Hoppa till huvudinnehåll

Come to Finland - med äventyr i blicken

Magnus Londen och skidpojken
Magnus Londen och skidpojken Bild: Ralf Sandell utställningar,Finlands nationalmuseum,Magnus Londen,turistfrämjande,reseaffischer

- Det här kan jag sen tala om i timmar, så du får hejda mig om det blir för långt, säger Magnus Londen när vi träffas för en rundvandring på Nationalmuseets nyöppnade utställning om reseaffischer, Come to Finland.

Magnus Londen är säkert bekant även från andra sammanhang, men den här gången ställer han upp i egenskap av eldsjäl och affischjägare bakom ett projekt kring reseaffischer, som nu alltså kulminerar i nämnda utställning. Och att det här är hans hjärtebarn går inte att ta miste på.

Först och främst konstaterar han att ett huvudtema för utställningen är hur affischerna lyfter fram Finland som ett inte bara naturskönt utan också ett kosmopolitiskt och glamoröst land. Kanske tvärtemot den gängse uppfattningen man ofta har om finnar och Finland som dystert och mörkt.

I begynnelsen…

Men för att ta det hela från början då reseaffischkonsten ursprungligen kom till Finland, får vi gå tillbaka till slutet av 1800-talet:


- Det började ju med Imatra, berättar Magnus Londen, och när Finland skulle få sin första reseaffisch kallade man på ingen mindre än Akseli Gallen-Kallela, som skulle skapa en affisch för det nya hotellet som hade byggts år 1893.

- Och det som är speciellt med den här affischen är att det inte bara är Imatra fors och Saima kanal som finns på bilden, utan i centrum är en strålkastare.

Reseaffisch av Akseli Gallen-Kallela
Reseaffisch av Akseli Gallen-Kallela Bild: @Gallen-Kallela museet utställningar,Finlands nationalmuseum,Akseli Gallen-Kallela,Imatra,reseaffischer

Man hade nämligen dragit ut en strålkastare utomhus för att belysa forsen på natten. Och det här var någonting alldeles oerhört, skrev man i tidningarna, nästan lika oerhört stort som det att Gallen-Kallela höll på att måla Finlands första reseaffisch.

Här började alltså den finska reseaffischkonsten och så småningom tog det hela ordentlig fart i och med att ett ganska stort utbud av reseaffischer följde efter. Den här Gallen-Kallela-affischen, liksom därpå följande reseaffisch, skapad tio år senare för Mariehamns badanstalt av Hugo Simberg, finns givetvis med på utställningen - i original, framhåller Magnus Londen:

De exemplaren som finns här på utställningen är garanterat de enda som finns kvar i världen― Magnus Londen
.

Det är värt att påpeka att de här två första reseaffischerna alltså är skapade av två av våra största konstnärer – då liksom nu. Men det är gjorda som reklam och just i och med att dessa konstnärer är involverade blir reklamvärdet bara större.

Men med tiden började utvecklingen gå mot en mer affärsmässigt präglad reklamverksamhet när skickliga bruksgrafiker började ta över och marknaden växte. För Magnus Londen representerar dessa tidiga namn likväl konstvärlden, trots att de ursprungligen gjordes uttryckligen som reklam. Eller propaganda, som det kallades först.

- Idag ser jag ju de här tidiga affischerna som konstverk, för att de andas ett helt annat språk än dagens reklamvärld. För mig ligger de i gränslandet mellan reklam och konst, och det är ett gränsland som fascinerar mig alldeles oerhört mycket.

”Champagnedamen”

Okej, så varifrån kommer denna fascination, var fick den sin början ursprungligen?

- Nå, det började en helt vanlig vardag för säkert femton år sedan, berättar Magnus Londen, då jag promenerade omkring i Helsingfors, och så fick jag i Hagelstams antikvariat syn på en affisch som hängde i fönstret.

"Champagnedamen"
"Champagnedamen" "Champagnedamen" Bild: Ralf Sandell utställningar,Finlands nationalmuseum,Riksdagshuset (Finland),spårvagn,champagne,reseaffischer

Den här affischen föreställer en stilig dam som sitter på en uteservering i ett mycket lugnt och harmoniskt Helsingfors, inga bilar utan bara en spårvagn syns i bilden. Här sitter damen ensam vid bordet och dricker champagne och Magnus tänkte spontant att där finns en plats för honom vid bordet.

- Så hon blev genast en favorit och den gnista som satte igång hela projektet och plötsligt öppnades som i en aha-upplevelse en enorm värld, som jag inte kommit ut ur ännu, jag är fortfarande där.

Allt är hennes fel, eller hennes förtjänst.― Magnus Londen

Också ”Champagnedamen” finns med på utställningen och hon är skapad av Jorma Suhonen, en av de stora bruksgrafikerna under 1930- och 40-talen. Det är han som är grundaren till och s:et i reklambyrån SEK.

- Han har i synnerhet för Finnair, eller Aero som det hette då, gjort en mängd extremt stiliga affischer, berättar Magnus Londen. Såna där rent av ikoniska affischer för Finland och flygresandet.

- Men den här (”Champagnedamen” red. anm.) är beställd av Suomen matkat och Statsjärnvägarna, fast det inte syns ett tåg på bilden alls; det är riksdagshuset, Nationalmuseet och fyrans spårvagn, och så den här damen som sitter där, urstilig och dricker champagne.

En Finlandsbild med öppna gränser

När jag innan vi träffas strövar omkring och bekantar mig med de fina affischerna på Come to Finland-utställningen kommer jag att tänka på det här som en och annan finländare emellanåt lite ängsligt brukar oroa sig över, nämligen ”Finlandsbilden”.

Reseaffisch med Saimen
Reseaffisch med Saimen Bild: Ralf Sandell utställningar,Finlands nationalmuseum,Saimen,turistfrämjande,reseaffischer

För visst finns här mycket av det där lite klichémässigt romantiska med vacker, ren natur, vinterlandskap och ”de tusen sjöarnas land” med en ensam idyllisk stuga - är det rent av så att man skulle kunna skönja ett stråk av nationalistiskt tänkande i reseaffischernas värld?

- Jag tycker inte det är nationalistiskt, eller det beror på vad man lägger in i begreppet ”nationalistiskt”, säger Londen.

Men han medger att frågan har sin relevans i dessa tider då nationalistiskt fått en allt mer negativ klang, och själv tar han nog avstånd från dessa aspekter av ordet. Så han påpekar mycket riktigt att den bild som målas upp i affischerna på utställningen är – om än idylliserande – framför allt välkomnande:

- Det är inte ”stäng gränserna”, utan ”öppna gränserna”! Så ser jag det och därför älskar jag det, det visar på ett positivt sätt att ”snälla, kom hit, vi väntar på er”.

Även om det handlar om resor i det här fallet, så symboliserar det för Magnus Londen mycket mera:

Det handlar om öppna gränser och så borde ju världen vara uppbyggd: att man välkomnar besökare och främmande människor till sitt land.― Magnus Londen

Också nyframställda affischer

Så även om Come to Finland-utställningen i huvudsak andas en mysig nostalgi, finns här också ett budskap som har relevans i våra dagar. Så har man dessutom faktiskt tagit steget vidare från vintage-affischernas värld och presenterar ett utbud helt nyframställda affischer enligt tanken att hur skulle sådana här reseaffischer kunna se ut idag?

På 1960-talet tog nämligen färgfotografiet över och ersatte reseaffischkonsten, men när utställningen började vara klar tyckte Magnus Londen att någonting fattas om det slutar vid 60-talet.

- Vi började fundera att det visuella är ju extremt starkt idag, att hur skulle det se ut om dagens grafiker och konstnärer skapade reseaffischer?

Så man kontaktade tolv samtida konstnärer med ett uppdrag att göra en allmänt finländsk och en lokal affisch av eget val av ett favoritställe i Finland. Resultatet finns på utställningen och Londen är mycket nöjd.

Nya reseaffischer
Nyskapade reseaffischer Nya reseaffischer Bild: Ralf Sandell utställningar,Finlands nationalmuseum,turistfrämjande,reseaffischer

Delvis talar de samma språk som de gamla vintageaffischerna, samtidigt erbjuder de förstås nya sätt att se. Men det intressanta är att det fortfarande är naturen som lyfts fram som det centrala.

- Här finns inga skyskrapor och fullt av människor, utan det som affischerna visar är att det finns plats i det här landet, utrymme och det är lugnt och naturnära.

Och sanningen är att vi ju fortfarande inte har så många metropoler i det här landet och på det sättet är de nya affischerna ärliga, menar Londen.

- Det är därför jag tycker om de här affischerna, för att de är ärliga, både de gamla och de nya. Även om tanken någon gång har varit att locka resenärer hit med ett slags turistpropaganda, så finns här en ärlighet som jag saknar i dagens reklamvärld.

Det är så oskyldiga på något sätt, man blir liksom inte lurad - så hemskt mycket - som konsument utan det skapar snarare en känsla att dit vill jag fara, det där ser roligt ut.― Magnus Londen

”Skidpojken” – en annan favorit

Den här fina tanken om en oskuldsfull förhoppning finns sedan också med bland kriterierna när jag avslutningsvis ber Magnus Londen peka ut någon speciell favorit på utställningen:

- Av de här vintageaffischerna, så förutom den där ”Champagnedamen”, finns det en affisch av en skidarpojke från 50-talet av Osmo K. Oksanen och den är en favorit, för i den sammanfattas allt som behövs i livet.

Det är alltså affischen som också illustrerar hela artikeln och visar en ung pojke i röd anorak och gammaldags monor (skidskor) som med sin lilla resväska i handen är på väg ut på äventyr.

- För mig finns i den här bilden allt det som livet har att ge: han är på väg nånstans, det spelar ingen roll vart, bara nyfiket ut och upptäcka världen. Det finns en sån enorm förväntan i den affischen och därför är den en favorit.

Magnus Londen med två favoriter
Magnus Londen med två favoriter Magnus Londen med två favoriter Bild: Ralf Sandell utställningar,Finlands nationalmuseum,turistfrämjande,reseaffischer

Roligt är att det också finns en sommarversion av samma bild där skidorna är utbytta mot ett paraply. De hänger bredvid varandra på utställningen.

Här kan du höra en längre version av intervjun:

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje