Hoppa till huvudinnehåll

Svenskan öppnar Norden för invandrare

Konstnären Victoria Yaroshik framför två havsakvareller
Victoria Yaroshik lär ut både målning och svenska på sina akvarellkurser på Arbis. Konstnären Victoria Yaroshik framför två havsakvareller Bild: Yle/Maud Stolpe nb victoria yaroshik

Victoria Yaroshik flyttade för några år sedan från S:t Petersburg till helfinska Nådendal. Hon valde trots det svenska som sitt första språk.

- När jag flyttade hit blev jag överraskad av att det finns två språk här, minns hon. Det är fint. Det ger en rik kultur.

Den främsta orsaken till flytten var kärleken. Victoria hade träffat sin nuvarande finlandssvenska man på en skidsemester. När de gifte sig var språkvalet självklart.

- Jag ville kunna tala med min mans släktingar, säger hon.

Victoria hittade på en egen metod för att lära sig svenska. Hon började högläsa Astrid Lindgrens böcker för sin man om kvällarna. Böckerna hade hon läst tidigare på ryska och därför kunde hon koncentrera sig på att lära sig ord och uttal medan hon läste.

- När jag först hörde svenska tyckte jag att det påminde om kvittrande fåglar.

Via körsång och navigering till konstlärare

Vid sidan av högläsningen läste Victoria svensk grammatik på Arbis i Åbo. Det ena gav det andra och snart deltog hon i många olika kurser. Det blev körsång, yoga och skärgårdsskepparkurs.

- Arbis är en fin möjlighet att få kontakt med människor. Att lyssna och prata är det bästa sättet att lära sig. Jag tror att det var ett bra beslut, säger hon.

Victoria Yaroshik är utbildad flygplansingenjör, men efter några år i branschen slog hon om och utbildade sig till konstnär. Det har hon haft nytta av i sitt nya hemland.

Att lyssna och prata är det bästa sättet att lära sig. Jag tror att det var ett bra beslut.― Victoria Yaroshik om valet av svenska som första språk.

Efter en tid i Finland blev Victoria medlem i Åbo konstklubb. Det ledde till att hon kunde hålla personliga utställningar med sina akvarellmålningar. Utställningarna uppmärksammades av rektorn för Arbis i Åbo och slutligen erbjöds hon anställning som konstlärare vid arbetarinstitutet.

Det visade sig snabbt att Victorias ryska och svenska språkkunskaper kom väl till pass i jobbet på Arbis. Många ryska elever kom till kurserna. De kunde ingen svenska och förstod ingenting, men de ville studera konst.

- För nybörjare brukade jag ge en lista med ord på svenska och ryska så de kunde förstå vad jag pratade om. Nu på fortsättningskursen behöver de inte något sådant. De förstår allting. Akvarellkursen blev en språkkurs, småskrattar hon.

Förening vill ge invandrare kulturella upplevelser på svenska

Hur många nyfinländare som totalt vill välja svenska är omöjligt att säga, men uppskattningsvis vill omkring tio procent av invandrarna ha svenska som så kallat expeditionsspråk eller första språk.

För bland annat dem grundades föreningen Svenska.fi i huvudstadsregionen i höstas. Det är en förening för invandrare som vill integreras på svenska.

Föreningen ordnar evenemang och verksamhet för invandrare på svenska. Hittills har deltagarna fått pröva på till exempel innebandy och filmvisning.

Pavel Petrov i Luckans utrymmen.
Pavel Petrov har märkt att det finns ett stort behov bland invandrare att uppleva saker tillsammans. Pavel Petrov i Luckans utrymmen. Bild: Yle/Carina Bruun Närbild,Pavel Petrov

Pavel Petrov var med och grundade föreningen. Enligt honom fattas kulturen i de officiella integrationsprogrammen.

- Vi försöker fylla den här bristen genom att samla människor. Invandrare får träffa finländare, finländare får träffa invandrare och det gör man huvudsakligen genom svenskan. Det är det viktigaste.

"Svenskan öppnar för nya möjligheter"

Vitaly Repin är också ursprungligen från Ryssland. Han kom till Finland för tio år sen och är nu IT-ansvarig för Svenska.fi. Han är kritisk till det finska integreringssystemet som riktar in sig på arbetsmarknaden men glömmer bort den kulturella sidan.

Svenskan öppnar hela Skandinavien för mig.

Vitaly valde att integrera sig på svenska, eftersom svenska var lättare för honom att lära sig än finska.

Vitalyi Repin i Luckans utrymmen.
Vitaly Repin har många arbetskamrater som inte kan följa med samhällsdebatten för att de varken kan svenska eller finska. Vitalyi Repin i Luckans utrymmen. Bild: Yle/Carina Bruun Närbild,vitalyi repin

Vitaly påpekar också att han har mera nytta av svenskan i privatlivet, eftersom han klarar sig med engelska på jobbet.

- Svenskan öppnar hela Skandinavien för mig, säger han. Jag kan följa med norska filmer och jag kan läsa norska. Jag kan läsa danska också även om jag inte förstår muntlig danska. Men jag tror att det också ska vara möjligt.

Svenska och finska går bra med rätt attityd

Invandrare och flyktingar som kommer till svenska Österbotten har en speciell utmaning.

En stor del av till exempel flyktingarna integreras på svenska, men måste också lära sig finska.
De som bor i Vörå och Korsholm får sin språkundervisning på Norrvalla i Vörå.

man tittar i kameran
Eric Mastajabu hoppas klara språkprovet i vår. man tittar i kameran Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa eric mastajabu,integrering,kongolesiska kvotflyktingar,språkinlärning,Vörå

Eric Mastajabu, kom från Kongo för två och ett halvt år sedan med sin familj. Han talade redan swahili, franska och malauhi när han kom. Nu kämpar han för att lära sig både svenska och finska och genom det komma in på en yrkesutbildning,

- Det är inte enkelt, säger han. Finska är svårare. Jag har sällan möjlighet att tala finska, men följer ibland med finska på tv.

kvinna ler och håller tummen upp
Sarah Ali Amin är en av de ensamkommande flyktingbarnen från Somalia kvinna ler och håller tummen upp Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa ensamkommande flyktingbarn,integrering,sarah ali amin,Somalia,språkinlärning,Vörå

17-åriga Sarah Ali Amin tränar svenska dagligen med personalen på flyktingförläggningen. Hon har också fått flera finlandssvenska vänner.

Siktet är inställt på att bli kock.

- Jag vill studera vid yrkesinstitutet i Vasa, säger hon.

Ung man i gymnastiksal
Mohammed Reza Heydari har siktet inställt på framtiden. Ung man i gymnastiksal Afghanistan,integrering,kvotflykting,mohammad reza heydari,språkinlärning,vörå,Vörå

Mohammad Reza Heydari från Afghanistan har lärt sig svenska i rasande takt. Motivationen och framtidsdrömmarna ger fart åt inlärningen.

- Jag har tänkt att jag ska bli polis och också jobba med fitness, säger han. Jag tränar varje dag.

Svenskaläraren Barbro Villman finslipar som bäst elevernas kunskaper i svenska inför vårens stundande språkprov.

Våra kongoleser kommer från ett land med hundratals språk. När de hör att de ska lära sig två språk är det ingen chock.― Barbro Villman, svenskalärare

De flesta eleverna har inga problem att förstå att de måste lära sig två språk i Finland.

- Våra kongoleser till exempel kommer från ett land med hundratals språk. När de hör att de ska lära sig två språk är det ingen chock, säger hon. Jag tror att många av de här har en bättre inställning till att lära sig finska än vad många svenskspråkiga i Österbotten har.

Om de här personerna får en chans, kommer de att bli goda yrkesmän eller -kvinnor och skattebetalande medborgare.― Barbro Villman, svenskalärare

Villman är övertygad om att många av årets elever på Norrvalla kommer att klara språkprovet i vår och tack vare det ha ett yrke inom tre år.

- Om de här personerna får en chans, kommer de att bli goda yrkesmän eller -kvinnor och skattebetalande medborgare, säger hon.

Se hela programmet här:

Programmet sänds också i Yle Fem, måndag 27.2.2017 kl 20.00
samt på tisdag 28.2.2017 kl 17.25.

  • Blomhav efter terrorattacken i Manchester den 23 maj 2017. Många av offren var unga eller barn.

    Terrorattacken i Manchester: Gärningsmannen identifierad, polisen utreder om han fick hjälp

    Läs en sammanfattning av det vi vet om dådet i Manchester.

    Polisen har meddelat att den misstänkta självmordsbombaren är 22-åringen Salman Abedi. Han uppges ha varit känd av polisen och säkerhetspolisen sedan tidigare, men ska inte ha varit del i en aktiv utredning eller bedömts som en risk. 22 personer dog i terrorattacken och flera av offren är barn eller unga.

  • Ingången till barnpsykiatriska polikliniken vid Vasa centralsjukhus.

    Barnpsykiatriska avdelningen vid VCS får ha kvar dygnetruntvård

    Centraliseringsförslag väckte kritik och skepsis.

    Dygnetruntvården vid den barnpsykiatriska avdelningen vid Vasa centralsjukhus får fortsätta som förr. I regeringens förslag till centralisering av vården skulle vården ha koncentrerats till universitetssjukhusen.

  • Ett bildcollage med tre bilder, två av byggnader och ett av järnvägsspår, och ovanpå det en grafisk bild av en ordförandeklubba samt grafiska personfigurer med procenttecken på sina magar.

    SDP bildade koalition med småpartier i Raseborg

    Koalition 17 vill ha bredare axlar.

    SDP i Raseborg bildar tillsammans med Samlingspartiet, Vänsterförbundet och Sannfinländarna ett samarbete kallat koalition 17. SDP:s Nina Wessberg säger att det handlar om att ha en bättre förhandlingsposition mot De gröna och SFP som har ingått samarbete.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland