Hoppa till huvudinnehåll

Alla skolelever gillar inte digital undervisning

Ung kvinna med tjock halsduk utomhus.
Julia Henriksson, ordförande för S:t Karins ungdomsfullmäktige, uppmanar stadens politiker att lyssna på de ungas åsikter om bland annat digitala läromedel. Ung kvinna med tjock halsduk utomhus. Bild: Yle/Monica Forssell S:t Karins,julia henriksson

I S:t Karins använder alla skolelever pekplattor i undervisningen. Eleverna i årskurserna 4 till 9 har personliga lärplattor och i de lägre klasserna delarna man på de mobila datorerna. Det här betyder ungefär 3500 pekplattor i skolorna i S:t Karins.

Den digitala undervisningen med elektroniska böcker, datorer och pekplattor har ändå väckt mycket kritik i staden och långt ifrån alla är nöjda med utvecklingen.

I fjol skrev över 500 S:t Karinsbor under en protestlista mot användandet av pekplattor i skolorna. Många har tyckt att de digitala läromedlen förorsakat tekniska problem och att de elektroniska materialen varit dåliga.

En docka som håller i en penna, framför en bok.
Inget fel på papper och penna, tycker elever i S:t Karins. En docka som håller i en penna, framför en bok. Bild: All Over Press studier (verksamhet),inlärning,studerande,läsning,kunskap,skolan (fenomen),utbildning,inlärningsprocess,skriva

Ordföranden för S:t Karins ungdomsfullmäktige, Julia Henriksson, säger att många som går i skola i S:t Karins är kritiska.

- Vi vill också studera på traditionellt vis med hjälp av papper och penna.

Man kunde ha bett om de ungas åsikter.― Julia Henriksson

- På sätt och vis är digital undervisning en bra idé men det finns mycket sådant som kunde ha planerats bättre då undervisning med hjälp av elektroniska redskap infördes, säger Henriksson och fortsätter:

- Till exempel kunde man ha undersökt de elektroniska böckerna lite närmare och kontrollerat hur de fungerar och kanske kunde man också ha bett om de ungas åsikter och frågat dem hur de vill använda det elektroniska materialet.

I förgrunden böcker och i bakgrunden människor på ett seminarium.
Digital pedagogik diskuterades på ett stort seminarium i Pikis i början av februari i år. I förgrunden böcker och i bakgrunden människor på ett seminarium. Bild: Yle/Monica Forssell Seminarium,tablet2017

När eleverna ska jobba med större projekt där både text och bilder ingår är till exempel pekplattor till stor fördel, berättar Henriksson.

Hela böcker i elektroniskt format fungerar ändå sämre, anser Henriksson och i många skolor har också dåliga nätverksförbindelser vållat problem.

- Det kan bli tungt att läsa till prov om allt material finns i elektroniskt format.

Det digitala får inte bli ett självändamål

- Unga vill att de digitala hjälpmedlen används på ett mera ändamålsenligt sätt och att man inte låter det digitala bli ett självändamål som styr undervisningen.

Enligt Henriksson är det många som tagit kontakt med ungdomsfullmäktige och önskat att ungdomsfullmäktige skulle försöka påverka utvecklingen i en smartare riktning.

Henriksson har den uppfattningen att missnöjet bland eleverna i staden är utbrett.

Erfarenheterna varierar mellan skolorna

I S:t Karins svenska skola, där man redan under flera år använt sig av digitala hjälpmedel, är eleverna ändå i huvudsak nöjda.

Tilda Lindroos i årskurs fem, Frida Balthasar i årskurs sex och Aatos Salomaa i årskurs sex tycker att undervisningen blir roligare med lärplattor och att det är bra med digitala hjälpmedel.

Viljami Kant som går i femman säger ändå att han tycker det kan bli tröttsamt att titta på en skärm långa stunder.

- Jag tycker inte om att stirra på skärmen alla dagar för att jag blir trött i ögonen.

Tre flickor jobbar framför en dator.
Sara Laihinen, Frida Balthasar och Tilda Lindroos använder datorn för att koda en robot. Tre flickor jobbar framför en dator. Bild: Yle/Monica Forssell elever,skolan (fenomen),S:t Karins

Mest nytta av pekplattorna har man då man ska sammanställa en text, förklarar eleverna.

- Man behöver inte hålla reda på en massa papper, säger Tilda Lindroos.

Att nätförbindelserna inte alltid fungerar tillfredsställande är något som irriterar också i S:t Karins svenska skola.

- Nätet fungerar ofta inte i vår klass, säger Frida Balthasar. Det är ganska störande om man till exempel ska ha en presentation och måste dela nät från telefonen för att få det att fungera.

Ingen av de elever Yle Åboland träffar i S:t Karins svenska skola skulle vilja slopa de digitala läromedlen och gå tillbaka till att enbart använda pennor, papper och böcker.

Två flickor med pekplattor sitter på en soffa.
Emmi Winberg och Edith Rönnholm i fyran ska sammanställa en faktaruta om djur som bor i berg. Ingendera skulle välja bort lärplattorna fastän de har märkt att de inte längre skriver lika mycket för hand. Två flickor med pekplattor sitter på en soffa. Bild: Yle/Monica Forssell elever,skolan (fenomen),s:t karins svenska skola

Politiker, lyssna på oss!

Henriksson tror att politikerna nu känner till vad eleverna tycker, men det har inte varit helt lätt för ungdomarna S:t Karins att göra sig höra.

Enligt en artikel i Kaarina-lehti (8.2.2017) ville hela fem av sju nämnder i staden i fjol inte ha någon ungdomsrepresentant med på sina möten. I artikeln framkommer ändå att flera politiker ser positivt på ungdomarnas engagemang och kan tänka sig att ungdomarna åtminstone delvis deltar i nämndernas möten i framtiden.

S:t Karins fullmäktigeklubba
Ungdomsfullmäktiges representanter har hittills inte fått sitta med på nämndernas möten i S:t Karins. S:t Karins fullmäktigeklubba Bild: Yle/Monica Forssell fullmäktigeklubba

I övriga kommuner varierar praxisen. Till exempel i Kimitoöns kommun har kommunens ungdomsparlament en representant i alla nämnder. Kommunen betalar också mötesarvoden till ungdomarna.

Från och med i sommar ska det enligt lagen finnas ungdomsfullmäktige i alla kommuner. Senast då tror Henriksson att också S:t Karins ungdomsfullmäktige får mera pondus.

Till de kommande politikerna i staden har Henriksson en hälsning:

- Lyssna på oss unga! Vi har också bra idéer ibland.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland