Hoppa till huvudinnehåll

En underdogs klassresa i 1700-talets Åbo

Åbo 1814, akvarell av C.L. Engel
Detalj av "Åbo 1814", akvarell. Åbo 1814, akvarell av C.L. Engel Bild: C.L. Engel Pehr Stenberg,Åbo domkyrka,akvarellmålning,Carl Ludvig Engel

Han blev tiggare för att få studera vid Kungliga Akademien i Åbo. Pehr Stenberg gjorde en klassresa från fattig bondpojke i Umeåtrakten till att bli prästvigd i Åbo domkyrka på 1780-talet. Underdogperspektivet genomsyrar hans självbiografi och ger också en unik inblick i östra rikshalvan på den här tiden.

Bondpojken Pehr Stenberg föds i byn Stöcke några mil från Umeå under den tid när riket ännu är ”rundt”, som han ser sitt Sverige – Finland under mitten av 1700-talet. Hans föräldrar stöder lyckligtvis sina barns lärande och när de förstår att Pehr har läshuvud får han rentav gå i skola i Umeå, staden som på den tiden har mindre än tusen invånare.

Men för vidare studier saknas medel. För att kunna förverkliga sin dröm blir Pehr tvungen att gå ut på tiggarfärd, så kallad djäknegång, där han möter allt från ilskna hundar till tvära bondmoror.

Pehr Stenbergs levernesbeskrivning inbunden.
Pehr Stenbergs levernesbeskrivning inbunden. Pehr Stenbergs levernesbeskrivning inbunden. Bild: CUNO BERNHARDSSON/FORSKNINGSARKIVET, UMU Pehr Stenberg,Dagbok,Självbiografi

Pehr lyckas samla in så mycket att studielivet kan bli verklighet. I samma veva bestämmer han sig också för att börja bearbeta sina dagboksanteckningar till en självbiografi.

Trots att han inte har den färdigbearbetad när han dör 1824, fyller den närapå femtusen sidor. Och texten är verkligen ingen tråkig redogörelse, Pehr skriver genomgående mycket självutlämnande.

Pehr Stenbergs självbiografi i fyra band. Utgiven 2016.
Pehr Stenbergs självbiografi i fyra band. Utgiven 2016. Pehr Stenbergs självbiografi i fyra band. Utgiven 2016. Bild: eddy.se ab Pehr Stenberg,Självbiografi,biografier

Livet i Åbo

Efter en lång och rentav livsfarlig seglats till Åbo möts Pehr bland annat av ett mycket enkelt boende och hans penningsituation är hela tiden svår. En välvillig mentor får han i Johan Bilmark, filosof och professor i historia och en känd profil vid den Kungliga Akademien.

Barkskeppet Fortuna byggt 1792 vid Umeälven. Oljemålning utförd i Ancona i Italien 1795. Sjöfartens stora betydelse för Umeå framgår på många ställen i Pehr Stenbergs  verk. Han beskriver initierat sina resor på segelfartyg till och från Åbo via Stockholm
Barkskeppet Fortuna byggt 1792 vid Umeälven. Sjöfartens stora betydelse för Umeå framgår på många ställen i Pehr Stenbergs verk. Han beskriver initierat sina resor på segelfartyg till och från Åbo via Stockholm. Barkskeppet Fortuna byggt 1792 vid Umeälven. Oljemålning utförd i Ancona i Italien 1795. Sjöfartens stora betydelse för Umeå framgår på många ställen i Pehr Stenbergs verk. Han beskriver initierat sina resor på segelfartyg till och från Åbo via Stockholm Bild: KOPIA AV HARALD SALLBERG/SJÖHISTORISKA MUSEET Pehr Stenberg,Barkskepp

En annan känd profil i staden är Henrik Gabriel Porthan, vars psykologiska kollegium Pehr är med om. Psykologi som ett eget ämne finns vid Akademien inte förrän ca hundra år senare, men Porthan tycker att det är fantastiskt med en öppenhjärtig, utlämnande självbiografi som Pehrs.

I professor Porthans ögon är självbiografin närmast vetenskap. Han sporrar Pehr att fortsätta arbetet, vilket har stor betydelse för den unge prästadepten.

Akademitorget i Åbo 1795. Lavering av Carl Peter Hällström. Till höger akademibyggnaderna med domkyrkan strax bakom.
Akademitorget i Åbo 1795. Lavering av Carl Peter Hällström. Till höger akademibyggnaderna med domkyrkan strax bakom. Akademitorget i Åbo 1795. Lavering av Carl Peter Hällström. Till höger akademibyggnaderna med domkyrkan strax bakom. Bild: UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Pehr Stenberg,torg,Åbo,Åbo Akademi,Åbo domkyrka

Men inget studielån finns att få på Pehrs tid. Han är beroende av att få arbete som informator på någon gård vid sidan om och med hjälp av Bilmark får Pehr börja hos hovrättsrådet Samuel Ehrenmalm.

Sökandet efter kärleken

Trots att Ehrenmalm varnar Pehr å det strängaste för att otillbörligt närma sig hushållets damer, kan han inte låta bli att blygt bekänna sin kärlek till en av dem. Hon blir så upprörd att:

… hennes bröst började häftigt flyga opp och ner, så att hon knappt kunde tala.

Det hela slutar med att Pehr formligen huvudstupa åker ut från Ehrenmalms. Han har studerat fem år, men eftersom han nu saknar finansiering är det bara att bege sig tillbaka till Umeå med svansen mellan benen.

Professor Bilmark blir den räddande ängeln. 1785 ordnar han så att Pehr får återvända till Åbo för att på gården Odensnäs ta sig an generalmajor Wilhelm Carpelans ”Herrar Söner”.

På återfärden, när Pehr byter båt i Stockholm, får han vara med om en Carouselle - dock ingen karusell i den bemärkelse vi använder ordet i dag.

Denna Carouselle är Gustaf III:s uppfinning, ett sorts nöjesevenemang. Till det hör bland annat tornerspel ute vid Drottningholmsslott, där Pehr också får se kungen själv till häst.

Marknaden i Drottningholms trädgård efter tournoien 1785. Omslagsbild på del två av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning utgiven 2016. Akvarellerad pennteckning av Elias Martin (Nationalmuseum).
Marknaden i Drottningholms trädgård efter tournoien 1785. Omslagsbild på del två av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning utgiven 2016. Akvarellerad pennteckning av Elias Martin, Nationalmuseum. Marknaden i Drottningholms trädgård efter tournoien 1785. Omslagsbild på del två av Pehr Stenbergs levernesbeskrivning utgiven 2016. Akvarellerad pennteckning av Elias Martin (Nationalmuseum). Bild: Elias Martin/Nationalmuseum. Pehr Stenberg,teckningar,Drottningholms slott

Seder ute i skärgården

I sin självbiografi skriver Pehr en hel del om tidens sällskapsliv och seder och bruk både i Åbo och runtomkring på gårdarna. Han får lära sig hur man beter sig vid middagsbordet, hur man pratar med folk, tar kontakt, tänker, dansar, klär sig och för sig, men i rädslan att skämma ut sig vågar han sig till exempel först inte alls upp på dansgolvet.

I Nagu i Åbolands skärgård åker han båt fram till kyrkan. Ute på en av öarna blir han serverad fisk enligt öbornas traditioner, men är rädd att göra bort sig även här.

Åbo domkyrka sedd från norr 1785. Pennteckning av Louis Jean Desprez (detalj). I kyrkan prästvigdes Pehr Stenberg 1786.
Åbo domkyrka sedd från norr 1785. Pennteckning av Louis Jean Desprez (detalj). I kyrkan prästvigdes Pehr Stenberg 1786. Åbo domkyrka sedd från norr 1785. Pennteckning av Louis Jean Desprez (detalj). I kyrkan prästvigdes Pehr Stenberg 1786. Bild: Louis Jean Desprez Pehr Stenberg,Åbo domkyrka,prästvigning
Åbo 1814, akvarell av C.L. Engel
Detalj av "Åbo 1814", domkyrkotaket, akvarell. Åbo 1814, akvarell av C.L. Engel Bild: C.L. Engel Pehr Stenberg,Carl Ludvig Engel,akvarellmålning,Åbo,Åbo domkyrka

Efter nio års studier i Åbo återvänder Pehr till Umeå för att börja sitt liv som färdig präst. Han friar omåttligt mycket till officersdottern Elisabeth Catharina Turdfjæll, trots att hon redan är bortlovad och han får korgen.

En verkligt vacker kärlekshistoria är sedan den när han lär känna sin första fru, sin hushållerska Lisa Stefansdotter. Med henne finns en glädje och känsla av jämlikhet. Hon och tvillingbarnen dör dessvärre i barnsäng.

Förgiftande svartsjuka och underdogperspektiv

Småningom blir det i alla fall giftermål med Elisabeth Catharina, kallad Lisa Cajsa. I synnerhet nu syns det som Pehr Stenbergs självbiografi genomsyras av i sin helhet, nämligen hans underdogperspektiv.

Det han kallar ”min sinnes sjukdoms och sorgetid” blommar ut i full blom. Utförligt skriver han till exempel om när han återvänder hem och inte blir insläppt snabbt nog:

… skall jag kunna tro, at min hustru är så äreförgäten, at hon under min frånwaro emottager visiter af Herrar och nu, för at så mycket bättre dölja sin aments icke allenast så länge har stängt både porten och fönster luckor, utan ock med flit dröjer at låta öpna porten på det hon så mycket bättre måtte hinna gömma honom. Följakteligen ju längre jag nödgades wänta desto mera wäcktes min otolighet, och mina tankar förwandlades till wisshet…

Även om ingen parterapi finns nu under 1700-talet, ser det hela ändå ut att lösa sig så småningom. Det sker i hög grad med Lisa Cajsas hjälp för hon och Pehr lyckas prata sig genom svårigheterna.

År 1804 uppför de tillsammans gården Hagalund på Backen i Umeå landskommun. Samma år blir Pehr Stenberg komminister och har åtminstone utåt sett nu fullföljt sin tids stora klassresa.

Detalj från karta upprättad inför laga skifte 1839–1840 av Carl Erik Sandström. Den blå cirkeln markerar makarna Stenbergs gård Hagalund. I nedre högra hörnet syns landsförsamlingens kyrka, i dag benämnd Backenkyrkan.
Karta över platsen där Pehr Stenberg och Elisabeth Catharina Turdfjæll uppförde sitt hem Hagalund i Umeå landskommun. Detalj från karta upprättad inför laga skifte 1839–1840 av Carl Erik Sandström. Den blå cirkeln markerar makarna Stenbergs gård Hagalund. I nedre högra hörnet syns landsförsamlingens kyrka, i dag benämnd Backenkyrkan. Bild: Carl Erik Sandström Pehr Stenberg,kartor,gårdsbyggnader,lantgårdar,hemmansägare,hemman (jordegendom)

Hela hans dagbok är försvunnen, men ett visst livstecken ger han ifrån sig i form av ett litet fragment från 1809, det år då riksdelningen sker. Fragmentet ger vid handen att Pehr blir krigshjälte, åtminstone ur ett Västerbottniskt perspektiv.

Officer Gustaf Adolph Montgomery nämner honom i en beskrivning av Finska kriget. Pehr sägs vara en av två i Umeå som bjuder motstånd mot de ockuperande ryssarna i det att han ger rikligt med information till den svenska armén.

Den ryska armén får reda på det och burar in Stenberg. Han blir till och med avförd norrut, men släpps sedan fri efter någon tid.

Pehr hinner dessvärre aldrig slutföra sitt arbete med att omvandla dagboken till självbiografi. Han har kommit till år 1807 i sin bearbetning av dagboken när han dör 1824.

Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå Universitet och överläkare i ämnet vid Umeå Universitetssjukhus, även en av utgivarna av bondpojken Pehr Stenbergs självbiografi.
Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå Universitet och överläkare i ämnet vid Umeå Universitetssjukhus, även en av utgivarna av Pehr Stenbergs självbiografi. Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå Universitet och överläkare i ämnet vid Umeå Universitetssjukhus, även en av utgivarna av bondpojken Pehr Stenbergs självbiografi. Bild: Umeå Universitet Pehr Stenberg,Fredrik Elgh

Pehrs dröm om publicering förverkligas

Fredrik Elgh är professor i virologi vid Umeå Universitet och överläkare vid Umeå Universitetssjukhus och Ola Wennstedt är arkivchef på Folkrörelsearkivet i Västerbotten. I sin iver att lära sig mera om sin hembygd var de år 2009 på jakt efter kartor som Pehr Stenberg skall ha gjort. Några kartor fann de inte, men på Umeå Universitetsbibliotek hittade de istället en del av Pehrs manuskript.

Det visade sig att litteraturprofessorn Magnus von Platen vid Umeå universitet redan på 1970-talet intresserade sig för en renskrift och möjlig utgivning av Pehrs manuskript. Före det hade den dåvarande chefen för Kungliga Bibliotekets handskriftsavdelning, den finlandssvenska bibliotekarien och författaren Harry Järv sett till att få originalmanuskriptet till Kungliga Biblioteket i Stockholm.

Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå Universitet och överläkare vid Umeå Universitetssjukhus.
Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå Universitet och överläkare vid Umeå Universitetssjukhus. Fredrik Elgh, professor i virologi vid Umeå Universitet och överläkare vid Umeå Universitetssjukhus. Bild: Gunilla Nordlund, Sveriges Radio i Västerbotten, Umeå. Pehr Stenberg,Fredrik Elgh
En sida ur Pehr Stenbergs självbiografi. På den högra halvan av bilden läser Fredrik Elgh i Stenbergs levernesbeskrivning.
En del av en sida ur Pehr Stenbergs självbiografi. På den andra halvan av bilden läser Fredrik Elgh i Stenbergs levernesbeskrivning. En sida ur Pehr Stenbergs självbiografi. På den högra halvan av bilden läser Fredrik Elgh i Stenbergs levernesbeskrivning. Bild: Sveriges television Pehr Stenberg,Fredrik Elgh,Självbiografi,biografier

Nu har Fredrik Elgh, nordisten och litteraturvetaren samt ättlingen Göran Stenberg och Ola Wennstedt med en trettiomannagrupp gett ut Pehr Stenbergs självbiografi i ett maffigt fyrabands verk. För sitt arbete har de tre av Svenska Akademien förärats Axel Hirschs pris, ett pris som kan sägas motsvara ett litet Nobelpris.

Hösten 2017 är det också meningen att ett femte band skall komma ut. Det skall innehålla utförliga ortnamns-, sakords- och personregister för hela verket. En framtida dröm är dessutom en komprimerad utgåva av de fyra första banden.

Vid Åbo Akademi hålls ett brett upplagt Stenberg – seminarium i slutet av april 2017. Seminariet tar bland annat fasta på såväl hans resande i rummet som genom de sociala hierarkierna.

Slupen seglar - Pehr Stenberg besöker Holmön flera gånger i del 4 i sin självbiografi. Slupen här är en tänkt kopia av handelsmannens båt, en sådan som  det troligen transporterades både varor och präster på, till och från Holmön. PS är där på sockenbud o
Slupen seglar - Pehr Stenberg besöker Holmön flera gånger i del fyra i sin självbiografi. Han är där på sockenbud och träffar släktingar. Slupen seglar - Pehr Stenberg besöker Holmön flera gånger i del 4 i sin självbiografi. Slupen här är en tänkt kopia av handelsmannens båt, en sådan som det troligen transporterades både varor och präster på, till och från Holmön. PS är där på sockenbud o Bild: Kenneth Sandelin, Holmöns båtmuseum Pehr Stenberg,Slup

  • Lars Losvik: Att ha roligt är viktigt för att lyckas

    Att skapa positiva minnesspår i hjärnan är viktigt.

    Hur gör man konkret för att flytta sina gränser och nå sina drömmars mål? Och hur gör man för att hjälpa sina barn och inte stjälpa dem i deras ambitioner? Bland annat det här talar ledarskapskonsulten Lars Losvik om i sitt sommarprat.

  • Kraftigt skalv i turistparadiset Kos - åtminstone två döda

    Jordbävningen uppmätte 6,7 på Richterskalan.

    Myndigheterna på Kos meddelar att åtminstone två dödats och över hundra skadats i jordbävningen. Folk uppmanas hålla sig borta från stränder och skadade byggnader. Många finländare befinner sig på området men det finns inga uppgifter om att någon av dem skulle ha skadats.

  • En gång i veckan slåss hon som en viking

    Emelie Lytz har en vikingahobby.

    Vikingatiden och medeltiden har igen blivit populär tack vare serier som Game of thrones och Vikings, men vikingahobbyn är väldigt sällsynt i Finland. Närpesbon Emelie Lytz är en av de få som håller på med det.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje

  • Lars Losvik: Att ha roligt är viktigt för att lyckas

    Att skapa positiva minnesspår i hjärnan är viktigt.

    Hur gör man konkret för att flytta sina gränser och nå sina drömmars mål? Och hur gör man för att hjälpa sina barn och inte stjälpa dem i deras ambitioner? Bland annat det här talar ledarskapskonsulten Lars Losvik om i sitt sommarprat.

  • Åländsk youtubare: Ha kul och kör ditt eget race

    Målet är att få andra att må bra.

    Bland barn och unga har det blivit allt vanligare att man har en egen Youtubekanal. Åländska Linus ”Lidde” Westergård är en av dem. Men föräldrar ska se till att hänga med i sina barns förehavanden, uppmanar Dan Sundqvist på Rädda barnen.

  • Yttrandefrihet på jobbet - vet du vad du får säga?

    Vad får man som anställd skriva på sociala medier?

    Här i dagarna kunde vi läsa att Karleby kommun fick skarp kritik från sina anställda för de strikta direktiv som kommunen hade satt vad gäller de anställdas bruk av sociala medier både under och efter arbetstid. Men vad säger lagen om den här typen av frågor? Får man som anställd göra och skriva vad som helst på sociala medier?

  • Ironisk hissmusik och Windows 95-estetik – Vad är vaporwave?

    Flera Vaporwave-klubbar har ordnats i Helsingfors.

    Vaporwave är en nostalgisk musikgenre där nedsaktad 80-talsdisco och hissmusik kombineras med bilder på grekiska skulpturer framför element från Windows 95-operativsystemet. "Artisterna använder ljud och bild som andra nittiotalister känner igen från instruktionsvideor eller tidiga internetsidor", säger Sofia Sahlén. Helsingfors har en egen vaporwave-scen med entusiaster, artister, dj:er och klubbar.

  • Malin Kivelä: Jag längtar efter en grön diktator

    Vem var Simona Kossak? Kan man leva som hon?

    Kan man leva i en urskog utan el och vatten med små barn? Det frågar sig Malin Kivelä, som i sitt sommarprat tampas med frågor om konsumism, identitet och klimat.

  • Miss Li längtar till Finland

    Miss Li uppträder på Allsång på Skansen den 18.7

    Miss Li uppträder på Allsång på Skansen i det fjärde programmet, den 18 juli.