Hoppa till huvudinnehåll

Vem häckar i holken?

Blåmeskull i en holk
Blåmeskull i en holk. Blåmeskull i en holk Bild: Risto Salovaara blåmes,fågelholkar

Vet du vem som häckar i din holk? Våra vanligaste holkhäckare är olika mesar och svartvit flugsnappare, men det finns också många andra som kan flytta in i en holk. Resterna av det gamla boet kan avslöja vilken art som häckat i din holk.

Under vintern är det bra att kolla läget i dina fågelholkar och städa ur gamla rester. Loppor, löss och andra otyg är stela av kölden så du undviker kliande bett.

Mesar

Ett typiskt mesbo har mossa som grund. På mosslagret samlar mesar ofta fjolårsgräs. Det egentliga boet kan i sin tur innehålla olika material beroende på omgivningen.

En talgoxe vid en holk i en fjällbjörkskog.
I en fjällbjörkskog är det ont om hålträd. En talgoxe vid en holk i en fjällbjörkskog. Bild: Risto Salovaara fågelholkar,talgoxe

Talgoxens ägg i ett bo i en holk.
Talgoxens bo. Talgoxens ägg i ett bo i en holk. Bild: Risto Salovaara fågelholkar,fågelbon,talgoxe

Talgoxens bo i en holk efter att ungarna flugit ut.
Boet är tilltrampat av ungarna. Talgoxens bo i en holk efter att ungarna flugit ut. Bild: Risto Salovaara fågelbon,talgoxe,fågelholkar

Om boet ligger i skogen hittar man oftast hår från hjortdjur och skogshare. I tätorter ersätts skogsharens hår av fältharens. Nära bebyggelse hittar man ofta hår från husdjur, till exempel hund. Andra fåglars fjädrar och dun passar också bra.

Mesarna kan också passa på att använda det som mänskor lämnar efter sig. Garn, hår, tagel, ylle och isoleringsull – vad som helst kan duga om det gör boet mjukt.

En svartmes på en snöig gren.
En svartmes. En svartmes på en snöig gren. Bild: Risto Salovaara svartmes,fågelbon,fågelholkar

Stora svartmesungar i en holk.
Svartmeskull. Stora svartmesungar i en holk. Bild: Risto Salovaara svartmes,fågelbon,fågelholkar

Svartmesbo i en holk efter att ungarna flugit ut.
Boet efter att ungarna flugit ut. Svartmesbo i en holk efter att ungarna flugit ut. Bild: Risto Salovaara svartmes,fågelbon,fågelholkar

Svartvit flugsnappare

Den svartvita flugsnapparen kan använda gräs, löv och tunna bitar av tallbark eller björknäver på bottnen av boet. Sedan fodras boet med finare material så som mjukt gräs.

Svartvitflugsnapparhona för gräs till holken.
En hona hämtar bomaterial. Svartvitflugsnapparhona för gräs till holken. Bild: Risto Salovaara svartvit flugsnappare,fågelbon,fågelholkar

Flugsnapparbo under uppbyggnad.
Bo under uppbyggnad. Flugsnapparbo under uppbyggnad. Bild: Risto Salovaara svartvit flugsnappare,fågelbon,fågelholkar

Flugsnapparbo i en holk efter att ungarna flugit ut.
Boet efter att ungarna flugit ut. Flugsnapparbo i en holk efter att ungarna flugit ut. Bild: Risto Salovaara svartvit flugsnappare,fågelbon,fågelholkar

Grå flugsnappare

Den gråa flugsnapparen föredrar att inte bygga sitt bo i en holk. Det väsentliga är att det är god sikt från boet över omgivningen. På grund av detta skall framväggen göras öppen i en holk som är ämnad för en grå flugsnappare.

Grå flugsnappares holk på en stugvägg.
En holk för grå flugsnappare. Grå flugsnappares holk på en stugvägg. Bild: Risto Salovaara Grå flugsnappare,fågelholkar

En gråflugsnapparhona ruvar i ett bo som är byggt i en krans av lav.
En grå flugsnappare ruvar En gråflugsnapparhona ruvar i ett bo som är byggt i en krans av lav. Bild: Risto Salovaara Grå flugsnappare,fågelbon,fågelholkar

Den gråa flugsnapparen använder mossa, skägglav, torrt gräs och rotfibrer till att fodra boet. Nära bebyggelse används garnstumpar, husdjurshår och till exempel fibrer från torra klematisblommor.

Rödstjärt

Rödstjärten föredrar holkar med stora hål. Den kan till och med använda knipholkar. Boet görs av torrt gräs, mossa, gamla torra löv och andra naturfibrer. Rödstjärten fodrar boet med fjädrar och ull.

Rödstjärthane på fjällbjörkkvist.
Rödstjärthane. Rödstjärthane på fjällbjörkkvist. Bild: Risto Salovaara rödstjärt,fågelholkar

Rödstjärtsbo i en holk efter att ungarna flugit ut.
Ungarna har klarat sig ut i världen. Rödstjärtsbo i en holk efter att ungarna flugit ut. Bild: Risto Salovaara rödstjärt,fågelbon,fågelholkar

Stare

Då staren börjar bygga sitt nya bo ger den ett ordentligt intryck. Den börjar ofta med att städa ut gammalt bomaterial innan den samlar nytt. Resten av arbetet är inte lika prydligt. Det nya boet hafsas snabbt ihop av gräs, torra löv och fjädrar. Då ungarna flyger ut ur holken lämnar de efter sig smutsiga rester av boet.

Stare med fjäder i näbben.
Bomaterial skall samlas. Stare med fjäder i näbben. Bild: Juha Laaksonen Sturnus,fågelholkar,stare

Starens bo i en holk efter att ungara flugit ut.
Ett smutsigt bo. Starens bo i en holk efter att ungara flugit ut. Bild: Risto Salovaara Sturnus,fågelholkar,fågelbo

Knipa

För knipholkar gäller samma princip som uggleholkar. En ny holken skall inte vara tom. Sätt till exempel kutterspån eller torr mossa i holken. Knipan sköter sedan resten själv genom att plocka dun från magsidan för att göra boet mjukt och varmt för äggen. På hösten lönar det sig att plocka bort eventuella ägg som blivit i boet, men boet skall inte tömas helt.

Knipholk i en klibbal och ett söndrigt ägg på holken.
Knipholk i klibbal. Knipholk i en klibbal och ett söndrigt ägg på holken. Bild: Risto Salovaara fågelholkar,knipa

Knipans bo med dun i en holk.
Ett dunigt bo. Knipans bo med dun i en holk. Bild: Risto Salovaara fågelholkar,knipa

En knipa och ungar simmar.
Hela kullen samlad. En knipa och ungar simmar. Bild: Risto Salovaara knipa,fågelholkar

Sparvuggla

Det är ofta lätt att se om en sparvugglas holk eller en annan uggleholk är bebodd. Man kan hitta spybollar och rester av bytesdjur under boträdet. Ugglor bygger inte ett egentligt bo i holken utan lägger sina ägg på det material som finns på holkens botten.

En sparvuggla med en fångad småfågel på en grangren.
Hanen jagar. En sparvuggla med en fångad småfågel på en grangren. Bild: Risto Salovaara sparvuggla,fågelholkar

En sparugglehona och ungar i en holk.
En hona matar ungarna. En sparugglehona och ungar i en holk. Bild: Risto Salovaara fågelbon,sparvuggla

Sparvugglans bo i en holk efter att ungara flugit ut.
Rester av bytesdjur som ungarna lämnat efter sig. Sparvugglans bo i en holk efter att ungara flugit ut. Bild: Risto Salovaara sparvuggla,fågelholkar

Sparvugglans diet består främst av småfåglar. Då ungarna lämnat holken kan man hitta mycket fjädrar och andra rester av bytesdjuren.

Flygekorre

I Södra Finland kan du hitta en spännande gäst i holken – flygekorren. Boet är lätt att känna igen eftersom det är ofta fodrat med väldigt mjuka lavar så som skägglav och tagellav. Holken används som viloplats året runt och det kan hända att invånarna är på plats då du kikar in i holken.

Flygekorrens tomma bo med skägglav.
Gömda bland de mjuka lavarna. Flygekorrens tomma bo med skägglav. Bild: Risto Salovaara flygekorre,fågelholkar

Flygekorrkull i en sparvuggleholk.
Flygekorren är en skyddad art. Flygekorrkull i en sparvuggleholk. Bild: Risto Salovaara flygekorre,fågelholkar

Plocka inte bort flygekorrens bomaterial ur holken, eftersom arten skyddas av EU:s habitatdirektiv och Finlands naturvårdslag. Det är förbjudet skada och förstöra flygekorrens föröknings- och viloplatser.

Sköt om holkens hygien

Det finns olika orsaker till att fåglars häckning inte alltid lyckas. Boet kan förstöras redan under äggläggningsperioden eller ännu då ungarna är stora.

Vanlig dödgrävare och död fågelunge i ett fågelbo
Vanliga dödgrävare har hittat ett förstört bo. Vanlig dödgrävare och död fågelunge i ett fågelbo Bild: Risto Salovaara Vanlig dödgrävare,fågelholkar

Svartvit flugsnappares döda ungar i en fågelholk.
Den svartvita flugsnapparens ungar överlevde inte. Svartvit flugsnappares döda ungar i en fågelholk. Bild: Risto Salovaara svartvit flugsnappare,fågelbon,fågelholkar,ungar

Det är viktigt att sköta om holkarnas hygien året om. En holk kan användas som vilo- och till övernattningsplats även utanför häckningssesongen. Men plocka inte bort sparvugglans vinterförråd även fast du skulle hitta en oväntad övernattare bland bytena i holken. Rensa holken först på våren.

En talgoxe övernattar i en sparvuggleholk där ugglan lagrat döda sorkar.
En oväntad övernattare i sparvugglans holk. En talgoxe övernattar i en sparvuggleholk där ugglan lagrat döda sorkar. Bild: Risto Salovaara talgoxe,fågelholkar,sparvuggla,sorkar

Ursprungstexten är skriven på finska av Risto Salovaara.

Läs också

Natur

Nyligen publicerat - Natur