Hoppa till huvudinnehåll

Serbien provocerar Kosovo - parterna vill veta vad Trump tycker

Poliser övervakar rivningen av en mur i norra Mitrovica, Kosovo
Poliser övervakar rivningen av den nya muren i norra Mitrovica, Kosovo. Poliser övervakar rivningen av en mur i norra Mitrovica, Kosovo Bild: Yle/Gustaf Antell Mitrovica,Kosovo,Serbien,Kosovoalbaner,serber,Serber i Kosovo

Spänningarna mellan Kosovo och Serbien har ökat markant under vinterns lopp. Åsikterna är delade om valet av Donald Trump har något med saken att göra. I Kosovo uppfattar åtminstone både de flesta albaner och serber att provokationernas syfte är maktpolitiska och inte påverkar de etniska relationerna.

Under de senaste veckorna har retoriken mellan Kosovos huvudstad Pristina och Serbiens huvudstad Belgrad hårdnat. Kosovos president Hashim Thaçi beskyller Serbien för att förberedda en militär konflikt.

Det sprids rykten om att Serbien, med Moskvas stöd, vill annektera norra Kosovo på samma sätt som Ryssland tog Krim.

- Det här är rena vansinnet, att bli rädd för Putins och Serbiens provokationer, säger Nenad Maksimovic, chef för organisationen Centar za mir i toleranciju som jobbar för den serbiska minoritetens rättigheter i Kosovo.

Maksimovic håller med den allmänna uppfattningen om att det är Belgrad som provocerar Kosovo, inte tvärtom. Förklaringen är att det ordnas presidentval i Serbien i april.

- Provokationerna är bara politiska spektakel, som inte leder någon vart. Men att elda upp de nationalistiska stämningarna kan förstås ge röster.

Serberna byggde en mur mot albanerna

Det relativa lugnet i Kosovo bröts i början av december, då serberna i norra Mitrovica började bygga en mur vid bron över floden Ibar. Ibar delar staden i en serbisk del och en albansk.

Exakt vems idé muren egentligen var är oklart.

Den trettiotalet meter långa muren hade ingen praktisk betydelse eftersom det var lätt att gå runt den, men symboliken var uppenbar.

I mitten av januari fortsatte de serbiska provokationerna.

Serbien invigde den första historiska passagerartåglinjen från Belgrad till Pristina med att låta måla texten ”Kosovo tillhör Serbien” på 21 språk på utsidan av tåget.

Allt i de serbiska rödblåvita färgerna. Inne i tåget var väggarna prydda med serbiska symboler och grekisk-ortodoxa ikoner.

En del av den nyss rivna betongmuren i norra Mitrovica.
Den rivna muren i norra Mitrovica bara några minuter efter att grävskopan krossade den. En del av den nyss rivna betongmuren i norra Mitrovica. Bild: Yle/Gustaf Antell Mitrovica,Kosovo,Serbien,etnisk diskriminering,etniska konflikter

Enligt Kosovo var tåget aldrig på väg till Pristina, utan skulle användas för att sprida nationalistisk propaganda i de serbiska samhällena i norra Kosovo.

Kosovo reagerade snabbt och skickade säkerhetspolisen till gränsen för att se till att tåget inte skulle komma in i landet.

Albaniens flagga utanför en pizzeria i Kosovo.
Albaniens flagga vajar ofta i Kosovo istället för Kosovos egen flagga. Albaniens flagga utanför en pizzeria i Kosovo. Bild: Yle/Gustaf Antell Kosovo,Kosovoalbaner,Serber i Kosovo,Albanien,Albaniens flagga,etniska minoriteter,etniska grupper

Serbiens president Tomislav Nikolić valde då att stoppa tåget. Han gick ut i internationella medier med budskapet att Kosovo är berett att gå i krig på grund av ett vanligt passagerartåg.

Nikolić sa att han hade fått rapporter om att Kosovo hade minerat järnvägsspåret på södra sidan om gränsen, en påstående som inte har bekräftats.

Serberna i Kosovo uppskattar inte Serbiens provokationer

Nenad Maksimovic säger att serberna i Kosovo inte välkomnar de här nationalistiska provokationerna.

- Just nu känner vi i den serbiska minoriteten oss som en sten i skon. Alla andra, Kosovos regering, Serbiens regering, Ryssland och det internationella samfundet, alla ser oss som ett irritationsmoment, men också som en möjlighet.

Minoriteten har inte bjudits in till några samtal om den senaste tidens spänningar.

- Vi sitter inte vid bordet, men vi är satta på bordet, säger Maksimovic. Ingen frågar något av oss. De utnyttjar oss för sina egna ändamål.

Han betonar att serberna har konkreta problem i Kosovo.

- Vi diskrimineras varje dag av albanerna och utsätts för våld, men det bryr sig ingen om. De flesta albaner vet inte ens om det.

Nenad Maksimovic jobbar för den serbiska minoritetens rättigheter i Kosovo.
Nenad Maksimovic Nenad Maksimovic jobbar för den serbiska minoritetens rättigheter i Kosovo. Bild: Yle/Gustaf Antell Serbien,Kosovo,etniska minoriteter,Pristina,nenad maksimovic

På den södra, albanska, sidan om bron över floden Ibar, träffar jag Fisnik Tahiri. Tahiri är uppvuxen i Mitrovica och söker som bäst lägenhet tillsammans med sin fru.

Han var bara en pojke under kriget åren 1998 och 1999. Före kriget lekte de albanska och de serbiska barnen ofta på samma ställen, om än inte så ofta med varandra.

- Vi vanliga mänskor vill inte ha de här provokationerna, inte på någon sida av floden. Vi vill leva i lugn och ro.

Enligt Tahiri har Mitrovica förändrats totalt sedan Kosovo blev självständigt i februari 2008.

Vi vill leva i lugn och ro.― Fisnik Tahiri

Inflyttningen till staden från landsbygden har varit stor och de flesta av inflyttarna är mer intresserade av ekonomin än politiken.

Ekonomin är förstås också viktig för den ursprungliga befolkningen, men den är mer engagerad i stadens långsiktiga utveckling. Förhoppningen är aktivare invånare på gräsrotsnivå.

- Jag tror att vi förstår det komplexa politiska spelet, men de flesta är ointresserade. Det spända läget just nu kommer inte att leda någon vart. Kosovos självständighet är inte hotad, säger Tahiri med övertygelse.

Han menar att EU och FNs fredsbevarande KFOR-styrkor står i vägen för väpnade konflikter.

- Det blir säkert en hel del vanliga slagsmål och sådant ytligt bråk, men inte leder det till något värre.― Fisnik Tahiri

Experterna i Pristina har ungefär samma syn på läget som Tahiri i Mitrovica.

På gräsrotsnivå är de flesta nöjda när det är lugnt, men vanliga mänskor kommer inte att tillåtas att leva i ro.

Kosovo kommer ännu länge att vara en knutpunkt för konflikterna mellan tre stora geopolitiska aktörer: väst, Ryssland och islam.

Under de senaste decennierna har det mest handlat om Washington mot Moskva, trots att invånarna i Kosovo till största del är muslimer.

- Den senaste tidens händelser är en direkt följd av att USA har en ny president, Donald Trump, säger Afrim Hoti, professor i internationell juridik vid Universitetet i Pristina.

När Trump valdes till president i november blev många kosovoalbaner rädda. Ryssland är Serbiens närmaste allierade och tanken att Kreml skulle testa Trump i Kosovo kändes plötsligt reell.

Serbisk valreklam i norra Mitrovica i Kosovo.
Serbisk valreklam i norra Mitrovica i Kosovo. Serbisk valreklam i norra Mitrovica i Kosovo. Bild: Yle/Gustaf Antell Serbien,Kosovo,Serber i Kosovo,Mitrovica,provokationer,etniska minoriteter

Hoti tror ändå att det är regeringen i Belgrad som driver utvecklingen just nu.

- Serbien vill ha Rysslands och USAs uppmärksamhet eftersom Belgrad hoppas att Trump ska ändra USA:s politik i regionen.

Serbien anser att USA står i vägen för landets ambitioner att få Kosovo tillbaka som en serbisk provins.

Enligt Serbien och Ryssland är Kosovo alltså inte ett självständigt land.

Hoti tillägger ändå att också regeringen i Kosovo kan dra nytta av provokationerna.

- Provokationerna kommer att fortsätta ända tills vi vet vad Trumps administration kommer att ha för Kosovopolitik, tror Hoti. Det kan ta ett par månader.

Professor Afrim Hoti övervakar tentamen på Pristina universitet
Afrim Hoti övervakar tentamen på Pristina universitet Professor Afrim Hoti övervakar tentamen på Pristina universitet Bild: Yle/Gustaf Antell Pristina,Kosovo,provokationer,Serbien,internationella relationer,afrim hoti

När jag besöker Mitrovica håller en grävskopa på att riva den omtvistade muren på norra sidan om den ökända bron över floden Ibar.

Parterna har kommit överens om det under EU-ledda förhandlingar i Bryssel.

Bron över floden Ibar, norrifrån söderut.
Bron över floden Ibar, norrifrån söderut. Bron över floden Ibar, norrifrån söderut. Bild: Yle/Gustaf Antell Ibar,Mitrovica,bro,Kosovo,Serber i Kosovo,Kosovoalbaner,etniska minoriteter

Förhandlingarna dominerades mest av att parterna förolämpade varandra. Några lugnande besked hem kunde de inte komma med.

Därför såldes beslutet att riva den korta muren som en stor framgång i Pristina.

Polisens närvaro förklarar lugnet

Bron är stängd av lokal polis, italiensk polis och den Nato-ledda fredsstyrkan KFOR. Bara media får använda bron just nu. Vanligtvis är den öppen för allmänheten och stadens tre andra broar är öppna som vanligt.

Utanför avspärrningarna, på båda sidorna, står ett tiotal unga män och tittar på hur betongen krossas.

Männen ser inte arga ut, men stämningen är sådan att polisens närvaro känns nödvändig.

På den södra, albanska sidan av bron talar Mitrovicas borgmästare Agim Bahtiri med media.

- Om ni vill veta om serberna snart bygger en ny mur måste ni tala med (Kosovos parlaments talman) Kadri Veseli. Han säger att det inte blir en enda centimeter ny mur.

Maktpolitikens centrum långt ifrån Mitrovica

Bahtiri anses vara en borgmästare som inte har det minsta inflytandet över vad som händer just nu. Det är personer som Veseli och president Hashim Thaçi som håller i tyglarna.

Thaçi är en av hjältarna från kriget mot Serbien 1998-1999. Han var en av grundarna av den kosovoalbanska befrielsearmén UÇK.

Han och Veseli är kända för att vara lätta att provocera och en stor del av deras popularitet bygger på att reagera hårt och bestämt mot alla serbiska provokationer.

Under årens lopp har de också aktivt provocerat Belgrad.

Borgmästare Bahtiris följande kommentar kan därför tolkas som en liten protest mot eliten i Pristina.

- Jag tror inte på det, att Veseli vet om serberna planerar att bygga en ny mur.

Samhället mår inte bra, Kosovo är långt ifrån ett normalt land.― Nenad Maksimovic, expert på mänskliga rättigheter

- Vi måste komma ihåg hur känsligt allt är, det är bara 18 år sedan kriget, säger Fisnik. Det är klart att provokationerna håller de mentala blockeringarna levande.

Tahiri hör till de kosovoalbaner som upplever att EUs roll i Kosovo är ytterst viktig.

- EU har en roll för ni kan lära oss hur ett välorganiserat samhälle ser ut. Provokationer har ingen effekt på välfunktionerande mänskor, säger Tahiri med hänvisning till Finland.

Enligt Tahiri är korruptionen och den organiserade brottsligheten det största problemet.

- Mänskor är ganska optimistiska här och de har potential att se framåt. Men status quo är i elitens intresse, både i Pristina och Belgrad.

Fisnik Tahiri sitter på ett café i Mitrovica, Kosovo.
Fisnik Tahiri på café i sin hemstad Mitrovica. Fisnik Tahiri sitter på ett café i Mitrovica, Kosovo. Bild: Yle/Gustaf Antell Mitrovica,Kosovo,Serbien,Ibar,konflikthantering,fisnik tahiri

Serben Nenad Maksimovic tycker att kosovoalbaner som Tahiri lurar sig själva när de tror att lösningen är att vanligt folk lämnas i lugn och ro under en längre tid.

Det här politiskt korrekta mantrat att allt går bra, det är bara strunt.― Nenad Maksimovic, serb i Kosovo

- Det här politiskt korrekta mantrat att allt går bra, att ekonomin utvecklas, att rättssäkerheten ökar, att relationerna till omvärlden hela tiden blir bättre, det är bara strunt.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes