Hoppa till huvudinnehåll

Vem var kvinnan bakom Pippi?

Illustration av Pippi Långstrump tecknad av Ingrid Vang Nyman
Vem var kvinnan som tecknade Pippi och hennes vänner? Illustration av Pippi Långstrump tecknad av Ingrid Vang Nyman Bild: Saltkråkan AB Astrid Lindgren,Ingrid Vang Nyman,Pippi Långstrump

Trots att hon skapade bilden av den Pippi vi alla känner till med fräknar över hela ansiktet och två roströda flätor som står rakt ut är det få som känner till kvinnan som gav bildlig gestalt åt många av Astrid Lindgrens mest älskade figurer.

På vinden har jag en låda med gamla barnböcker – tummade och slitna böcker där pärmarna håller på att trilla av och sidorna har flottfläckar. Böcker som jag älskade att bläddra och läsa i som liten.

Till de allra mest älskade böckerna hör några bilderböcker med seriestrippar där Pippi och hennes bästisar Tommy och Annika än köper krumelurpiller i godisaffären, än seglar till Söderhavet för att hälsa på Pippis pappa kapten Efraim. Böcker som kännetecknas av klara och tydliga färger: blodrött, koboltblått, persiljegrönt och gullvivegult.

Seriestripparna kom till i slutet av 1950-talet och är ett samarbete mellan Astrid Lindgren och konstnären och illustratören Ingrid Vang Nyman. Samarbetet blev deras sista innan Ingrid Vang Nyman tog sitt liv 43 år gammal på Luciadagen 1959.

En doldis till 100-åring

År 1945 debuterade såväl Astrid Lindgren och Lennart Hellsing som Tove Jansson och Ingrid Vang Nyman. Men av någon anledning har den danska konstnären Ingrid Vang Nyman (1916-1959) inte fått samma uppmärksamhet som t.ex. de två andra Astrid Lindgren-tecknarna Ilon Wikland och Björn Berg fått.

För att uppmärksamma Ingrid Vang Nymans 100-årsdag som inföll ifjol har två verk nyligen utkommit som belyser den tillbakadragna konstnärens liv och verk ur olika synvinklar: en biografi skriven av den svenska litteraturvetaren Lena Törnqvist samt en samling med texter skrivna av nu levande svenska barnboksillustratörer, Vår Pippi – vår Vang.

Pärmbild till boken "Vår Pippi - vår Vang".
Pärmbild till boken "Vår Pippi - vår Vang". Bild: Salikon förlag Astrid Lindgren,barnböcker,illustration,Ingrid Vang Nyman

I Ingrid Vang Nymans hemstad Vejen på danska Jylland kan man också t.o.m. den 25 juni bekanta sig med Ingrid Vang Nymans mångfacetterade konstnärskap på en utställning på det lokala konstmuseet.

Pippifiguren ett självporträtt

I knappt tio år var Ingrid Vang Nyman något av Astrid Lindgrens hovtecknare. Ingrid Vang Nyman skapade och tecknade de ursprungliga versionerna av Pippi och hennes vänner, och hennes illustrationer ingår också i böckerna om Bullerbybarnen och Kajsa Kavat.

Men vem var Ingrid Vang Nyman, och hur kommer det sig att en danska kom att skapa den figur vi så självklart förknippar med Pippi, den kaxiga tjejen med olika par strumpor som korvar sig och myggjägare med fladdrande skosnören.

Illustratören Ingrid Vang Nyman.
Ingrid Vang Nyman skulle ha fyllt 100 år 2016. Illustratören Ingrid Vang Nyman. Bild: Vejen Konstmuseum Ingrid Vang Nyman

I biografin över Ingrid Vang Nyman konstaterar Lena Törnqvist att Ingrid var en tillbakadragen och mycket privat person och att det varit svårt att hitta information om henne.

Det knapphändiga materialet till trots lyckas Lena Törnqvist teckna porträttet av en tjej med huvudet på skaft. En Ingrid som i hög grad påminner om den Pippi hon kom att skapa i mitten av 1940-talet: en rödhårig och fräknig s.k. pojkflicka som hellre klädde sig i säckiga byxor och kängor än i klänning och lackskor.

På samma sätt som Pippi var en vild och upptågsrik tjej var Ingrid en orädd flicka som i tonåren miste synen på ena ögat i samband med en kälkolycka.

Liksom Pippi som liten hade mist sin mor hade Ingrid mist sin far när hon var sju år gammal. Fadern led av tuberkulos och Ingrid drabbades också av tbc vilket ledde till att hon under långa perioder vistades på olika sanatorier.

Under en stor del av sin uppväxt var Ingrid ett sjukligt och ensamt barn. Och sjukdom, psykisk ohälsa och depressioner kom dessvärre att sätta sin prägel på hela hennes liv.

Ett dödsdömt äktenskap

Ingrid studerade en tid på Kungliga konstakademin i Köpenhamn där hon lärde känna den svenska konstnären och poeten Arne Nyman, yngre bror till Britt G. Hallqvist som för sin del kom att bli en av 1900-talets med framstående svenska översättare och barn- och psalmboksförfattare.

En liten kul Finlandskoppling dyker upp i biografin där Lena Törnqvist redogör för hur det nyförälskade paret Ingrid och Arne sommaren 1938 vistades på pensionat på åländska Eckerö där Arne målade av Jarl Hemmer i hans sommarhus och Ingrid för sin del tecknade ett porträtt av Hemmers dotter Marie-Louise. Vet någon var dessa målningar kan finnas idag?

Ingrid och Arne gifte sig vintern 1940, och strax därefter föddes sonen Peder (Pelle). Men äktenskapet var inte särdeles lyckligt eller stabilt.

Varken Ingrid eller Arne förefaller att ha haft förmåga att ta hand om hus och hem och titt som tätt fick svärmor Dagny Henschen träda till med såväl ekonomisk som praktisk hjälp.

Ingrid och Arne skiljde sig 1945 och efter skilsmässan fortsatte Ingrids liv att vara rätt kaotiskt. Tidvis bodde hon och sonen hemma hos vänner i Stockholm, tidvis vistades sonen på barnhem för att Ingrid skulle kunna ägna sig åt sitt skapande arbete.

Skandalomsusad succé

Ingrid Vang Nymans främsta insatser som barnboksillustratör begränsar sig i huvudsak till en period på åtta år, från år 1944 till år 1953.

Sensommaren 1945 blev Ingrid Vang Nyman tillfrågad att illustrera den bok som vunnit första pris i Rabén & Sjögrens barnbokspristävling.

Samma år hade Ingrid Vang Nyman själv fått hedersomnämnande för ”de utmärkta färgbilderna” i en bilderbokstävling arrangerad av förlaget Bonniers som hon deltog i.

Oklarhet råder om vem som parade ihop Astrid Lindgren med Ingrid Vang Nyman, men slutresultatet kom att revolutionera den svenska barnboken som dittills hade präglats av idyll och romantik i Jenny Nyströms och Elsa Beskows anda.

Illustration av Pippi Långstrump gjord av Ingrid Vang Nyman.
Illustration av Pippi Långstrump gjord av Ingrid Vang Nyman. Bild: Saltkråkan AB Astrid Lindgren,Ingrid Vang Nyman,Pippi Långstrump

När boken om Pippi Långstrump kom ut hösten 1945 blev det skandalomsusad succé.

Många förfasade sig över Astrid Lindgrens porträtt av en kaxig och urstark 9-årig tjej som bor ensam i ett stort hus och inte räds vare sig poliser eller barnavårdsnämnden.

Också illustrationerna väckte debatt – de skarpt avgränsade och markerade konturerna, de djärva perspektiven och den egensinniga färghanteringen föll inte alla i smaken.

En säregen och begåvad tecknare

Men de allra flesta var förtjusta och under de närmaste åren skapade Ingrid Vang Nyman sig ett namn som en skicklig och mångsidig tecknare och illustratör.

Vid sidan av Astrid Lindgrens böcker bidrog hon med illustrationer till barnböcker av andra författare och med illustrationer i ett antal tidskrifter och läroböcker.

Pärmbild till "Rödluvan" tecknad av Ingrid Vang Nyman.
Ingrid Vang Nyman illustrerade också sagan om Rödluvan. Pärmbild till "Rödluvan" tecknad av Ingrid Vang Nyman. Bild: Rabén & Sjögren illustration,Ingrid Vang Nyman,Rödluvan

Efter tio år i Sverige återvände Ingrid Vang Nyman 1954 för gott till Danmark där hennes liv kom att präglas av sjukdom och behandlingar av olika slag.

Vänskapen mellan Ingrid Vang Nyman och Astrid Lindgren sattes också på prov när Ingrid insisterade på att få ha bestämmanderätt över sina illustrationer och krävde villkor som åtminstone närmade sig andra upphovsmäns. Ingrid fick snabbt ett rykte om sig att vara påstridig och besvärlig trots att hon bara ville värna om sin yrkesroll och professionella status i en tid då illustratörerna inte ännu hade vettiga avtalsvillkor.

Under sina sista år var Ingrid bl.a. sysselsatt med att gestalta Pippi som tecknad serie.

I de minnesord som publicerades i Svenska Dagbladet efter Ingrid Vang Nymans död skrev Astrid Lindgren att den svenska barnboken mist en av sina mest säregna och mest begåvade tecknare:

”Hennes teckningar representerade något nytt och roligt, hon var en djupt humoristisk människa, och varje linje bar hennes personlighets prägel. (---) Hon var en allvarligt syftande konstnär och vidhöll det gamla fina kravet att även barnböcker skall illustreras konstnärligt, inom sitt yrke var hon kunnig som få. De författare som haft glädjen att få sina böcker illustrerade av henne har skäl att vara djupt tacksamma. Ingen har större skäl därtill än jag.”

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje