Hoppa till huvudinnehåll

Andreas von Weissenberg: Vi såg en tyst revolution

Andreas von Weissenberg är chef för den internationella katastrofhjälpen på Finlands Röda Kors.
Andreas von Weissenberg. Andreas von Weissenberg är chef för den internationella katastrofhjälpen på Finlands Röda Kors. Bild: Yle/Parad Media biståndsarbete,hjälporganisationer,Röda Korset,katastrofhjälpen

För Andreas von Weissenberg som är chef för den internationella katastrofhjälpen på Finlands Röda Kors har ordet kraft flera betydelser. Till och med i ekonomiskt kärva tider som dessa ser han en kraft i människans vilja att hjälpa andra.

I sitt arbete på Finlands Röda Kors och före det som utrikesjournalist har han bevittnat resultatet av människans kraft på gott och ont, men också vilka förödande konsekvenser naturens krafter kan ha.

Så sent som för bara en vecka sedan inträffade ett kraftigt jordskalv på Filippinerna som fick larmet för katastrofberedskap att dra igång på Finlands Röda Kors. Men den här gången var det inte frågan om någon stor katastrof, som tur.

- Nuförtiden handlar det mest om att telefonerna börjar pipa. Allt är färdigt riggat, framför allt när det gäller jordbävning, säger Andreas von Weissenberg. Nu började vi genast följa med för att se hur det skulle utfalla.

Stort maskineri

Maskineriet inom Röda Korset för händelser som denna är massivt. Främst handlar det om att ta ställning till data av olika slag, om det har varit en grund eller djup jordbävning och hur den här kraften rör sig. Det har stor betydelse för utfallet.

- En riktigt djup jordbävning förorsakar sällan väldigt mycket skador. Men sedan måste man vänta på vidare analyser om hur energin har rört sig och vad det kan betyda. Man försöker skapa sig en uppfattning om byggnaderna på plats och hur mycket man kan förvänta sig att byggnaderna tål.

Ett exempel Andreas von Weissenberg nämner är Chile år 2010. Bara några veckor efter den förödande jordbävningen i Haiti var det en ytterst kraftig jordbävning i Chile men här var förutsättningarna lite andra.

- Chile drabbades nämligen på 60-talet av en kraftig jordbävning och då gjorde man om sina koder för hur man får bygga, säger von Weissenberg. I den här jordbävningen 2010 raserades nästan alla hus som hade byggts före 60-talet medan alla de som byggts efter det klarade skalvet, därför blev skadorna inte alls lika förödande som t.ex. på Haiti.

En annan sak som är avgörande när det handlar om jordbävningar är vilken tid på dygnet de inträffar.

- Är det på natten, på dagen eller på morgonen, och vad den vardagliga rytmen kring den här tidpunkten har varit är helt avgörande, säger han. Enligt det kan man dra slutsatser om hur många som drabbats. Om det är mycket hus som har fallit samman är det avgörande om t.ex. barnen har varit i skolan då eller om det varit på natten när alla är hemma. När man vet de här sakerna börjar man pussla ihop allt för att skapa sig en bättre uppfattning om läget, och lägger sedan an efter till allt som kommer in via medier och från frivilliga och personal på plats.

Handlingskraft i krissituationer

Kriser på olika håll i världen har också visat att människans handlingskraft och kraft att påverka är ofantlig. Och likaså människans förmågan att i riktigt svåra lägen ändå tro på att allt ska bli bättre.

- Det finns en konstig uppfattning om att när katastrofer inträffar så blir folk passiva och själviska, och via media kommer det selektivt t.ex. bilder på butiker som plundras som stöder det här, men den här uppfattningen stämmer inte, säger Andreas von Weissenberg. Det finns massor av forskning också som visar att vi är ganska benägna att vara rationella när något händer, att vi hjälper varandra.

Som i en jordbävningssituation till exempel är de verkliga livräddarna de som är där på plats just då, som kan rädda sig granne eller sin familjemedlem ur bråten.

- Människan är ganska bra på det, och det finns en helt naturlig förklaring till det. Det handlar om självbevarelsedrift och att man vet vad som är bra att göra i en sådan situation, konstaterar han. Sedan kommer det förstås i något skede en chock som innebär att krafterna tryter, men den uppfattningen som jag hör om ibland att folk är passiva, och inte vet vad man skall göra, det stämmer inte.

Stark framtidstro

Det andra som von Weissenberg ser som en stor styrka hos människor i krissituationer är framtidstron. Det gäller de som råkat ut för naturkatastrofer i lika hög grad som de som lever i konfliktzoner.

- Människors framtidstro är väldigt intressant som koncept, även om det är svårt att mäta, säger Andreas von Weissenberg. Det är något i människans psykologi som gör att åtminstone de allra flesta besitter en otrolig kraft, även om läget är illa och skulle förändras till det sämre.

- På något vis skapas det ett nytt normalt läge där man försöker hålla sig flytande, menar han. I vilken situation man än är, om man är i Aleppo och inte kan ta sig därifrån eller i något annat krisläge, har folk helt enkelt en tro på att läget kan blir bättre.

Men det beror också lite på var den egna skalan för vad som är normalt börjar.

- Det kan vara annorlunda om du levt på flykt och bott på flyktingläger i tjugo år. Då ser du förstås på ett annat sätt på tillvaron och de egna möjligheterna i livet än annars, men någonstans finns gnistan till att saker och ting kan bli bättre. Men det är otroligt, när man träffar människor vars framtid man själv har svårt att se positivt på, med tanke på eventuella politiska begränsningar osv., så brukar ändå gnistan finnas där.

Attitydförändring här hemma

Här i Finland var hösten 2015 speciell eftersom den största flyktingvågen med asylsökande kom då. Enligt von Weissenberg skedde också en tydlig förändring i attitydklimatet här i samma väva.

- Det fanns givetvis små protestgrupper som var väldigt högljudda, som fick rätt mycket utrymme i medierna. Men då samtidigt fick Röda Korset hela tiotusen nya frivilliga. Man kunde kalla det för en tyst revolution, säger han. Det var inte sådant som det talades om i offentligheten, att intresset då var så stort.

Intresset bland privatpersoner var mångfalt större än vanligt för att aktivera sig som frivillig för Röda Korset.

- Detta då jämfört med de enstaka som högljutt protesterade. Därför skulle jag tro att om man slår ut det här över samhällsklimatet så hoppas jag att det faktiskt har gått så att folk här, genom de asylsökande som kom då, har fått en bättre förståelse för världens problem och samtidigt insett att var och en av oss faktiskt kan göra något för att förbättra den.

Anderas von Weissenberg medverkar i Efter Nio om kraft på måndag 20.2.2017 kl. 21.00 på Yle Fem och på Yle Arenan.

Mer från programmet

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes