Hoppa till huvudinnehåll

Väljarenkät: Kommunalpolitiken inte det viktigaste i kommunalvalet

Valbås i Europaparlamentsvalet 2014.
Partiideologi äger tyngre än kommunala sakfrågor när väljare ställer sig i valbåset den 9 april för att välja nytt kommunfullmäktige. Valbås i Europaparlamentsvalet 2014. Bild: Petteri Paalasmaa/All Over Press valkretsar,Europaparlamentsval,Vallokal,Kommunalvalet 2017,valbås

Sakfrågor, politisk förändring och kandidattesterna väger lätt då vi röstar i kommunalvalet. En ny undersökning visar att det är partiernas rikspolitik och ideologi som styr väljarna i valet.

Söndagen den 9 april ordnas det kommunalval i Finland. Men då vi väljer vem som ska representera oss i kommunfullmäktige de kommande fyra åren är det inte partiernas kommunalpolitik som avgör.

Vad partierna står för, och vad de sysslat med i riksdagen är viktigare då vi röstar, visar en undersökning som kommunbranschens utvecklingsstiftelse låtit göra.

I undersökningen, som utfördes av TNS Gallup i slutet av november, intervjuades 1 046 personer i åldern 18-75 år. Av dem tyckte bara hälften (52 procent) att partiets verksamhet i hemkommunen är avgörande då de röstar.

- Majoriteten är sist och slutligen ganska konservativa i den bemärkelsen att de alltid röstar på samma parti. Det gäller speciellt de stora partierna Centern, Socialdemokraterna och Samlingspartiet, säger Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet.

Viktigare frågor än kommunalpolitiken var enligt väljarna både partiernas ideologi och deras verksamhet på nationell nivå.

Valaffischer i Åbo inför riksdagsvalet 2015
Drygt 30 procent tycker att en bra kandidatuppsättning påverkar deras röst i kommunalvalet, men bara var femte väljare anser att kandidattesterna påverkar deras val. Valaffischer i Åbo inför riksdagsvalet 2015 Bild: Yle/Johanna Ventus riksdagsval,riksdagval åbo

Partiernas kris är en myt

Enligt undersökningen påverkar partiernas ideologiska linjedragningar mest. Tre fjärdedelar (73 procent) av de som svarade på enkäten tyckte att ideologin i någon mån är avgörande för vem de röstar på.

Enligt Pekola-Sjöblom har partiernas betydelse för väljare i kommunalvalet vuxit sig allt starkare.

- Det intressanta är att partiets betydelse har vuxit bland kommuninvånarna under hela 2000-talet.

Pekola-Sjöblom hänvisar till Kommunförbundets egen undersökning som gjorts sedan 90-talet och bygger på intervjuer med över 30 000 kommuninvånare.

Kandidattesterna får underkänt

Om traditioner, ideologi och partiidentitet är de viktigaste faktorerna då vi väljer vem vi röstar på i kommunalvalet kommer utomstående fakta på sista plats.

I enkätens resultat hamnar rekommendationer från vänner och bekanta på sista plats. Bara 15 procent sade att kompisarnas råd påverkade valet av kandidat och parti "ganska mycket".

Partiets betydelse har vuxit bland kommuninvånarna under hela 2000-talet― Marianne Pekola-Sjöblom, Kommunförbundet.

Bara var femte väljare uppgav att kandidattesterna eller strävan efter politisk förändring påverkade vilket parti och kandidat de väljer att rösta på.

Social- och hälsovårdsreformen rör till det i årets val

I årets kommunalval kan rikspolitiken till och med få större betydelse än normalt, bedömer Pekola-Sjöblom.

Landskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen är båda enorma inrikespolitiska projekt vars öde avgörs i riksdagen.

Vasa centralsjukhus.
Följderna av social- och hälsovårdsreformen syns tydligt på kommunal nivå. Den omfattande jourens öde vid Vasa centralsjukhus fick stor uppmärksamhet i rikspolitiken hösten 2016. Vasa centralsjukhus. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Vasa centralsjukhus,Vasa,vasa sjukvårdsdistrikt

Men följderna av reformerna kommer att synas tydligast i kommunerna som inte längre sköter hälsovården.

- Åtminstone just nu har hälsovårdsreformen och landskapsreformen blivit en stor fråga som präglar rikspolitiken och parternas sakinnehåll, säger Pekola-Sjöblom.

Kommer det här att få en stor betydelse i valet?

- Det skulle vara förvånande om det inte också syns i kommunalpolitiken.

En rad kommunalpolitiker som Yle Nyheter talat med under hösten bedömer att reformerna kommer att leda till färre kandidater i kommunalvalet.

Pekola-Sjöblom hoppas att samma inte gäller för valdeltagandet, även om man som väljare i framtiden både röstar i kommunal- och landskapsval. Hon tror att om kommunal- och landskapsvalet ordnades samtidigt skulle det i bästa fall ge en klarare bild av hur demokratin fungerar.

Landsbygden röstar flitigare än storstäderna

I enkäten som kommunbranschens utvecklingsstiftelse släppte på söndagen intervjuades invånare i hela landet, förutom Åland. Med drygt 1 000 informanter visar undersökningen på väljarnas allmänna attityder inför kommunalvalet.

Men Pekola-Sjöblom poängterar att skillnaderna mellan de olika kommunerna kan vara stora.

Havsglimt mellan Jobbarsundet och Märakubbsströmmen
I Larsmo ligger valdeltagandet långt över medeltalet, 80 procent i kommunalvalet 2012. Havsglimt mellan Jobbarsundet och Märakubbsströmmen Bild: YLE/Patrik Enlund märakubbsströmmen

I stora städer fylls partiernas listor snabbt med kandidater, medan mindre kommuner kan ha så få som två kandidater per plats i kommunfullmäktige.

Det här påverkar hur invånarna röstar i valet.

- Till exempel i stora städer som ofta har många riksdagsledamöter uppställda kommer rikspolitiken mycket närmare, säger Pekola-Sjöblom.

Däremot kan kommunala frågor kännas mer avlägsna på större orter vilket leder till ett lägre valdeltagande.

- Som mest kan de stora städerna ha upp till 20 procentenheter lägre valdeltagande i kommunalvalet än i riksdagsvalet.

Demonstranter på trapporna vid Domkyrkan i Helsingfors.
I Helsingfors där rikspolitiken ständigt är närvarande är också valdeltagandet i kommunalvalet under medeltalet. Eventuellt beror det på att kommunala frågor känns mer avlägsna i stora städer. Demonstranter på trapporna vid Domkyrkan i Helsingfors. Bild: Marcus Rosenlund/Yle peli poikki,Senatstorget,Helsingfors,demonstration,antirasism,rasism

Ett tydligt exempel är Helsingfors, där valdeltagandet låg på 57 procent i kommunalvalet 2012.

I Larsmo, där kommunala frågor rimligtvis är närmare invånarnas vardag, var valdeltagandet samma år hela 80 procent.

I riksdagsvalet 2015 hade de två orterna ett valdeltagande på 75 respektive 84 procent.