håller på till slutet av november. Han uppskattar att ungefär 70 procent av växthusen i Finland är sådana som inte har tilläggsbelysning.

- Att skaffa lampor är en stor investering, så hittills har det inte blivit av, säger han.

Men Jonathan har ett litet test på gång. Mitt i havet av små plantor lyser en rad med röda och blåa ledlampor. Det ser ut som julbelysning men det är just de där färgerna som plantorna vill ha.

Det är bara ett fåtal plantor som är med i Jonathans test med ledlampor. Jonathan Nordberg tittar på tomatplantor som finns bredvid röda och blåa ledlampor. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth jonathan nordberg,ledlampor,tomatodling,växthus

Att veta vad och när en planta vill ha något är en hel vetenskap, men Jonathan har lärt sig genom att prova på. När han byggde sitt första växthus hade han ingen odlingsutbildning, men fick en del hjälp av sin pappa som också hade växthus då.

- Men jag gjorde nog en del misstag som jag säkert inte skulle ha gjort om jag haft mer erfarenhet. Det blev att lära sig den hårda vägen, men i dag är jag många erfarenheter rikare, säger han.

En typisk dag i odlarens liv

Jonathans dag börjar alltid med att han kollar hur allt står till i växthuset.

- Istället för att kolla Facebook eller Instagram på telefonen så kollar jag att växthuset är i skick. Visst har jag alarm och sådant men jag kollar alltid så att alla temperaturer och sådant är rätt.

Jonathan kan alltså befinna sig var som helt i världen men ändå ha full koll på växthuset. Med hjälp av telefonen kan han ändra på temperaturen eller se till att plantorna får vatten.

- Det är väldigt praktiskt. Men känslan för plantan får man förstås inte om man inte är på plats, så man måste nog vara med också, säger han.

Tomaterna odlas i stenull eftersom det då är lättare att hålla koll på nivåerna av olika näringsämnen i plantan. I början av säsongen är det viktigt att rotsystemet utvecklas och blir starkt. Närbild på tomatplantans rötter som växer i stenull. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth jonathan nordberg,rötter,stenull,tomatplanta,växthus

Och Jonathan är gärna på plats i växthuset eftersom han trivs med sitt jobb.

- Själva jobbet är väldigt omväxlande. Jag har ett väldigt brett ansvarsområde och det tycker jag mycket om. Men det är också många utmaningar.

Det ekonomiska en utmaning

Utmaningarna ligger förstås i att kunna läsa av plantan och se vad den behöver, men också i det ekonomiska.

- Inkomsterna måste alltid täcka utgifterna, och det kan vara knepigt ibland. Men man måste se på helheten. Om det är dåligt pris i två veckor så går det oftast över. Man måste se på hela säsongen, så att man får ihop det.

Jonathan berättar att det också är lite hälsosam tävling växthusen emellan. I Närpes är det ganska tätt med växthus, men de sporrar varandra att bli bättre.

- Det är roligt att försöka överträffa sig själv också och få ut ännu mera av odlingen – att hitta sätt att producera billigare men ändå behålla kvaliteten.

Hård konkurrens med andra länder

Om konkurrensen inom Finland är hälsosam, är konkurrensen utifrån hårdare. Spanien och Holland levererar oftast mycket billigare tomater till affärerna.

- Prismässigt har vi svårt att konkurrera, men visst finns det perioder där vi utan tvekan kan konkurrera också prismässigt.

Tomaterna skeppas ju inte tusentals kilometer utan det vi producerar färdas innanför landets gränser.

För en tid sedan gick S-gruppen ut med nyheten att de sänker priset på flera olika grönsaker – däribland inhemska tomater. Jonathan tycker det är en bra idé så länge de sänker på sin egen marginal och inte på priset som odlarna får för sina tomater – de skulle nämligen inte klara av en stor prissänkning. Istället försöker de finländska odlarna konkurrera med kvalitet, smak och närhet till produktionsstället.

- Tomaterna skeppas ju inte tusentals kilometer utan det vi producerar färdas innanför landets gränser. Då blir tiden för transporten betydligt kortare vilket gör att tomaterna är färskare i butiken.

Vilken tomat är bäst?

En stor fråga för konsumenten är kanske vilken tomat som är bättre för miljön – den inhemska som kräver en massa energi, eller den utländska som kräver mindre energi men istället frakt?

Jonathan berättar att han skulle förbruka ungefär tio procent mindre energi om han packade ihop sitt växthus och flyttade det till Holland. Men då skulle förstås kostnaderna för frakt tillbaka till Finland komma till. Orsaken till att han bara skulle spara in tio procent är att den största delen av energin går åt till att kontrollera fukten i växthusen, och behovet för det är lika stort i båda länderna.

- Jag skulle också vara tvungen att övergå till fossila bränslen. I Holland är standarden naturgas. Dessutom skulle jag inte skapa en enda arbetsplats i Finland. Men det är inte så stor skillnad på utländska och finländska tomater när det kommer till energiförbrukning.

Med hjälp av värmerör kan stenullen hållas varm. Det finns också rör som kan sprida ut koldioxid i växthuset. Koldioxiden som Jonathan köper är en restprodukt från industrin. Jonathan Nordberg kollar temperaturen i tomatplantans stenull, med hjälp av en termometer. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth jonathan nordberg,tomatplantor,växthus

Jonathan säger att tomaten kommer att ha en viss påverkan på naturen var den än odlas. Den kommer alltid att förbruka naturresurser. Här i Finland är det energi, medan det i till exempel Spanien är vattenresurser.

- Men allteftersom utvecklingen går framåt kan vi förbruka mindre energi och vatten, och tillsätta mindre näring till plantorna. Allt går åt rätt håll.

Värmer upp växthusen med flis

Den största förändringen i odlingsbranschen är att de flesta övergått från fossila bränslen till biobränslen. Många använder flis, och det gör också Jonathan. Under vintermånaderna används också en del torv.

- Och så har jag använt havreskal, alltså restprodukter från industrin.

Utvecklingen i branschen är snabb och det kommer hela tiden nya odlingsstrategier och isoleringsmaterial. På senare tid har man också börjat intressera sig mer för själva tomaten.

- Våra frön kommer främst från Holland och Belgien, och där har fokus väldigt långt varit på produktionen. Men det har börjat svänga. Nu pratas det mer om smak, och så kommer produktion i andra hand. Det är positivt för alla, för det är ju ingen idé att producera en massa tomat om de inte håller måttet.

Varmare klimat inte alltid bättre

Vårt klimat förändras och vi har fått mildare vintrar med mindre snö. Det här är både bra och dåligt för tomatodlingen i Finland.

- När det är kallt så har vi sol, och det vill vi ha. Nollgradigt och mulet är det värsta som finns. Det är optimalt om det är soligt och minus fem grader.

Den här dagen är det kallt och soligt där ute. Då åker de isolerande takgardinerna åt sidan för att släppa in solljuset. Växthus med en massa gröna tomatplantor. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth jonathan nordberg,tomatplantor,växthus

Kylan håller skadedjuren borta och det är lätt att hålla ett optimalt klimat inne i växthuset. Utan kylan skulle odlarna kanske vara tvungna att bespruta sina tomater mycket mer än de gör nu.

- Alla odlare använder sig av biologisk bekämpning, men i länder som Finland så är det möjligt att klara sig med endast biologisk bekämpning eftersom vårt smittotryck utifrån är väldigt lågt. På samma gång som odling under vintern kräver mer energi är det bra eftersom det rensar naturen.

Visst kan tomaterna i Finland också besprutas, men då handlar det oftast om punktbesprutning i toppen av plantan.

- Jag kan säkert räkna på en hand hur många gånger jag använt kemisk bekämpning, säger Jonathan.

Nyttodjuren äter upp skadedjuren

Jonathan berättar att det oftast är billigare att göra det så naturvänligt som möjligt. Han skulle inte alls spara pengar på att använda en kemisk behandling. I stället använder han sig av så kallade nyttodjur.

- Om någon vecka börjar jag sätta in nyttodjur och de kommer att föröka sig under våren. Om skadedjuren sedan kommer in i växthusen har vi ett så stort bestånd av nyttodjur att de kan föra krig mot skadedjuren. Det uppstår en form av terrorbalans inne i växthusen, säger han.

Ett annat djur som hjälper till med odlingen är humlor. De behövs för pollineringen och bor i tre små pafflådor som är utplacerade i växthuset. Fastän de är snälla så försvarar de sitt revir, så det gäller att inte reta upp dem allt för mycket.

En av de små hjälpredorna i växthuset. En humla och en blomma på en tomatplanta. Bild: YLE / Ann-Catrin Granroth humla,jonathan nordberg,tomatplanta,växthus

Luften inne i växthuset är så där lagom fuktig och när jag är på besök är det behagliga 18 grader varmt. Jag tänker mig att de som jobbar i växthus antagligen måste tillhöra den där mer lyckliga yrkeskåren, med tanke på att de får nästan konstant ljusterapi.

- Visst, nog tror jag vi är en ganska glad bunt. Det är ett bra arbetsklimat, och det är inte olidligt på sommaren heller. När plantor jobbar så kyler de ner omgivningen, så det kan vara kallare i växthuset än utomhus.

  • ÅU: Ulla Achrén ställer upp för SFP i Åbo

    Ställer upp då många namnstarka namn sagt nej.

    Åbo Underättelser skriver att Ulla Achrén, förvaltningsdirektör vid Åbo Akademi, vill göra comeback i politiken och ställer upp för SFP i kommunalvalet i Åbo.

  • Besvikna greker om Tsipras: Han sålde oss hopp – men det infriades aldrig

    År 2015 gav Tsipras löften om en bättre framtid.

    Den karismatiske vänstermannen i Grekland, Alexis Tsipras, gav löften om en bättre framtid när han i januari 2015 blev premiärminister efter en jordskredsseger. Drygt två år senare har stödet för Tsipras och hans parti Syriza rasat och många greker känner sig lurade. Livet blev inte bättre – snarare tvärtom.

  • Kan man suga på en kondom?

    Går det att suga på vanliga eller smaksatta kondomer?

    Är kondomer ohälsosamma att suga på? Kan de vara skadliga? Och smakkondomer, är de värre, eller?

Nyligen publicerat - X3M

  • Oscarsgalans vinnare 2017

    Den stora vinnaren som väntat blev La la land.

    Nattens Oscarsgala, den 89. i ordningen, var fest med glamour och glitter och en hel del politiska ställningstaganden. Storvinnaren blev La la land med sex Oscarsstatyetter.

  • Följ med Oscarsgalan 2017

    Här hittar du allt om vad som händer just nu.

    Yle Teema sänder Oscarsgalan live kl 2-7 natten mellan söndag och måndag 27.2. Svenska Yle erbjuder svenskt referat med Silja Sahlgren-Fodstad och Nicke Aldén via flerljud. Kolla här mer kommentarer, tweets och bilder.