Hoppa till huvudinnehåll

Oroliga Sjundeåbor vill vända luftproblemen till något positivt

Många människor som  sitter i en skolmatsal och lyssnar på ett möte.
Ett hundratal Sjundeåbor hade samlats för att få veta mer om kommunens och speciellt AKK-skolans inneluftproblem. Många människor som sitter i en skolmatsal och lyssnar på ett möte. Bild: Yle/Tove Virta Sjundeå,Västnyland,aleksis kiven koulu

Bygg en ny stockskola och placera fler verksamheter i ett nybygge då de flesta kommunala husen har inomhusluftproblem i Sjundeå just nu, var förslagen från invånare under en inomhusluftkväll. Tanken om att vända problemen till något positivt genom att marknadsföra kommunen med rena hus fick också stöd. Men den tekniska direktören är bekymrad: Först måste vi nog gå med hatten till Sipilä - läget är katastrofalt.

Föräldraföreningen för Aleksis Kiven koulu (AKK) hade ordnat information om inomhusluften på onsdag kväll (15.2). Kvällen samlade ett hundratal intresserade. Förutom föräldrar deltog också en handfull politiker och några tjänstemän och experter, bland dem kommundirektör Juha-Pekka Isotupa och den tekniska direktören Markus Moisio.

Interiör från Aleksis Kiven koulu. Matsal och grönväxter.
Aleksis Kiven koulu är den värst drabbade. Skolan har 400 elever. Interiör från Aleksis Kiven koulu. Matsal och grönväxter. Bild: Yle/Tove Virta Sjundeå,Västnyland,aleksis kiven koulu

Sjundeåborna är uppenbart oroliga inte bara för AKK-skolan utan för hela kommunens situation. Alla tre skolor, tandvården, hälsovårdscentralen och daghemmen har problem med inomhusluften.

- Skatteprocenten är nu redan hög, men den kommer säkert att stiga. Om kommunen alls klarar av det här, säger föräldern Sirpa Puumalainen.

- Jag är mycket orolig, säger Arja Tenhola.

En allvarlig kommundirektör.
En allvarlig kommundirektör Juha-Pekka Isotupa deltog i inneluftmötet, i bakgrunden tjänstemän och experter. En allvarlig kommundirektör. Bild: Yle/Tove Virta kommundirektörer,Sjundeå,Västnyland,juha-pekka isotupa

Gällande AKK-skolan är Puumalainen mycket orolig för sina barns välmående. Både den gamla delen från 1980-talet och den nya delen som blivit färdig 2004 är skadade.

- De vistas ju här hela tiden. Vi har varit förkylda mer än vanligt. Men man vet ju inte om det är på grund av inomhusluften eller inte, säger föräldern Sirpa Puumalainen.

Hon är glad över att man talar öppet om de här frågorna. Puumalainens yngsta barn går i Toukola i förskola och också där finns problem.

Bekymrad teknisk direktör

Markus Moisio är djupt bekymrad.

- Det är en katastrof. Jag har spenderat många sömnlösa nätter och funderat över hur vi ska klara av det här. Det är en mardröm då jag tänker på min ställning som teknisk direktör. Men förstås också för kommuninvånarna.

Jag har spenderat många sömnlösa nätter och funderat över hur vi ska klara av det här.― Markus Moisio, teknisk direktör

Han vet inte hur det här påverkar skattesatsen men räknar med att svar kommer under det här året.

På en mycket kort tid har de här problemen dykt upp trots att de funnits länge. Vad beror det på?

- Jag är intresserad av sådana här frågor och prioriterar dem väldigt högt. Själv är jag känslig för mögel och jag vet hur folk har det när de har problem.

Markus Moisio.
Sjundeås tekniska direktör Markus Moisio. Markus Moisio. Bild: Yle/Tove Virta Sjundeå,Västnyland,teknisk direktör

Han ser också att de metoder som använts kan klassas som speciella. Analyser har gjorts i AKK sedan år 2010, men de har inte visat något trots att både elever och personal har haft problem.

- Jag har därför använt lite okonventionella metoder. Det man känner till ska förstås åtgärdas bums. Men om det fortfarande finns problem så har jag använt mögelhundar. Det är alltså mögelhundarna som fått fart på det här.

Kranarna stängda för statliga pengar

Det är dåligt med möjligheter att ansöka om statliga pengar för byggnader med inneluftproblem.

- Jag har funderat och funderat på det här. Staten stängde kranarna för pengar till skadade byggnader år 2014 så staten har inget just nu. Men jag har funderat om jag ska ta hatten i handen för att åka och hälsa på Sipilä. Eller borde man gå någonstans inom EU? frågar sig Moisio.

Men jag har funderat om jag ska ta hatten i handen för att åka och hälsa på Sipilä.― Markus Moisio, teknisk direktör

Han konstaterar att det här är så stora summor för en liten kommun som Sjundeå att det är svårt att bära bördan.

- Staten skulle verkligen behöva hjälpa till.

En konsult pekar på en ritning över en skola, med röda prickar.
Harri Nyman från FCG presenterade resultaten från AKK-skolans undersökning. De röda prickarna är prover som visat på skadade konstruktioner. En konsult pekar på en ritning över en skola, med röda prickar. Bild: Yle/Tove Virta Finnish Consulting Group (FCG),Föreläsning,Sjundeå,Västnyland,harri nyman

Den normala investeringsbudgeten är cirka 2 miljoner per år. Det betyder att om man bygger för 20 miljoner så är det alltså 10 års investeringsbudget helt och hållet.

- Men det ska ju betalas tillbaka också. Kommunens andra funktioner blir i värsta fall haltande, påminner Moisio.

Med bättre inomhusluft i nya byggnader borde man få friskare invånare. Går det att väga in det då man räknar slantarna?

- Jag har flera gånger funderat om det skulle gå att jämföra i pengar, säger han.

Stockskola?

Det dök upp en del idéer från invånarna under mötet som gällde AKK-skolan.

- Är det möjligt att leasa byggnader, så att kommunen inte äger dem? Kan man tänka sig bygga en stockskola? I Esbo byggs en modellskola - kunde man bygga lika här?

Kommunens tekniska direktör Markus Moisio som höll anförande ur kommunens synvinkel sade att han fått många förfrågningar om det går att bygga en stockskola. En sådan finns i Finland sedan tidigare. Men kommunen har ännu inte kommit så långt i planerna. Just nu gäller det att få det mest akuta skött.

Föräldern Sirpa Puumalainen förespråkar en stockbyggnad.

- Men vi vet ju förstås först om 30 år om de verkligen är hälsosammare.

Förslag: Kartera alla Sjundeåbors symptom

Alla på plats verkade måna om att det som nu byggs ska vara långsiktigt.

- I Rovaniemi finns ett exempel på en skola som man först försökt renovera för 20 miljoner men som man nu trots allt ändå har beslutat riva, säger Moisio.

AKK-renoveringen i siffror

En tillfällig byggnad för AKK-skolan kostar för 3 år cirka 2 miljoner euro och för 3-5 2,85 miljoner euro.
Att riva ner och bygga upp en del av AKK skulle kosta cirka 11 miljoner euro.
Att bygga en helt ny skola skulle kosta 15 miljoner euro.
Nu betalar kommunen närmare 40 000 euro per månad, 480 000 euro i året, för de nanopartikelluftrenare man hyr av företaget Genano.

Summorna är preliminära.


Föräldern Arja Tenhola har ett förslag om hur man nu kunde gå vidare.

- Kommunen borde göra en kartering av symptom för alla Sjundeåbor, eftersom det finns inneluftproblem på många ställen.

Puumalainen tycker att man kunde fundera på att slå ihop flera verksamheter i en större byggnad eftersom det är problem på flera ställen.

- Samtidigt så är det inte trevligt för ett litet barn att vara i en stor koloss, säger Puumalainen.

En av de politiker som var på plats håller med om att det skulle vara vettigast att bygga en enda stor ny byggnad.

- Det finns risker med att renovera. I en stor byggnad kunde det också finnas exempelvis bibliotek och lokaler för konstverksamhet, säger Kristian Parviainen (SDP).

Förslag: Marknadsför Sjundeå med rena hus

Sirpa Puumalainen är orolig för kommunens dragningskraft. Först tågen och nu skolorna.

- Sjundeå är en växande kommun och då informationen sprids vill människor inte flytta hit eftersom de vill ha en trygg miljö för sina barn.

Tidtabell

I slutet av februari har styrelsen möte och i början av mars är det fullmäktiges tur att fatta beslut om de tillfälliga byggnaderna för AKK. Konsultföretaget FCG:s rapport med förslag om hur man ska gå vidare kommer vecka 9.
I maj 2017 hoppas kommunen kunna börja lägga grunden för den tillfälliga byggnaden så att eleverna kan flytta in till höstterminen.

Under 2017 utreds också de andra byggnaderna i staden som drabbats av dålig inomhusluft och förslag är att vänta under året.

Kommunen håller ett infotilfälle om läget den 22 mars.


Hon hoppas att man kunde vända inomhusluftproblemen till något positivt, en tanke som också kom upp från flera håll på mötet.

- Sedan då vi får de nya, bra skolorna så ska vi marknadsföra dem, säger Puumalainen.

Luftrenare sköter nu de akuta problemen

En del frågor fick svar på mötet, men mycket finns det ännu ingen lösning på. Exempelvis vad man ska göra med AKK-skolan - renovera eller bygga nytt - är ännu oklart.

Överlag var många föräldrar ändå nöjda med att problemen skötts sakligt och ordentligt, också om informationen kunde ha varit bättre.

Bland annat hyrdes genast luftrenare till AKK-skolan för det mest akuta skedet. Föräldern Jukka Rajala är ändå skeptisk till om det fungerar. Han flyttade till Sjundeå för 10 år sedan och har nu har två egna pojkar i skolan, 10 och 12 år gamla. De har först gått i dagiset som också misstänks ha dålig inomhusluft.

- Om luftrenarna fungerar som de ska så borde det inte mer finnas symptom. Min pojke hostar nog ännu på kvällarna, säger Rajala. Men huvudvärken verkar ha blivit bättre.

Broschyrer på ett bord.
Sjundeåborna fick bekanta sig med de luftrenare som används i skolan. Broschyrer på ett bord. Bild: Yle/Tove Virta broschyrer,Sjundeå,Västnyland,kvalitet av inomhusluft

Kaisa Aarnio som jobbar i AKK-skolan tycker att luften blivit bättre med dem.

- Jag märker skillnad. Luften känns bättre, säger hon. Men om jag sitter med eleverna på vissa ställen blir huvudet tungt. Här i aulan kunde också finnas en luftrenare, säger hon.

Aarnio säger att hon nog funderar över sitt eget välmående.

- Men först och främst funderar man på barnen och hur mycket de är sjuka. Det är ändå svårt att säga vad till exempel förkylningarna beror på, säger Aarnio.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland