Hoppa till huvudinnehåll

Träflis istället för sandning? Åsikterna går isär i Åboland

Snöyra och sandad väg.
Snöyra och sandad väg. Bild: Yle / Mattias Simonsen Vägarnas sandning,Logomo (Åbo),snö,snöyra

Andningsförbundet skulle välkomna alternativa lösningar på sandningen som förebyggande åtgärd för de hala gatorna. Ett alternativ kunde vara träflis, men förslaget väcker mer frågor än svar i de åboländska kommunerna.

Sanden anses vara den mest kostnadseffektiva och miljövänliga av alla medel för att förebygga ishala gator. Bieffekten är att sanden kraftigt bidrar till att dammet efter snön blir värre, speciellt i städer.

Carola Aaltonen, ordförande för Andningsförbundets lokalavdelning i Åbo, anser att en alternativ lösning skulle hjälpa till ordentligt.

- För oss med andningssvårigheter så är dammet ett stort problem. Riktigt på riktigt, säger Aaltonen.

Buss drar uppdammoln efter sig.
Gatudammet orsakar problem speciellt i städer (arkivbild). Buss drar uppdammoln efter sig. Bild: YLE/Rolf Granqvist länsilinjat

Ett alternativ testades redan för två år sedan i Uleåborg. Där stod Trafikverket i samarbete med NTM-centralen för ett pilotprojekt, där man bytte ut sanden mot en blandning av träflisor och salt. Aaltonen skulle gärna se liknande lösningar också i Åbo.

- Sågspån använde man ju sig av förr i tiden. Det fungerade ju redan då. Inte alls ett dåligt alternativ, konstaterar Aaltonen.

Hur mycket skulle en liknande lösning påverka vardagen för personer med andningssvårigheter?

- Mycket. Det skulle ta bort den värsta dammen, tror Aaltonen.

Pargas och Kimitoön: Gatudammet inget stort problem

Har kommunerna i Åboland då diskuterat alternativa lösningar? Yle Åboland ringde upp ansvariga i Åbo, Pargas och Kimitoön för att få svar på frågan.

Både i Pargas och på Kimitoön anser man att dammet i sig inte är ett stort problem, men planeringsingenjör Frida Vuorio från Kimitön välkomnar alla nya idéer.

- Vi har inte utrett något konkret, eftersom vi har ett aktivt kontrakt för snöplogningen ännu i ett år. Vi har ändå tittat på alternativ, också på träflisor, men inte tagit några beslut, säger Vuorio.

Matias jensén
Matias Jensén (arkivbild). Matias jensén Bild: Yle/Johanna Ventus matias jensén
Olavi Pietikäinen och Frida Vuorio med nya bron till Tyska holmen i bakgrunden.
Frida Vuorio (arkivbild). Olavi Pietikäinen och Frida Vuorio med nya bron till Tyska holmen i bakgrunden. Bild: Yle/Monica Forssell frida vuorio

Samhällsingenjör Matias Jensén på Pargas stad menar att man också i Väståboland kunde pröva på konceptet, om det visar sig vara befogat.

- Om det visar sig vara lyckat i andra delar av landet så varför inte prova här också, säger Jensén.

Träflis ingen lösning för Åbo

I Åbo, där dammet är ett betydligt större problem än i Kimitoön och Pargas, förhåller man sig ändå mycket mer kritisk till träflis. Kuntecs produktionschef Mikko Kunttu ser helt enkelt inte någon poäng i att testa på den lungvänligare metoden.

- Så vitt jag har förstått så måste de blandas med en hel del salt, så det påverkar ju miljövänligheten, säger Kunttu.

Kunttu påpekar också att sandningen endast står för en del av vårdammet som orsakar problem för personer med andningssvårigheter.

- Delvis är det asfaltbeläggningen och delvis är det smuts från bilarna som orsakar dammet. Om jag inte minns helt fel så har forskning visat att det endast är hälften av dammet som orsakas av sandning, säger Kunttu.

I Åbo förbereder man sig ändå på andra lösningar. Kunttu berättar för Yle Åboland att man som bäst håller på att planera alternativa snö- och isborttagningsmetoder för cykelleder i centrum. Men inga konkreta beslut har fattats.

- Det har varit tal om olika salter och helt tekniska lösningar. Till exempel så kan man ju lätt borsta bort hård snö, men där får man problem om snön är våt. Men än så länge så har inga beslut fattats, berättar Kunttu.

Kostnadseffektivitet A och O i skärgården

I slutändan är det alltså priset som avgör. Speciellt för både Pargas och Kimitön, där man inte upplever att det sandningsorsakade dammet står för hälsoproblem.

- Man måste ju se vad priset är. Inte sätter vi något stopp för våra underleverantörer att använda sig av andra medel, säger Vuorio.

- Finns det andra lösningar som är miljövänliga och kostnadseffektiva så varför inte. Det är ju enbart positivt i såna fall, kompar Jensén.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland