Hoppa till huvudinnehåll

Plugga vid ÅA: Musikvetenskap

Plugga vid ÅA
Lisa Forss, Johannes Brusila och Axel Vienonen från ämnet Musikvetenskap vid ÅA Plugga vid ÅA Bild: Yle/Nina Bergman musikvetenskap,lotta forss

Musikvetenskapen vid Åbo Akademi utbildar inte musiker, men ger en bra grund för kritikerskap och administration eller ledning av symfoniorkestrar och musikfestivaler.

Om man studerar musikvetenskap blir man inte musiker, men får en bred kunskap om musik av olika slag. Men många av ämnets studerande studerar musik praktiskt vid sidan om sina akademistudier. Vid Åbo Konservatorium eller Åbo Konstakademi.

- Vi studerar musik vetenskapligt och bekantar oss med musikens olika sidor. Historiskt, kulturanalytiskt, sociologiskt eller vad man nu har för en infallsvinkel.

Ämnets professor Johannes Brusila ramar in ämnets inriktningar. När det kommer till musikstilarna man berör inom ämnet är det mycket brett. Allt mellan klassisk musik, folkmusik, rock, världsmusik och schlager.

- Vi intresserar oss för varför musiken låter som den låter, vad betyder musiken, vilken roll har den i vardagen, hur uttrycker sig olika människor med musik och vad är det de gör med musik.

Frågeställningarna tycks nästan oändligt många.

Till professor via Yle och Zimbabwe

Johannes Brusilas eget instrument är piano. Han anade inte som liten pianoelev att han en dag skulle bli professor i musikvetenskap. Men hans väg dit gick via fältstudier i musik i Zimbabwe, musikredaktörskap på Yle och ett mycket brinnande musikintresse.

Studenterna väldig olika

Lisa Forss och Axel Vienonen är studerande vid ämnet musikvetenskap. För Lisa var inte musikvetenskapen det första alternativet när hon sökte till Åbo Akademi, men hon blev snabbt på det klara med att det ändå var där hon hörde hemma. Hon hade spelat violin sedan hon gick på första klassen i lågstadiet.

- När jag kom in här märkte jag hur roligt det var att studera musik från ett helt annat perspektiv.

I dag spelar Lisa Forss violin i Akademiska Orkestern. Studenterna vid musikvetenskapen är ofta aktiva antingen där, i Florakören eller Brahe Djäknar. Men i dag är de flesta mer aktiva inom Rockföreningen vid Åbo Akademi (RÅA).

Axel Vienonen är aktiv just i RÅA och för honom har musik varit centralt i stort sett hela hans liv. Han både jobbar som ljudtekniker och som basist i band. Det är rock som gäller för Axel.

- Men jag är nog allätare när det gäller musik.

Det är väldigt stor skillnad mellan studenternas musikbakgrund och -stilar när de inleder sina studier. Därför blir det mycket musikhistoria i början, där så gott som alla olika musikgenrer gås igenom. Man närmar sig också ämnet ur många olika synvinklar, berättar professor Johannes Brusila.

- En viktig del för oss är ju just att dels bredda på kunskaperna men också att ge möjligheter att ta till sig olika slag av musik.

Det här är enligt Johannes Brusila en allmän trend inom musikvetenskapen. Redan på 80-talet när han själv började studera märktes förändringen inom ämnet. Då etablerades musiketnologin och populärmusikforskningen.

Otto Andersson har satt sina spår

Ämnet som har gamla anor vid Åbo Akademi fick sin första professor, den legendariske Otto Andersson år 1926.

- Som ju var en central gestalt inte bara inom musikvetenskapen. Utan han var ju hela den finlandssvenska samlingsrörelsen. Han blev ju sedermera rektor för Åbo Akademi.

- En oerhört bred och kunnig forskare och intressant personlighet på många olika sätt.

Så beskriver professor Johannes Brusila sin föregångare. Otto Andersson var också den första professorn inom musikvetenskap i hela Finland. Det är tidigt också i nordisk jämförelse.

Ämnesföreningen inom musikvetenskap heter Otto och de firar sin årsfest i närheten av Otto Anderssons födelsedag som var den 27.4. De har ordnat exkursioner till hans grav på gravgården i Åbo.

Aktiva och målmedvetna studenter

Lisa Forss vet inte vad hon ska jobba med när hon blir färdig, men hon har varit på praktik på Yle.

- Förra hösten då jag jobbade på musikredaktionen bland annat. Och det tyckte jag nog var en väldigt rolig upplevelse.

Då fick hon veta litet mer om vad man i praktiken kan jobba med som musikvetare. Hon har också jobbat på Konserthuset i Åbo.

- Det var en helt annan sorts bransch men där jag nog märkte att en musikbakgrund var till hjälp. Man prövar sig fram för att se vad allt som riktigt finns.

Det låter som en väldigt bra inställning. Axel Vienonen har två saker som intresserar honom mest.

- Det första är att skriva om musik. Någon form av musikjournalistik.

Det andra som intresserar Axel är ljudteknik. Det har han också studerat.

- Arkivarbete skulle också vara väldigt roligt. Att vara med och bevara en del av historien. Levande historia på det viset.

Möjliga arbetsplatser

Vanliga arbetsplatser för en musikvetare är medierna, typ Yle. Men också administrativa uppgifter inom musiklivet är vanliga. Det kan handla om orkestrar och festivaler. Det kan gälla många olika sammanhang där musik ska produceras på olika sätt.
Arkiv, museer och bibliotek är också typiska arbetsplatser. Sibeliusmuseum är ju nära anknutet till Musikvetenskapen.

Det är inte heller ovanligt att musiker med yrkeshögskolebakgrund kompletterar sina studier med studier i musikvetenskap. De avlägger alltså magisterexamen efter sin tidigare kandidat. Det är en typisk utbildning för en lärare eller rektor i ett musikinstitut exempelvis.

Bland studenterna finns naturligtvis också blivande utövande musiker eller tonsättare.

Att det handlar mycket om de egna initiativen och kontaktskapande är studenterna Lisa Forss och Axel Vienonen goda exempel på. De är redan på god väg in i sina egna personliga blivande yrkesliv.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland