Hoppa till huvudinnehåll

Korsnäsborna får kanske stanna hemma på valdagen

Val
Val Bild: Arja Lento röstsedel

I Korsnäs kämpar man för att få ihop ett fulltaligt fullmäktige. Är kandidaterna för få blir det inget kommunalval. Kommundirektör Christina Båssar ser ett mindre fullmäktige som en vettigare lösning än en kommunsammanslagning.

I Korsnäs har SFP stark majoritet. Partiet sitter på 20 av 21 platser i fullmäktige. Inkommande tisdag ska kandidatlistorna vara inlämnade och det blir tajt.

Just nu har SFP lyckats få ihop 20 namn, alltså ett namn färre än vad det finns platser i fullmäktige.

- Idag (onsdag) har några till ringt och funderat med mig. Så vi ska väl nog få ihop några till. Vi ska tro att vi får ihop 25 namn, säger valkoordinator Lars-Erik Holmblad.

Enligt Holmblad brukar det ofta dröja till sista minuten när man ska få ihop kandidater i Korsnäs.

- Men i år är det lite speciellt läge eftersom flera har flyttat bort och hoppat av under pågående mandatperiod, säger Holmblad.

Ännu inga kandidater för SDP och Samlingspartiet

I det nu sittande fullmäktige har SDP lyckats knipa en plats, men sittande ledamoten Kaj Holm ställer inte upp för omval.

Nils-Johan Englund, ombudsman för Finlands svenska socialdemokrater, säger att man fortfarande förhandlar med en handfull potentiella kandidater i Korsnäs.

- Jag besökte Korsnäs så sent som i tisdags. Läget är det samma: Vi har en handfull som funderar på saken, säger Englund.

- Det känns som att det som behövs är någon som vågar ta första steget.

Chansen att få plats i fullmäktige i Korsnäs är rimligen god när man kämpar med att ens få ihop 21 namn.

Englund ser förstås gärna att SDP behåller sin plats.

- Då skulle ju Korsnäsborna åtminstone ha två partier att välja mellan när de röstar.

Christoffer Wiik, ordförande för Samlingspartiets organisation i Vasa valkrets, säger att läget fortfarande är öppet vad gäller kandidater i Korsnäs.

- Vi förhandlar, säger Wiik.

Nils-Johan Englund, ombudsman för FSD.
Nils-Johan Englund Nils-Johan Englund, ombudsman för FSD. Bild: YLE/Filip Stén nils-johan englund

Landskapsfullmäktige ställer till det

Wiik uppfattar det allmänna läget som att många tvekar på grund av valet till landskapsfullmäktige.

- Makten i kommunerna kommer långt att flyttas till landskapsfullmäktige. Då tycker många att det inte är värt att ställa upp i kommunalvalet, säger Wiik.

Wiik oroar sig för vad som händer om röstningsprocenten sjunker ytterligare. I senaste kommunalvalet var den 58,3 procent.

- Om den går under 50 kan man väl nästan säga att demokratin är i gungning, funderar Wiik.

Vad gäller Samlingspartiets chanser i Korsnäs konstaterar Wiik att det är svårt.

- Det är svårt att komma in i en kommun som domineras av ett parti.

Läge att minska på fullmäktiges storlek?

I höstas beslöt Korsnäs att fortsätta med 21 platser i fullmäktige, trots att man hade möjligheten att gå ner så långt som till 13 platser.

- Men då tyckte man att vi skulle hålla kvar alla platser för att få representanter från olika håll i kommunen, säger kommundirektör Christina Båssar.

Då du ser på läget nu och hur kärvt det är, skulle det vara vettigt att minska på antalet?

- Kanske det kan vara läge för det till nästa val. Man behöver ju inte gå ner till 13, det kan också vara 19 eller 17 platser, säger Båssar.

Båssar ser inte en kommunsammanslagning som den första tänkbara lösningen.

- Jag tror nog att man i första hand minskar på fullmäktiges storlek. Vi har tillräckligt med utmaningar med landskapsreformen utan att fundera på kommunsammanslagningar.

Kommundirektör Christina Båssar
Christina Båssar. Kommundirektör Christina Båssar Bild: YLE/Marcus Lillkvist båssar

Stanna hemma på valdagen?

Heini Huotarinen är överinspektör på justitieministeriet och jobbar med valen i Finland.

Hon förklarar vallagen enligt följande:

Om det går så att man i Korsnäs lyckas skrapa ihop endast 20 kandidater så blir det inga val. Det nya fullmäktige får då helt enkelt 20 platser och alla får en plats. Samma gäller om antalet är exakt 21.

Inget val hålls, ingen behöver gå till vallokalen.

Går det däremot så att man har 22 kandidater, då måste man ordna val.

Man kan välja att köra mandatperioden till slut med för få ledamöter, eller så kan fullmäktige be om att få ordna ett nytt val.

- Det att man har för få ledamöter i fullmäktige är väldigt sällsynt, säger Huotarinen.

Hur läget ser ut i landets övriga kommuner vet man inte före alla har lämnat in sina kandidatlistor. Tidsfristen går ut på tisdag nästa vecka.

Svårare att hitta kandidater än tidigare

Ida Sulin är förvaltningsjurist på Kommunförbundet. Sulin upplever att det är kärvare med kandidatläget än tidigare.

- Vi har inga fakta på det, men det som vi hör är att det är svårare än tidigare att hitta kandidater. Man får vända på alla stenar.

Vad kan det bero på?

- Det kan vara flera saker. Å ena sidan har lagen ändrats så att politikerna ska få ett större ansvar. Det betyder en större insats tidsmässigt och energimässigt.

Men samtidigt försvinner ju en stor arbetsbörda när social- och hälsovården flyttas till landskapen?

- Men det är ju inte så att den här förändringen sker i morgon. Det kommer att vara en arbetsdryg period före det också för de som sitter i kommunfullmäktige.

Sulin har inte hört om något liknande fall som det i Korsnäs.

- Det är mycket möjligt att det hänt tidigare men inte vad jag kommer ihåg.

Om det visar sig att samma problem finns på flera ställen i landet, måste man då börja oroa sig för demokratin?

- Nog är det i så fall ett visst struptag på demokratin. Den fungerar inte fullt ut utan val.

En annan intressant aspekt är att det kanske kommer att finnas fler valmansföreningar än i tidigare val.

- Det är kanske ett tecken på att det finns intressegrupper utanför de traditionella partierna. Men det hjälper ändå inte upp läget med att det är svårt att hitta kandidater.

Statsvetare: Folk är osäkra

Statsvetaren Claus Stolpe på Åbo Akademi i Vasa konstaterar att det givetvis är negativt om man inte ens lyckas få så många kandidater som det finns platser i fullmäktige.

- Det finns många aspekter att ta upp där. En av dem är kommunsammanslagningar. Om det är så viktigt att den egna kommunen ska fortleva tycker man ju att det åtminstone ska finnas tillräckligt med folk som ställer upp i valet, säger Stolpe.

Även om man, till exempel i Korsnäs, under slutspurten får ihop fler kandidater så kvartstår ju problemet vid nästa kommunalval.

- Det behöver ju inte vara just Korsnäs det handlar om. Det här är ju knappast ett isolerat fenomen, ställvis är det säkert svårt att få folk att ställa upp, säger Stolpe.

I Österbotten och Mellersta Österbotten vittnar partierna om svårigheter att få ihop sina kandidatlistor.

Vad kan dessa svårigheter bero på?

- Det kan bero på de stora förändringarna som är på gång. Det kanske helt enkelt känns mer diffust den här gången än under tidigare val. Även om det i framtiden blir mer överskådligt att sitta i fullmäktige när uppgifterna är färre.

Summerat i ett ord kan man tala om ett osäkerhetsmoment.

Claus Stolpe.
Claus Stolpe. Claus Stolpe. Bild: Yle/Rolf Granqvist Claus Stolpe

Ett specialfall?

Ska man då hoppas på att det här valet är ett specialfall och att det om några år igen finns ett större intresse för det kommunala beslutsfattandet?

Givetvis ska man det.

- Jag kan tänka mig att intresset återgår till den tidigare nivån när man får igång de nya strukturerna, säger Stolpe.

Men om det då är så att intresset bara sjunker, val efter val. I vilket skede ska man börja oroa sig för demokratin?

Stolpe drar till med ett extremt exempel: En kommun med 13 platser i fullmäktige. Nomineringstiden närmar sig sitt slut och endast sex kandidater är nominerade.

Då får ett gäng med ett snävt specialintresse för sig att bilda en valmansförening och får sju namn på sin lista.

- Då kan de ju rösta igenom precis vad som helst. Poängen är den att ju färre människor som engagerar sig, desto större är risken att en liten klick bestämmer, säger Stolpe.

För tidigt att uttala sig om valmansföreningarna

Ida Sulin på Kommunförbundet vittnar om fler valmansföreningar än tidigare. Vad är det ett tecken på? Ett missnöje med de etablerade partierna?

- Svårt att säga. Det kan till exempel vara missnöje med existerande partier eller så kan det kan vara en grupp som är för eller emot en kommunsammanslagning, säger Stolpe.

- Om det är så att valmansföreningarna är fler än vanligt är det för tidigt att säga något om orsakerna bakom.

Demokrati viktigare än sparade slantar

Om det går så illa att man inte har tillräckligt med kandidater i Korsnäs blir det alltså inget val. I och med det skulle kommunen spara några tusenlappar.

Men hellre en fungerande demokrati än att spara lite pengar?

- Ja. Det tror jag nog att alla kan skriva under, säger kommundirektör Christina Båssar.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten