Hoppa till huvudinnehåll

Helsingfors svarar på kritik mot stöd för närståendevårdare

Man och kvinna håller hand
Närståendevårdare i Helsingfors väntar fortfarande på besked om hur de påverkas av stadens nya kriterier för vårdstöd. Man och kvinna håller hand Bild: Yle/ Tero Kyllönen familjer,Händer,sjukdomar,depression,stöd,hjälp,äktenskap,relationer

Kriterierna för stödet för närståendevårdare har justerats senast för 20 år sedan i Helsingfors. Staden försvarar de nya villkoren, som har mötts av hård kritik.

Yle Huvudstadsregionen berättade tidigare om den politiska storm som blåste upp kring förändringarna i stödet för närståendevårdare i Helsingfors. Enligt de nya bestämmelserna drar staden av pengar om barnet går i skola oftare än en dag i veckan.

- Vi har ju läroplikt i Finland. Jag kan inte säga annat än att det här måste ju vara olagligt, sade Monica Björkell-Ruhl tidigare.

I värsta fall förlorar Björkell-Ruhl 200 euro per månad på att sonen går i skola på heltid. Dessutom kan hon förlora ytterligare 200 euro på att hon har rätt till fem lediga dagar per månad i stället för de lagstadgade tre, det här eftersom vården av sonen anses vara så krävande.

- När jag idag får ungefär 800 euro i månaden är jag rädd att jag framöver ska få bara 400 euro i handen, trodde hon.

Väntar på besked

Paula Rantonen, ledande socialarbetare i östra Helsingfors, förklarar de nya kriterierna.

- När man får (stöd för) närståendevård, ska man ju vårda personen. Om personen är någon annanstans, till exempel i skolan, så är den inte där för dig att vara hands-on närståendevårdare för. Det här tas mer i beaktande nu.

De nya reglerna för stödet trädde i kraft i början av februari, men många närståendevårdare väntar fortfarande på beslut.

- Vi går igenom alla fall så fort socialhandledarna hinner. Vi är i kontakt med alla klienter och går igenom serviceplanen. Det blir inte frågan om återbetalning om man har fått högre stöd, säger Paula Rantonen.

Bakgrunden till att Helsingfors förnyar kriterierna för stödet för närståendevårdare är en ny lag som trädde i kraft hösten 2016. Enligt den har alla närståendevårdare rätt till två lediga dagar per månad.

Då blev det aktuellt även för Helsingfors att förnya sina kriterier, som senast har justerats för 20 år sedan.

”Visst har beslutsfattarna informerats”

Paula Rantonen säger att personalen vid social- och hälsovårdsverket i Helsingfors är förvånad över bland annat lokalpolitiker Veronika Honkasalos (VF) åsikt att beslutsfattarna har förbisetts i processen.

Enligt Rantonen har social- och hälsovårdsnämnden visst informerats om kommande förändringar då nämnden tog del av sektorns nya verksamhetsplan i slutet av 2016.

I den står bland annat att kriterier och vårdklasser för närståendevårdarna ska uppdateras för att motsvara lagstiftningen och kundernas behov.

- Det är vilseledande att referera till verksamhetsplanen, anser ändå Veronika Honkasalo.

Honkasalo tycker att politikerna borde vara med och besluta om de nya kriterierna, precis som i grannkommunerna. Helsingfors borde enligt Honkasalo inte ha löst saken genom ett tjänstemannabeslut.