Hoppa till huvudinnehåll

6000 ton hushållsplast återvinns i år - om vi sorterar

Lee och Jim sorterar plastkorkar enligt färg
Lee och Jim sorterar plastkorkar enligt färg Bild: YLE/Strömsö ankare,jim björni,konst,korkar,lee esselström,plast,returflaska,strömsö,tavla,återanvändning,återvinning

Nu ska det bli fart på den finländska plastsorteringen. Efter en försenad start ifjol så är systemet igång med insamlingspunkter runt om i landet, plaståtervinning på Ekokem i Riihimäki och de allra första plastprodukterna gjorda av uttryckligen återanvänd plast från hushållen.

- Nu ser det bra ut. Nu gäller det bara att få folk att sortera ännu mer, säger Peter Rasmussen som är utvecklingschef på Finlands returplast Ab som har det formella ansvaret för att plastförpackningar kan återvinnas.

Peter Rasmussen på Finlands returplast.
Peter Rasmussen på Finlands returplast. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle peter rasmussen

Enligt den lag som trädde i kraft i januari 2016 så är det de finländska företag med minst en miljon euro i omsättning som tillverkar eller importerar produkter förpackade i plast som också har ansvar för att förpackningarna kan återvinnas.

Finlands returplast är producentorganisation men har diverse samarbetspartners och underleverantörer som sköter om det praktiska.

Plastinsamlingscontainer i Åbo.
Plastinsamlingscontainer i Åbo. Bild: Yle/Marie Söderman plast,plastinsamling,återvinning

I praktiken är det Finlands förpackningsåtervinning Rinki som har hand om de 500 insamlingspunkter som sen senaste sommar finns utplacerade runt om i Finland.

- Av de 500 punkterna är cirka 150 komprimatorer, maskiner som pressar ihop plasten redan vid insamlingen, säger Rasmussen.

Komprimatorerna är försedda med smart teknologi och kan till exempel avläsas på distans.

Utöver insamlingspunkterna finns även mellanterminaler som kan lagra en del av insamlingskärlens plast i glesbygden, i väntan på den egentliga transporten till återvinningen i Riihimäki.

Johanna Salenius visar för Emma Vironmäki hur plastinsamlingen fungerar.
Johanna Salenius visar för Emma Vironmäki hur plastinsamlingen fungerar. Bild: Yle/Linus Hoffman emma vironmäki,johanna salenius,plastinsamling,plaståtervinning,Plaståtervinning,rinki,rinki insamlingskärl

Transport till Riihimäki

Vid Ekokem i Riihimäki är återanvändningen av hushållens plast igång sen ifjol somras.

- Det går bra. Folk sorterar rätt och det kommer nu mer och mer varje månad, säger produktchef Mikko Koivuniemi på Ekokem.

Sortering med ljus

Rent praktiskt går det till så här.

Bilen med plastavfall rullar in på gården. Efter en första check att lasten ser rätt ut så åker den till den inledande sorteringen.

Med en optisk läsare liknande infrarött ljus avläses plastföremålen helautomatiskt och delas in i olika plastgrupper.

Till exempel schampooflaskor, plastpåsar och smöraskar är alla exempel på olika sorters plaster.

Plast som inte kan återanvändas bränns till energi.

Därefter åker plasten in i vattentvätt där matrester, etiketter och smuts avlägsnas.

Till sist smälts plastföremålen ner och görs om till små plastgryn, dvs granulat.

händer som håller burkar med plastmaterial
Återanvänd och ny plast. händer som håller burkar med plastmaterial Bild: Yle/Monica Slotte granulater,Lojo,Orthex Group,plastavfall,plastic pollution

25% billigare

Granulaten är den slutprodukt som åker vidare från Riihimäki till de plasttillverkare som gjort ett avtal om att köpa plasten.

Till exempel det här företaget i Lojo hör till de första kunderna.

Den återanvända plasten är billigare än ny s.k. jungfrulig plast. Den jungfruliga plasten är dessutom en importvara så den återanvända plasten innebär såtillvida en helt ny inhemsk råvara.

- På sikt kan det öka de finländska plasttillverkarnas konkurrenskraft och ha en nationalekonomisk betydelse, säger Mikko Koivuniemi.

I år är målet att återanvända 6 000 ton plast men redan om några år hoppas man vara uppe i 16 000 ton.

Här kan tilläggas att plast från industrin har återanvänts redan tidigare, men det här är första gången hushållens plast tas tillvara.

röd hink i sandlåda
röd hink i sandlåda Bild: Yle/Erica Vasama barn,hink,leksaker,sandleksak,sandleksaker,sandlåda,ämbar

Plastpåsar, ämbar, kannor och fat…

Det finns hundratals plasttillverkare i Finland och tio-tjugo av dem köper i dagsläget av Ekokems granulat, berättar Mikko Koivuniemi.

Den använda plasten får inte användas till att förvara livsmedel, men i övrigt finns inga begränsningar. Den blir bruksföremål som ämbar, tvättfat och vattenkannor men också rör, hinnor och byggmaterial.

Alla betalar - och vinner

Plaståtervinningen betalas på kort sikt av producenterna som tillverkar eller importerar produkter som förpackas i plast. Producenterna rapporterar årligen hur många ton plast de använt och betalar enligt det.

Producenterna kan förstås sen baka in kostnaderna i varans försäljningspris och i och med det betalar vi alla.

Men vi vinner också alla.

I takt med att insamling och återvinning blir det normala kommer säkert nedskräpning med plastföremål att minska, tror till exempel Mikko Koivuniemi på Ekokem.

- Folk vänjer sig vid att plasten har ett eget ställe efter användning.

a Ghanaian collecting recyclable material at the polluted Korle Gono beach, that is covered in plastic bottles and other items washed ashore, following weeks of heavy flooding in Accra, Ghana 12 June 2016. The recyclable materials were washed from the cap
a Ghanaian collecting recyclable material at the polluted Korle Gono beach, that is covered in plastic bottles and other items washed ashore, following weeks of heavy flooding in Accra, Ghana 12 June 2016. The recyclable materials were washed from the cap Bild: EPA avfall,hav,plast,plastförorening

På egna ben

I Finland är vi efter både till exempel Sverige och speciellt mellaneuropa där man redan i början av 1990-talet återanvände plast från hushållen.

Men, vi har heller inte haft någon fabrik som tidigare kunnat behandla plasten, så hade vi försökt återvinna tidigare så hade vi varit tvungna att skicka den utomlands.

Nybygget i Riihimäki är därför viktigt för helheten.

På rätt väg

Inom EU-diskuterar man som bäst återanvändningsprocenten av plast, att den borde höjas, säger Peter Rasmussen på Finlands returplast.

Gällande vårt eget nyetablerade system med RINKI-ekopunkterna från ifjol kan man inte förvänta sig fler insamlingskärl än, tror Rasmussen.

- Nu får vi testa systemet något år och sen utvärdera det.

Plastsortering vid husknuten

Rinkis ekopunkter är bara ett sätt för att tillvarata hushållsplasten.

I Helsingfors pågår ett test i 3000 fastigheter där insamlingskärlet finns på den egna gården.

Det testet utvärderas i höst.

Liknande system kan likaså bli aktuella i andra kommuner.

Dessutom kan plasten också sorteras direkt ur ett blandavfall, vilket redan idag till en del görs på Ekokems anläggning.

- Och det är en möjlighet i större skala i framtiden, säger Peter Rasmussen.

Familjen Lönnfors har samlat plast.
Simon 5 år och 3-åriga tvillingarna Walter och Oliver har hjälpt till med sorteringen - de har ätit yoghurten och mamma Hanna sorterat. Familjen Lönnfors har samlat plast. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle hanna lönnfors

Vi bad en familj testa på att under en veckas tid sortera sitt plastavfall.

Hanna Lönnfors med familj i Borgå ställde upp och under en veckas tid åkte inga yoghurtbägare i den vanliga soppåsen utan tvättades, torkades och placerades i ett skilt kärl i väntan på att åka till ekopunkten i Borgå.

- Första dagen var det svårt att komma ihåg att lägga sakerna till sidan, säger Hanna.

Sakta men säkert byggdes samlingen ändå på.

Plastavfall hemma.
Plastavfall hemma. Bild: Hanna Lönnfors plastavfall
Plastavfall hemma.
Plastavfall hemma. Bild: Hanna Lönnfors plastavfall
Plastavfall hemma.
Plastavfall hemma. Bild: Hanna Lönnfors plastavfall

- Jämfört med hur mycket kartong det brukar bli så blev det inte så mycket plast. Vi vuxna äter yoghurt i litersförpackningar och köttet tar vi ur frysen och det är förpackat på annat sätt.

Instruktionerna för plastsorteringen lyder att plastföremålen ska tvättas av men man ska inte behöva varmt vatten och diskmedel.

- Där tyckte jag det var lite svårt att veta hur rena de skulle vara.

Kontentan var ändå positiv.

- Inte är det så hemskt svårt sen ändå. Kräver lite mer än en vecka att komma in i det, men det blev en bra start.

Kan du tänka dig att fortsätta?

- Nog ska vi försöka åtminstone.

Plastburkar, påsar, förpackningar.
Veckans plastskörd från Lönnfors fempersonersfamilj. Plastburkar, påsar, förpackningar. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle plastavfall

Hitta din närmaste plastinsamling här.

Hur ska man sortera plasten? Rinki tipsar här.

Blir du inte klok den vägen utan vill tala med en levande människa? Ring Rinkis svenskspråkiga kostnadsfria service på numret 0800 133 888 (mån-fre 7-21, lör 9-18).

Lyssna på radiointervjuer på temat plaståtervinning här.

  • En hand håller i spelkort, på bordet ligger sedlar.

    Hur lurar du systemet? Dela med dig!

    Dela med dig av dina knep.

    Planka, använda kompisens busskort, fuska på viktiga prov … de flesta av oss har kanske lurat systemet någon gång, och ibland är också den andra parten fullt medveten om vad du gör.

  • Collage av ett sjukhuskors och riksdagshuset

    Riksdagsdebatten om fulljour i Vasa skjuts fram

    Förhoppningen är att ministrar ska vara på plats.

    Behandlingen av medborgarinitiativet för en omfattande jour på Vasa centralsjukhus skjuts fram. Den riksdagsdebatt om initiativet som skulle äga rum på tisdag denna vecka hålls sannolikt den första juni.

  • Anna och Albin Olin

    Annas infektion gjorde att hon inte kunde ta hand om sitt nyfödda barn

    "Jag vågade inte säga det rakt ut, inte ens till min sambo"

    Anna Olin vaknar upp några dagar efter förlossningen och märker att hon inte kan gå. Smärtan i ljumskarna och benen är olidlig. Det hon inte vet är att hon drabbats av en mycket ovanlig infektion som ska komma att påverka hela hennes första tid som mamma – både på ett fysiskt och psykiskt plan.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle

  • En hand håller i spelkort, på bordet ligger sedlar.

    Hur lurar du systemet? Dela med dig!

    Dela med dig av dina knep.

    Planka, använda kompisens busskort, fuska på viktiga prov … de flesta av oss har kanske lurat systemet någon gång, och ibland är också den andra parten fullt medveten om vad du gör.

  • Twinkle Lomong-oy är en filippinsk sjukskötare som har rekryterats till Finland.

    Filippinska sjukskötare utan rättigheter

    Tvingades till olagliga avtal eller krävdes på pengar.

    Flera hundra filippinska sjukskötare har rekryterats till Finland för att sköta äldre på privata vårdhem. Men deras universitetsutbildning godkänns inte i Finland, och därför arbetar de med enklare uppgifter än de skulle ha kompetens för. Många skötare har dessutom tvingats till olagliga avtal.

  • Forskaren Juha Torvinen sitter i sitt vardagsrum med gitarren i knät

    Kan klimatförändringen bromsas med hjälp av musik?

    Miljöfrågor intresserar musikvetare.

    Hur kan man via musiken påverka människor i allmänhet men också beslutsfattarnas attityder i en mer hållbar riktning med tanke på miljön? Ekomusikologi kallas det nya forskningsrönet inom musikvetenskap.

  • Barn och vuxen hand i hand.

    Skolstart - även för föräldrarna

    Föräldrarnas insats i skolan uppmärksammas allt mer.

    I maj besöker kommande förstaklassisterna på många håll sina nya skolor och spänningen inför skolstarten i augusti börjar byggas upp. Men det är inte bara barnen som kommer att sitta på skolbänken. Föräldrarna finns mentalt bredvid dem. Den största betydelsen för barnens skolgång är faktiskt just föräldrarna, konstaterar Micaela Romantschuk på förbundet Hem och skola.