Hoppa till huvudinnehåll

"Spännande tider" säger forskare om den nya eran utan centrala avtal

Porträttbild av specialforska Tapio Bergholm.
Porträttbild av specialforska Tapio Bergholm. Bild: SAK Tapio Bergholm

Att arbetsgivarcentralen EK säger upp flera avtal mellan centralorganisationerna och lämnar förhandlingsbordet betyder inte att makten försvinner utan att någon annan tar den, säger Tapio Bergholm, forskare och expert på arbetsmarknadshistoria. Många frågor ligger öppna inför framtiden, menar han.

Bergholm är inte överraskad över att Finlands Näringsliv EK säger upp de 22 avtalen. EK ändrade sina stadgar redan på senhösten 2015 och beslöt redan då att inte längre vara en avtalspart. Nu lämnar man över avtalsansvaret till medlemsförbunden.

- Hittills har det bara varit symbolik, men nu är det allvar, säger Bergholm.

Han tror att man i arbetsgivarlägret inte har kunnat förutse att arbetslivsfrågorna alltmer har politiserats. Att avtala med arbetstagarna har hittills varit ett sätt att motverka att det går politik i dem.

Betyder det då att de politiska partierna börjar strida om avtalsfrågor?

- Just det. Till exempel i USA, England och Tyskland är minimilönen lagstiftad, likaså de lägsta tillåtna pensionerna. Det betyder att de här frågorna är partipolitiska. De politiska partierna hos oss kommer att komma med förslag på hur lönestrukturer ska skapas. Här har alla partier sin egen åsikt - från Samlingspartiet till Vänsterförbundet.

EK har tidigare önskat undvika politisering

Bergholm säger att arbetsgivarnas strategi tidigare har varit att undvika politisering, men att de kanske räknar med att få något i stället för det avtalssystem som nu skrotas.

Hittills har arbetsgivarna varit rätt pragmatiska och på kort sikt försökt få det bästa möjliga resultatet även om det blir kompromisser. Man har ansett att stora konflikter inte lönar sig att ta.

Men vad händer då centrala avtal kastas bort. Hur samarbetsvillig är man, riskerar man det flexibla system som har byggts upp, och förtroendet för varandra, frågar sig Bergholm.

Hur går det med förtroendet?

- Hittills har det funnits en anda att vi tror på varandra och när vi har ett avtal så håller det. Det har också funnits ombud och förtroendemän som ett slags buffert och informatörer mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Det kan också nu vara svårare att att trycka ner människor på arbetsplatserna. Folk har bättre utbildning och är mera egensinniga nu för tiden, säger Bergholm.

På arbetsplatserna har strukturerna blivit smalare och hierarkin mindre. Digitaliseringen har gjort sitt. Tidigare hade vi maskinskrivare som skrev rent våra brev och texter. Numera reserverar vi våra flygbiljetter själva, tidigare sköttes det av sekreterare, räknar Bergholm upp.

De här smalare organisationerna betyder också att vi i högre grad leder vårt arbete själva. I och med det har kunskaperna ökat och arbetstagare är inte lika lätta att sätta på plats som tidigare.

Inofficiella kontakter i Sverige

I Sverige har man inte längre något centralt avtal. Officiellt är LO (motsvarigheten till finska FFC) och svenska arbetsgivarförbundet inte officiellt några starka spelare men ändå förhandlas det fortfarande rätt centralt bakom kulisserna, säger Bergholm.

Inom facket är beslutsfattarna rädda för att arbetsgivarna i Finland tar exempel från Balitkum eller anglosaxiska länder, där lönerna snabbt kan gå upp och ner.

Bergholm säger att arbetsgivarna nu har bytt strategi.

- Kanske de tänker att det inte är så stor risk fastän man rör sig mot en anglosaxisk modell. Men man vet inte. Framtiden är överraskande. Det kan ske "collateral damage" som man säger på engelska, säger Bergholm.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes

  • En byggnad med röda tegel.

    Inga beslut om skolnätet i Sjundeå förrän efter kommunalvalet

    Kommunen vill fatta kloka beslut.

    Sjundeå kommun ordnade på onsdagen (22.3) en invånarkväll för Sjundeåborna där temat var kommunens många byggnader som har problem med inomhusluften. Klart är i alla fall att några beslut om hur framtidens byggnader ska se ut inte fattas före kommunalvalet i april.

  • Sjösättning av Mein Schiff 5 januari 2016

    Esko Aho ska lotsa Egentliga Finlands positiva strukturomvandling

    Sjöfartsklustret och bilindustrin behöver arbetskraft.

    Näringsminister Mika Lintilä har utsett före detta statsministern Esko Aho till utredningsman med uppgift att hålla i Egentliga Finlands positiva strukturomvandling. Aho ska ta reda hur man kunde underlätta för sjöfartsklustret och bilindustrin som hårdrekryterar just nu.