Hoppa till huvudinnehåll

Valfriheten i vården: Risk eller möjlighet?

Valfriheten inom vården kommer, är du redo? Tuomas Pöysti som är projektchef för vårdreformen tycks vara det; han kallar den kommande valfriheten en julklapp för Finlands folk. Men det finns också de som befarar att det rör sig om en trojansk häst för de privata vårdkoncernerna.

När jag träffar Tuomas Pöysti på social- och hälsovårdsministeriet träffar jag en person som är sprängfull av information om den kommande vårdreformen. Det kanske inte är så konstigt; han har levt och andats denna reform sedan hösten 2015. Litet skämtsamt kunde man kalla honom för ”vårdreformsgeneralen”.

Pöysti – med titeln understatssekreterare – är den tjänsteman som håller i trådarna för vård- och landskapsreformen. Han är påläst och svarar utan att tveka på de frågor man ställer honom, till exempel om valfrihet.

tuomas pöysti
Projektchef Tuomas Pöysti håller i trådarna för den stora vårdreformen. tuomas pöysti Bild: Yle/Antti Lempiäinen Tuomas Pöysti,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),social- och hälsovårdsministeriet

- Jag tror valfriheten har stor potential att vara en bra julklapp för Finland.

Men det kräver å andra sidan att vissa villkor uppfylls enligt Tuomas Pöysti.

- Hur kan man utnyttja marknaden på ett sådant sätt att vi ska ha kostnadseffektiv vård och kostnadseffektiv service.

Det finns tendenser till koncentration på social- och hälsovårdsmarknaden.― Tuomas Pöysti

Det är miljardeurosfrågan, för social- och hälsovårdsmarknaden är just det – en jättemarknad där miljarder står på spel. Frågan är hur den marknaden ser ut och hur den kommer att fungera och vem den gynnar i slutänden.

jukka ohtonen
Jukka Ohtonen jukka ohtonen Bild: yle/evert rönnqvist Social- och hälsovårdsreformen (Sote),forskare,vårdreform

Hälsomarknaden öppnas

Forskaren Jukka Ohtonen har följt med de här frågorna i flera decennier, bland annat som sakkunnig för social- och hälsovårdsministeriet.

- Valfrihet är en sinnebild. Vi har alltid haft en ganska stor valfrihet, fastslår Ohtonen.
Ohtonen konstaterar att det som har skett gradvis under en längre tid är att dörren sakta men säkert har öppnats för de privata aktörerna. Det första stora steget togs redan 1993 i samband med statsandelsreformen.

- Då öppnades 10 procent av bruttonationalprodukten för konkurrens trots att det inte ens nämndes i sammanhanget.

Efter det har stora vårdkoncerner växt fram via företagsarrangemang och den utvecklingen kröns nu med regeringens förslag om valfrihet där de privata aktörerna ställs på samma streck som det offentliga.

- På vilka grunder gör man sina val i framtiden, frågar sig Ohtonen. Är det för att man har erfarenhet av olika serviceproducenter? Är det för att man känner någon som har erfarenhet? Eller litar man på reklamen?

När jag träffar och intervjuar Ohtonen på Tammerfors stadsbibliotek pryds väggarna av reklam för vårdkoncernen Pihlajalinna.

antti kivelä
Antti Kivelä antti kivelä Bild: Yle/Antti Lempiäinen SITRA,social- och hälsovårdstjänster,teamledare

Förändringsagent

Statens jubileumsfond Sitra firar i år 50-års jubileum. Sitra kallar sig själv en framtidsorganisation som jobbar för att främja konkurrenskraften och finländarnas välfärd.

Men den traditionella nordiska välfärdsmodellen står inte särskilt högt i kurs längre på Sitra. När jag träffar direktör Antti Kivelä på fondens högkvarter i Gräsviken i Helsingfors menar han att den nuvarande modellen inte håller längre.

- Vi är en förändringsagent. Vi vill utmana olika funktioner som vi anser har blivit för stela, vilket ofta händer i väst.

Spotlights granskning visar att Sitra aktivt har varit med och öppnat dörren för mera marknadsanpassade lösningar inom social- och hälsovården under hela 2000-talet. Eller varit den förändringsagent som Kivelä själv säger.

Kan man alltså säga att Sitras roll har varit att öppna marknaderna inom social- och hälsovården?

- Nå jo, svarar Kivelä. Eller ska vi säga, att utmana marknaderna. Både den privata sidan och den offentliga sidan.

ulla-maija rajakangas
Ulla-Maija Rajakangas ulla-maija rajakangas Bild: Yle/Antti Lempiäinen södra kajen 10

Nöjda vårdfirmor

De privata vårdfirmorna har nyligen bildat en gemensam takorganisation – Välfärdsbranschens förbund. Ulla-Maija Rajakangas leder verksamheten och menar att Finland nu äntligen är på väg i rätt riktning.

- Vi är mest nöjda med regeringens lagutkast, säger Rajakangas.

Varför det?

- Vi är ju en intressebevakningsorganisation som har talat mycket om valfriheten. Och vi vill ha mer valfrihet i Finland. Nu ser det ut som om det skulle bli så tack vare regeringens förslag.

Rajakangas betonar just det faktum att privata firmor och tredje sektorn nu står på samma streck som det offentliga. Och den konkurrensen bådar gott för konsumenterna enligt vårdfirmorna.

- Vårdsektorns produktivitet blir bättre med mera valfrihet, menar Rajakangas.

Samlingspartiet vann

Regeringens lagförslag om valfrihet som presenterades dagarna före julafton är resultatet av en politisk dragkamp inom regeringen. Det var Samlingspartiet som uttryckligen ville prioritera valfriheten. Och det fick man.

- 90 procent av finländarna vill ha mera valfrihet inom hälsovården, säger Sari Sarkomaa (Saml), riksdagsledamot och hälsovårdspolitiker.

Trots att Sarkomaa i valfrihetens namn vill ha in mera privata aktörer, så understryker hon att det till syvende och sist är staten och landskapen som bestämmer.

Pertti Salolainen.
Pertti Salolainen Pertti Salolainen. Bild: Yle/Parad Media efter nio,Pertti Salolainen

Det finns också de inom Samlingspartiet som har höjt ett varningens finger.
I början på året varnade riksdagsman Pertti Salolainen för uppkomsten av oligopol, alltså att ett fåtal vårdkoncerner dominerar marknaden. Salolainen har därför föreslagit att inget enskilt bolag borde få ha mera än 10 procent av den fria vårdmarknaden.

Bolagisering

Kärnan i förslaget är att medborgarna från och med 2019 fritt ska kunna välja en producent av de social- och hälsovårdstjänster som omfattas av valfriheten. Du kan alltså direkt välja till vilken vårdcentral du vill gå.

Det handlar närmast om bashälsovården, alltså hälsovårdscentralerna. De kallas för övrigt för social- och hälsocentraler i lagutkastet. Munvården hör också till de tjänster som omfattas av valfriheten.

För att framtidens vårdcentraler faktiskt ska stå på samma streck så ska de alla bolagiseras. Också de social- och hälsocentraler som lyder under det offentliga, alltså landskapet.

tuula haatainen
Tuula Haatainen tuula haatainen Bild: yle/Kjell Lindroos Tuula Haatainen,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),Riksdagsledamot,sdp

Skatteplanering

Tuula Haatainen (SDP) som är ordförande för riksdagens social- och hälsovårdsutskott har svårt att svälja den biten.

- Alla bolagen måste göra vinst. Jag tycker inte skattemedel ska användas till bolagens vinster

Finns det en risk att vinsten flyttas till ett skatteparadis?

- Regeringen har sagt att det inte ska vara möjligt. Skatteplanering förekommer i en del bolag och det är en stor fråga.

Men bolagen säger att de nu snällt betalar skatt…

- De säger det. Men vi har sett att det händer (aggressiv skatteplanering) och det är en stor moralisk fråga.

Varning för oligopol eller monopol

Det är nu som framtidens regelverk skapas. Projektledaren Tuomas Pöysti säger sig vara medveten om de risker som finns.

- Det finns tendenser till koncentration på social- och hälsovårdsmarknaden. Det betyder att de små och medelstora företagen köps upp av de stora. Då hamnar vi i ett oligopol eller privat monopol, varnar Pöysti.

Han tillägger att om tendensen mot koncentration blir för stor måste den korrigeras.

Vad gäller den aggressiva skatteplaneringen så är frågan hur den ska kunna undvikas i framtiden när marknaden blir fri. Tuomas Pöysti säger att lagen ska skrivas så att spelreglerna är klara.

- I lagutkastet till valfrihetslagen finns det en plikt om att vara öppen. De som driver social- och hälsocentralerna måste berätta hur mycket skatt de betalar och vart de betalar skatt.

eveliina huurre
Eveliina Huurre eveliina huurre Bild: Yle/Antti Lempiäinen SITRA,Mehiläinen,social- och hälsovårdstjänster,eveliina huurre,

Upplysta medborgare

Eveliina Huurre är kollega med Antti Kivelä på statens jubileumsfond, Sitra. Hon är ledande expert i social- och hälsovårdsfrågor. Därtill sitter Huurre också som styrelsemedlem i vårdkoncernen Mehiläinen. Hur ska det gå med öppenheten i framtiden och i förlängningen - hur sköts skatteplaneringen?

- Risker finns det alltid, svarar Huurre. Men tanken nu är att en privat serviceproducent som producerar tjänster med skattemedel i framtiden lyder under offentlighetslagstiftningen. Allt rapporteras öppet.

Det rör sig såklart i detta skede om ett lagutkast, preciserar Huurre. Men hon tycker regeringens förslag är bra och hoppas att det går igenom.

På frågan om hur man ska förhålla sig till den misstänksamhet som råder bland allmänheten beträffande de stora vårdkoncernernas vinstuttag hänvisar Eveliina Huurre till vårdreformens projektledare.

- Tuomas Pöysti sade det bra i en intervju i Helsingin Sanomat. När systemet blir öppet och genomskinligt så kan medborgaren själv bestämma till vilken serviceproducent hen går.

Och den som gör vinster gör det?

- Precis. Den upplysta medborgaren gör säkert sina egna beslut. Men samhällsansvaret kommer att skrivas in i lagen på ett helt annat sätt än tidigare.

Upplysta konsumenter

Den valfrihet som nu införs är alltså i sig ingenting nytt, valfrihet har funnits förut också inom hälsovården om än i mera begränsad omfattning.

Det som nu planeras är närmast en utvidgad valfrihet. Den kommer i sin tur att kräva mera upplysta medborgare/klienter.

Tuomas Pöysti kan i detta skede inte garantera att alla bolag snällt kommer att betala skatt enligt det moraliska och etiska regelverk som man hoppas ska gälla i framtiden. Istället bollar han – i likhet med Huurre – ansvaret vidare till den upplysta konsumenten.

- Det beror på var och ens egna principer och prioriteringar om man vill anlita ett bolag som är känt för aggressiv skatteplanering och som betalar skatt i skatteparadis, eller om man anlitar företag som betalar sina skatter i Finland.

Spotlight om vårdreformen "Sesam öppna dig" sänds på tisdag 28.2 kl.20 på Yle Fem.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle