Hoppa till huvudinnehåll

Islands och Färöarnas första Michelinstjärnor

Den ursprungliga michelingubben höjer ett glas.
Den ursprungliga michelingubben höjer ett glas. Den ursprungliga michelingubben höjer ett glas. Bild: Public domain / O'Galop Michelinguiden,Michelinguiden,O'Galop,michelingubben

Poul Andrias Ziska och Ragnar Eiriksson fick ta emot sina första Michelinstjärnor för restaurangerna Koks respektive Dill. Det är första gången i historien en isländsk och färisk restaurang får ta emot utnämningen. I övrigt belönades ett flertal danska veteraner och nykomlingar, medan Finland förblev utan Michelinstjärna.

Det finns totalt 29 Michelinguider i världen, med omkring 20 000 restaranger i varav 116 är trestjärniga restauranger. I år har man publicerat fyra nya guider för Shanghai, Singapore, Soul och Washington.

Sedan 2014 har de nordiska länderna sin egen restaurangguide The Michelin Guide Nordic Countries. Det som gör det nordiska köket speciellt i inspektörernas ögon är fina och rena råvaror, men också våra gamla metoder och tekniker som inläggnng och marinering i saltlag, fermentering och rökning.

Idag presenterade Michael Ellis, internationell chef för Michelinguiden, årets utnämningar för de nordiska restaurangerna.

Inga nya stjärnor delades ut till finländska restauranger utan de fyra restaurangerna Ask, Chef & Sommelier, Demo ja Olo fick behålla sina stjärnor från tidigare.

Restauranger som belönades med en stjärna:

Danmark:

Restaurang 108 i Köpenhamn, kökschef Kristian Baumann,
Domestic i Århus, kökschefer Morten Frølich Rastad och Christoffer Norton.
Ti Trin Ned i Fredrica, kökschef Rainer Gassner.
Sløtskökkenet (Dragsholm slott) i Hørve, kökschef Claus Henriksen.

Island:
Dill i Reykjavik, kökschef Ragnar Eiriksson.

Färöarna:
Koks i Torshamn, kökschef Poul Andrias Ziska.

Sverige:

Sture i Malmö, kökschef Karim Khouani.
Imouto i Stockholm, kökschef Sayan Isaksson.

Norge:

Sabi Omakase i Stavanger, kökschef Roger Asakil Joya.

Restauranger som belönades med två stjärnor:

Danmark:

Henne Kirkeby Kro i Henne, kökschef Paul Cunningham.

Sverige:

Vollmers i Malmö, kökschefer Ebbe och Mats Vollmer.

Rätt från Hans Välimäkis restaurang Chez Dominique
Rätt från Hans Välimäkis michelinrestaurang Chez Dominique. Rätt från Hans Välimäkis restaurang Chez Dominique Bild: Johannes Jansson/norden.org Hans Välimäki,Chez Dominique,Michelinguiden,fine dining

Restauranger som belönades med tre stjärnor:

Geranium i Köpenhamn och Maaemo i Oslo under köksmästarna Rasmus Kofoed respektive Esben Holmboe-Bang fick behålla sina tre stjärnor.

Bib Gourmand

Sedan 1995 delas även utmärkelsen Bib Gourmand ut. Det är en utmärkelse som indikerar vällagad mat till ett rimligt pris. Bib är smeknamnet för Michelingubben Bibendum som på latin betyder Nu ska vi dricka. Bibendums bilringar var dessutom cykelringar när han skapades av Marius Rossillon eller O'Galop 1894.

I Finland gick årets Bib Gourmand-utmärkelser än en gång till Boulevard Social, Emo, Farang och Gaijin.

Det finns totalt cirka 30 Bib Gourmands i den nordiska restaurangguiden

Hur bedöms restaurangerna?

I korthet ser bedömningen ut så här:

•  en stjärna - en mycket bra restaurang i sin kategori.
•  två stjärnor - utomordentlig matlagning, värt en omväg.
•  tre stjärnor - exceptionellt bra kök, värt en egen resa.

Restaurangerna bedöms av Michelinguidens hemliga inspektörer. De är lokala matexperter som oftast har en utbildning inom hotell- eller restaurangbranchen. Inspektören arbetar heltid för guiden och äter mellan 250 och 300 portioner mat per år, vilket innefattar allt från nya restauranger till uppföljning av restauarnger som redan har stjärnor.

När inspektörerna besöker restauranger gör de sin bedömning på basis av maten som serveras. Följande fem kritterier är viktiga:

•  råvarornas kvalitet.
•  hantverket – det vill säga smak och tillagning.
•  personligheten – det vill säga hur väl kocken lyckas i att hitta ett eget uttryck.
•  värde för pengarna.
•  kvalitet över tid – upplevelsen skall vara lika fantastisk oavsett när du besöker restaurangen.

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Pumpagryta med grön curry och kokos

    Snabblagad vardagsmat, klar på en halvtimme.

    En snabblagad och enkel höstgryta när pumporna är i säsong, här får du vardagsmat klar på en halvtimme. Curryn ger kryddighet och mustighet medan apelsinen tillför fräschör och syrlighet till höstens söta rotsaker.

  • Reflexbälten och andra reflextips

    Dekorera med korsstygn i tusch.

    Lee syr reflexer på de reflexlösa kläderna. En del kan dekoreras med mönster ritade med permanent tusch i valfri färg.

  • Ketchup - såsernas sås

    "Ketchup har inte alltid lagats av tomater."

    Ketchup är en ostasiatisk kryddsås som under årens lopp anpassats till västerländsk smak genom stora mängder socker och vinäger. 1876 lanserades tomatketchupen som förändrade såsens popularitet för evigt.

  • Senap - en exklusiv krydda

    om senap

    Idag smetar vi senap på julskinkan, korven eller trycker en sträng ner i ärtsoppan utan att dess mer reflektera över att det faktiskt tog ett bra tag innan denna krydda nådde vanligt folk. Den industriella tillverkningen började först på 1920-talet och det var ytterligare några årtionden senare, med korvkioskerna, som kombinationen korv och senap blev ett måste.

  • Marije Vogelzang är formgivaren som ger ätandet mening

    Marije Vogelzang är världens första eating designer.

    Vi har alla ett ansvar för att försöka påverka det samhälle vi lever i och människorna runt omkring oss på ett positivt sätt. Så kan man sammanfatta den holländska formgivaren Marije Vogelzangs installationer och performancer kring ätandet som handling och ritual.

  • Framtiden blir grå och fylld med luft

    "I framtiden äter vi kikärter och ifrågasätter perfektionism

    När tiderna är sämre och vi känner oss pressade söker vi trygghet i det bekanta, till exempel husmanskost. När vi är tillfreds kräver vi nya, spektakulära matupplevelser. Den brittiske framtidsforskaren Morgaine Gaye försöker skapa prognoser för vad vi kommer att äta och hur vi vill uppleva ätandet i framtiden.

  • Köttallergi av fästingbett allt vanligare

    Dina nässelutslag kan vara tecken på köttallergi.

    Antalet köttallergiker stiger hela tiden. De flesta som är allergiska har blivit det efter fästingbett. Dina nässelutslag kan vara tecken på att du är allergisk.

  • Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

Nyligen publicerat - Mat och fritid